Etikettarkiv: Hjärta/Lunga

Behandlingsutvecklingen åt rätt håll

Hjärtsvikt är en folksjukdom som 200 000 till 300 000 svenskar har diagnostiserats med. Bland individer över 80 år har uppemot 10 procent av befolkningen hjärtsvikt. Många hjärtsviktspatienter lider av en låg livskvalitet, men nya behandlingsmetoder ger nytt hopp.

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Vanliga orsaker till hjärtsvikt är högt blodtryck, hjärtinfarkt, diabetes och förmaksflimmer.
– Hjärtsvikt kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad eller att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska, ibland båda dessa faktorer. Hjärtsvikt är visserligen en folksjukdom, men den är inte lika välkänd som exempelvis hjärtinfarkt, stroke eller diabetes. Jag brukar därför kalla det en dold folksjukdom, säger Michael Melin, biträdande överläkare på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

”Många patienter med hjärtsvikt har en mycket låg livskvalitet”

Hemmonitorering utvecklas
Han anser att hjärtsvikt är en diagnos som bör tilldelas större forskningsanslag och mer resurser. Kännedomen om sjukdomen och dess effekter bör öka. Fler patienter behöver också få en bedömning på en specialiserad hjärtsviktsmottagning. De tre förekommande typerna av hjärtsvikt är HFrEF, HFmrEF och HFpEF.
– Många patienter med hjärtsvikt har en mycket låg livskvalitet. En orsak till nedsatt ork är bland annat järnbristanemi. Det kan avhjälpas med intravenös järntillförsel. För närvarande pågår också en intressant utveckling av hemmonitoreringsverktyg som gör det möjligt för patienten att själv kontinuerligt mäta hjärtfrekvens, blodtryck och vikt. Det ökar patientens delaktighet och möjlighet till egenvård, säger Michael Melin.

SGLT2-hämmare nytt läkemedel
SGLT2-hämmare har visat sig ha en mycket god effekt på hjärtsviktspatienter. För närvarande pågår flera kliniska prövningar. I de nya riktlinjerna för behandling av hjärtsvikt som presenterades hösten 2021 fanns SGLT2-hämmare med. Det har kommit en studie som visat effekt av SGLT2-hämmare vid HFpEF, vilket är en stor nyhet. Fram tills nu har det inte funnits någon behandling vid HFpEF.
– Även om många hjärtsviktspatienter har en lindrig form av sjukdomen så bidrar den till att försämra livskvaliteten och förkorta den förväntade livslängden. Svår hjärtsvikt är farligare än de flesta cancerformer sett till mortalitetsgraden. All forskning som kan förbättra livskvaliteten och överlevnaden för hjärtsviktspatienter är därför viktig, säger Michael Melin.


Annons
Jardiance annons

Goda resultat med ablation

Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet. Foto: Åke Gunnarsson

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna, en folksjukdom som drygt 400 000 svenskar diagnostiserats med. Betydligt fler har olika typer av förstadier till förmaksflimmer. Samtidig visar senaste forskningsrönen att ablation kan vara bästa förstahandsbehandling för allt fler förmaksflimmerpatienter.

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak, vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och att hjärtat inte orkar pumpa runt blod i kroppen. Tidig diagnos och behandling är viktigt eftersom förmaksflimmer ökar risken för blodpropp, demens, hjärtsvikt och stroke. Somliga patienter har förmaksflimmer hela tiden, för andra uppträder det i attacker.
Läkemedel som används för att behandla förmaksflimmer är bland annat rytmstabiliserande preparat, betablockerare och kal­ciumflödeshämmare. Patienter som upplever stora besvär av sitt förmaksflimmer kan behandlas med elkonvertering, en behandling med elstötar som ges under narkos för att hjälpa hjärtat att återfå sin ursprungliga rytm. Många patienter behöver återkommande elkonverteringar då återfallsrisken i flimmer är hög.

Korrigera signalerna i hjärtat
Förmaksflimmer står i dagsläget för den största kardiovaskulära belastningen på akutsjukvården. Andelen patienter har ökat markant på senare år, bland annat till följd av en längre medellivslängd. Cirka 10 procent av alla individer över 65 år har förmaksflimmer, medan motsvarande siffra i åldersgruppen 80 plus är 20 procent. De nya behandlingsmetoder som nu utvärderas är skonsammare och säkrare än sina föregångare, vilket innebär att fler äldre patienter kan behandlas. En behandling som vunnit terräng är ablation, en mindre operation som bidrar till att korrigera signalerna i hjärtat. Ingreppet går ut på att föra in en kateter i hjärtat och via den tillföra värme eller kyla till det område som skickar ut felaktiga signaler.
– På senare år har vi sett en fantastisk utveckling, i synnerhet på ablationsfronten. Flera studier visar att rytmreglering är det mest effektiva sättet att behandla patienter med förmaksflimmer. Rytmreglering minskar risken för död och återfall. Tre randomiserade ablationsstudier har genomförts där man använt ablation som förstahandsbehandling för patienter med attackvist förmaksflimmer. Resultaten visade bland annat på en bättre livskvalitet och färre sjukhusbesök hos den patientgrupp som genomgick ablation jämfört med läkemedel. Nu återstår att studera om man kan åstadkomma samma resultat även hos patienter med ihållande hjärtflimmer, säger Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

”Flera studier visar att rytmreglering är det mest effektiva sättet att behandla patienter med förmaksflimmer.”

Kateterburen ablation
Hon har beviljats ett stort anslag för att genomföra en studie där en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, jämförs med rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Lungvensisolering, eller kateterburen ablation, innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Syftet är att elektriskt isolera triggande impulser från hjärtats lungvener och därmed få förmaksflimret att slockna så att sinusknutan, hjärtats tändstift, kan styra hjärtrytmen igen.
– Vår förhoppning är att patienter med ihållande hjärtflimmer ska kunna erbjudas en effektivare behandling och få högre livskvalitet, dels genom längre perioder utan flimmer, dels genom mindre behov av sjukhusvård på kort och lång sikt, säger Carina Blomström Lundkvist.

Läkemedel i sprayform
Det pågår även intressant läkemedelsutveckling med fokus på förmaksflimmer. Ett sådant exempel är ett läkemedel i sprayform som patienten kan använda i samband med en attack. Detta rytmstabiliserande läkemedel befinner sig ännu i en klinisk prövningsfas. Samtidigt utvecklas förmaksselektiva läkemedel i tablettform som ska bidra till att förebygga förmaksflimmer i de fall ablation inte är lämpligt eller ineffektivt.
– I dagsläget får många förmaksflimmerpatienter dessvärre vänta i uppemot ett år på ablationsbehandling. För att minska väntetiderna krävs ökade resurser på de universitetssjukhus som behandlar dessa patienter. Bland de patienter som inte upplever några besvär av sitt förmaksflimmer är frekvensreglering i dagsläget förstahandsbehandlingen, men i framtiden kanske även asymtomatiska patienter kan behandlas med rytmreglering, avslutar Carina Blomström Lundkvist.


Annons
Lixiana annons

Framtida screening av förmaksflimmer

Foto: Shutterstock

– Flera stora studier pågår och i framtiden kommer vi sannolikt ha evidens för att screening