Etikettarkiv: AI/Digitalisering

AI accelererar läkemedelsutvecklingen

Peder Blomgren, Vice President and Head of Data Office på AstraZeneca. Foto: Patrik Skogloew
Peder Blomgren, Vice President and Head of Data Office på AstraZeneca. Foto: Patrik Skogloew

AI accelererar läkemedelsutvecklingen, ökar precisionen och sannolikheten att utveckla preparat som gör skillnad för patienter. AI kan även bidra till att kostnadseffektivisera läkemedelsutvecklingen. AI-utvecklingen för med sig otroliga möjligheter – men även utmaningar.

Läkemedelssektorn har anammat AI, men befinner sig fortfarande i inledningen av sin resa, mycket potential återstår på området. Skillnaderna är stora i hur långt olika läkemedelsbolag kommit i sin AI-tillämpning, men AI har på senare år utvecklats till en kraftfull möjlighet att stärka bolagens globala konkurrenskraft, säger Peder Blomgren, Vice President and Head of Data Office på AstraZeneca, globalt ansvarig för AI och Digital inom R&D. Han sitter även i styrelsen för AI Sweden.

Förutsäga och förebygga sjukdom
AI kan göra stor nytta i hela läkemedelsutvecklingsprocessen och för digitala patientlösningar. Det kan användas till att förutsäga och förebygga sjukdom, och öka förståelsen för biologin och sjukdomsfaktorerna bakom olika diagnoser, exempelvis bildanalys av vävnad, vilket ökar precisionen i att identifiera nya läkemedelskandidater. AI kan även användas till att bättre förstå vilka patienter som sannolikt kommer att svara på olika behandlingsalternativ.– Ytterligare ett användningsområde för AI är virtuella besök och löpande virtuell hälsomonitorering av patienter som deltar i kliniska studier. Det reducerar trycket på dessa patienter och ökar samtidigt tillgång till underbyggande data. En intressant möjlighet som AI-utvecklingen medför i samband med kliniska studier är closed loop, uppkopplad mätning av hälsodata från patienter som deltar i kliniska studier. Då vi snabbare kan vidta åtgärder vid behov, säger Peder Blomgren.

”Sverige har ambitiösa ambitioner vad gäller att nå en världsledande data- och AIposition”

Adressera den legala osäkerheten
De viktigaste förutsättningarna för att läkemedelsbolagen fullt ut ska kunna tillvarata AI-utvecklingens möjligheter är att personer i ledande befattning har tillräcklig förståelse för AI:s möjligheter och etik. Fundamentalt är också tillgång till spetskompetens och kvalitetsdata i tillräcklig omfattning.
– Det är tydligt att vi behöver öka tillgången på data och adressera osäkerheten kring legala och praktiska förutsättningar att dela data, som hälsodata med många olika huvudmän inblandade. Sverige har ambitiösa ambitioner att nå en världsledande data- och AI-position, så vi kan förvänta oss en exponentiell tillväxt i förmågan att nyttja AI:s möjligheter på tvären i hela läkemedelsutvecklingsprocessen. Viljan och förståelsen finns där och det aktiva arbetet för att nå positionen är på god väg. Det känns mycket positivt och ger tillförsikt, säger Peder Blomgren.


Annons
Fass annons

Stora kliv framåt inom diagnostik och behandling

Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostata­cancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Utvecklingen går snabbt inom såväl diagnostik som behandling, men det finns mycket kvar att göra i arbetet med att åstadkomma en jämlik prostatacancervård i hela landet.

– EU har nyligen beslutat att prostatacancer är ett prioriterat område för tidig diagnostik. Det ligger därför i tiden att utforma någon form av strukturerad screeningmodell. Region Skåne och Västra Götalandsregionen är först i landet med att systematiskt bjuda in män till PSA-prov. På sikt kommer samtliga svenska regioner erbjuda detta, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus. Han leder forskarteam som bland annat fokuserar på användningen av AI vid prostatacancerdiagnostik.
Tidig diagnostik, att tidigt identifiera de tumörer som kräver behandling, är ett starkt utvecklingsområde inom prostatacancer. Här är Sverige ett föregångsland och MR-undersökningar är ett effektivt verktyg för att sålla ut vilka patienter som behöver utredas.
– Magnetkameraundersökning gör att vi inte missar små men potentiellt farliga cancertumörer som man ofta missat tidigare. Det innebär också att vi kan undvika att ta vävnadsprov på män där det inte finns någon misstanke om prostatacancer, säger Anders Bjartell.

Anti-hormonella läkemedel
I dagsläget sätter man ofta in behandling i ett tidigare skede av sjukdomen, ofta innan den har spridit sig till andra organ. En ny generation av anti-hormonella läkemedel i kombination med tidiga behandlingsinsatser har visat sig kunna öka livslängden markant för många prostatacancerpatienter. Numera kombineras cytostatika med läkemedel som blockerar nybildningen eller effekten av testosteron.
– Ett intressant nytt behandlingsområde är radionukleidterapi, vilket innebär att man injicerar ett radioaktivt ämne som är bundet till något som fäster på tumörcellerna. Det gör att man lättare kan identifiera cancercellernas exakta position i kroppen. Samtidigt ges patienten målspecifik strålbehandling. Det här är en spännande behandlingsform som även kan användas vid andra cancertyper, säger Anders Bjartell.

”Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas.”

AI-baserade prediktionsmodeller
AI kan framöver komma att spela en allt viktigare roll i allt från att identifiera patienter som löper risk att drabbas av sjukdom till diagnostik och att föreslå lämplig behandling.
Vid Lunds universitet pågår forskningsprojekt som syftar till att använda AI i bedömningen av både magnetkamerabilder och vävnadsprover. Datorprogram analyserar stora mängder bilder för att sedan identifiera vilka förändringar som är cancer.
– Med hjälp av Big Data och AI kan man generera prediktionsmodeller som kan prognostisera vilken behandling som lämpar sig bäst för en specifik patient, hur prognosen ser ut och överlevnadsvinsten vid olika behandlingsmodeller, säger Anders Bjartell.

Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Nationell översyn
– För att de stora landvinningar som gjorts inom diagnostik och behandling ska kunna omsättas i praktiken krävs en total nationell översyn av prostatacancervården. Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas. Jag anser exempelvis att samtliga patienters behandling bör diskuteras på multidisciplinära konferenser, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon forskar om hur läkemedelsbehandling används i praktiken samt tillgången till prostatacancerbehandling i olika regioner.
Ett stort problem i prostatacancervården är såväl överdiagnostik och överbehandling som underdiagnostik och underbehandling. När magnetkameraundersökningar introducerades i diagnostiken var det ett stort genombrott som minskade både över- och underdiagnostik.

Förbättrad strålningsteknologi
– Ett annat stort paradigmskifte som ägt rum är att den stora grupp som strålbehandlas för sin prostatacancer har fått helt nya behandlingsförutsättningar. Nya kunskaper i strålningsbiologi, och förbättrad strålningsteknologi har lärt oss att det går lika bra att behandla med högre strålningsdoser vid färre tillfällen, vilket förkortar behandlingstiden, avslutar Ingela Franck Lissbrant.


Annons
Janssen banner

Enorm potential att effektivisera läkemedelsutvecklingen

Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik och forskningsledare på SciLifeLab vid Uppsala universitet.

AI inom läkemedelsutveckling har en omfattande potential till effektivisering och rationalisering, inte minst i de tidiga faserna. På senare år har AI implementerats i allt fler delar av läkemedelsprocessen, däribland experimentell screening, säkerhetsbedömning och profilering av läkemedel.

Möjligheterna är många, ännu befinner vi oss bara i början av läkemedelssektorns AI-implementering.
– En av AI-teknologins främsta fördelar är att den kan påskynda utvecklingen av nya läkemedel. Ofta genererar experimenten så stora datamängder att traditionella metoder inte räcker till. I det sammanhanget kan AI göra stor nytta. AI fungerar som ett kraftfullt beslutsstöd, och hjälper läkemedelsbolagen att fatta rätt strategiska beslut, vilket förstås minskar resursåtgången och ökar sannolikheten att man hamnar rätt från början, säger Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik och forskningsledare på SciLifeLab vid Uppsala universitet.

”En av AI-teknologins främsta fördelar är att den kan bidra till att påskynda utvecklingen av nya läkemedel.”

Lämna beslut till datorerna
Han bedriver sin forskning vid ett nyetablerat robotiserat laboratorium för cellprofilering vid Uppsala Biomedicinska Centrum. I centrets robotiserade laboratorium bedrivs bland annat interdisciplinär forskning med fokus på hur AI på ett effektivt och tillförlitligt sätt kan integreras i fler delar av läkemedelsprocessen.
– I dagsläget fungerar AI i första hand som ett beslutsstöd men på sikt kommer läkemedelsindustrin i ökad utsträckning att helt kunna överlämna vissa typer av beslut till datorerna. Samtidigt behöver läkemedelsbolagen förstås kunna motivera och ha en viss konfidens i sina beslut, så det krävs en förmåga att kvantifiera osäkerheten för att uppnå tillräcklig acceptans, säger Ola Spjuth.

Delad data över bolagsgränserna
Han påpekar att läkemedelssektorn fortfarande befinner sig i inledningen av sin AI-utveckling. Många bolag har precis börjat utforska teknologins möjligheter. Mer forskning på området är, enligt Ola Spjuth, en avgörande faktor för att läkemedelsbolagen ska kunna maximera nyttan med AI-teknologi.
– En grundförutsättning för AI är tillgång till data, så det finns också ett tydligt behov av att generera mer högkvalitativ data. Framöver kommer det förmodligen att etableras fler konsortier som skapar förutsättningar för läkemedelsbolag att samverka och dela på data. I dagsläget finns det många hinder för läkemedelsbolagens möjligheter och vilja att dela data med varandra, men kostnadsfördelarna är uppenbara så det kommer att bli vanligare framöver, avslutar Ola Spjuth.

Vaccinutvecklingen tar stora språng

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet. Foto: Ulf Sirborn

Få läkemedel har haft en så avgörande betydelse för den globala folkhälsan som vacciner. Coronapandemin har påskyndat stora genombrott för nya vaccin­teknologier, något som kommer att få konsekvenser även för prevention av andra sjukdomar.

– Vi har sett en fantastisk kraftsamling i världen, som verkligen kommer att ha positiva effekter, inte bara för att kraftigt bromsa den pågående pandemin, utan även inom andra områden. Vaccinforskning har gått från att vara lite undanskymt till att bli ett hett forskningsområde, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin och verksam vid Centrum för infektionsmedicin på Karolinska institutet i Huddinge.

Kunskapsplattform om covid-19
Det senaste året har Hans-Gustaf Ljunggren och hans medarbetare och kollegors arbete till stor del handlat om att skapa en plattform för kunskap om covid-19, från att kartlägga exempelvis immunologiska och inflammationssvar på smittan till att skapa en biobank för kliniska prover och bedriva kliniska studier om effekter av vaccin hos patienter med bland annat underliggande immunsjukdomar.
– Det är viktigt att ligga steget före vaccinationsprogrammet, så att vi har nollprover att jämföra med. Dessa vaccin är ju helt nya läkemedel och behöver studeras i detalj, säger han.
Den världsomspännande insatsen mot covid-19 har visat hur snabbt en prototyp kan utvecklas till färdig produkt när forskarsamhället, läkemedelsindustrin och myndigheter gemensamt mobiliserar. Den har även gett insikter om hur extremt snabbt det faktiskt är möjligt att skala upp tillverkningen till miljarder doser och få logistik och distribution på plats.

”Vaccinforskning har gått från att vara lite undanskymt till att bli ett hett forskningsområde.”

Vaccin på tio månader
– Det har skett på tio månader och saknar motstycke. Läkemedelsindustrin fattade redan för ett år sedan insiktsfulla och modiga beslut, som har varit avgörande för framgången, framhåller Hans-Gustaf Ljunggren.
Inte minst viktigt är att nya vaccintyper, bland annat baserade på mRNA-teknologi, har kunnat testas storskaligt och de har visat sig både säkra och effektiva i kliniska prövningar.
– Vi ska komma ihåg att teknologin bygger på 50 års grundforskning, som nu kommit så långt att den kan tillämpas. Hade den här pandemin inträffat för bara tio, femton år sedan så är det mycket osannolikt att vi hade lyckats så väl. Framöver kommer vi säkert att se de nya teknologierna göra stora språng och användas mot många andra infektionssjukdomar, säger han.
Förutom RNA- och DNA-baserade vaccin kommer även vektorvacciner och vacciner som baseras på små bakteriella och virala subenheter att komplettera de traditionella vaccinerna som har byggt på levande eller inaktiverade patogener. Artificiell intelligens, AI, kan komma att användas för att skapa komplexa modeller av virus och förutsäga hur T-celler reagerar på olika antigener.

Avgörande för folkhälsa
Insatsen för att skapa ett vaccin mot covid-19 må vara unik i sin skala och hastighet, men det är utan tvekan så att få, om några, andra medicinska interventioner spelat så stor roll för den globala folkhälsan som vacciner.
– Under det senaste seklet har hundratals miljoner liv sparats tack vare vacciner som förebyggt, minskat spridning och utrotat livshotande infektionssjukdomar, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Därför är det väldigt glädjande att området nu får så mycket uppmärksamhet och att människor inser dess stora betydelse.

Foto: Shutterstock

Allt fler NET-patienter i Skåne självadministrerar

Fahrad Salem, endokrinkirurg på kirurgmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Farhad Salem, endokrinkirurg på kirurgmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Pandemin har lett till att många NET-patienter vid Skånes universitetssjukhus gått över till självadministration av sina läkemedelsinjektioner. – Patienterna är nöjda som slipper resa. Idag är det cirka hälften av mina patienter som självadministrerar, säger Farhad Salem, endokrinkirurg.

Att själv ta sina läkemedelsinjektioner har blivit något av en trend bland patienterna med NET (neuroendokrina tumörer) på kirurgmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Farhad Salem berättar att frågan kom upp redan före pandemin.
– Jag minns särskilt en patient med lång resväg som undrade om han kunde få ta sina injektioner själv i hemmet. Eftersom det handlade om subkutana injektioner såg jag inget hinder och efter en kort inlärningsperiod har det hela fungerat utmärkt.
Under det gångna året har drygt hälften av Farhad Salems patienter börjat med självadministration av sina läkemedelsinjektioner.
– Vi har både uppmuntrat och uppmanat våra patienter till att våga ta steget, särskilt nu under pandemin. Det finns en viss inlärningskurva, vissa lär sig direkt medan andra behöver träna lite mer.

”Vi har både uppmuntrat och uppmanat våra patienter till att våga ta steget, särskilt nu under pandemin”

Fortsättning efter pandemin
Medarbetarna på mottagningen har med tiden blivit allt bättre på att lära ut tekniken, och verksamheten har gått ut med riktad information både till distriktssköterskor och till patienter för att underlätta processen. Tanken är de patienter som vill ska kunna fortsätta med att ta sina sprutor i hemmet, även efter pandemin.
– Om man har vågat administrera läkemedel till sig själv en gång tror jag man kommer att vilja fortsätta med det. Men då handlar det om subkutana injektioner, jag skulle ha svårt för att be en patient självadministrera en intramuskulär injektion. Direkt efter pandemin tror jag att många patienter kommer att vilja besöka mottagningen för att stilla den oro som kan ha uppstått under tiden man bara haft kontakt med mottagningen via telefon och digitala kanaler. Men på sikt är jag övertygad om att många patienter föredrar att sitta i köket och ta sin spruta istället för att ägna tid åt kanske långa resor till en vårdcentral, avslutar Farhad Salem.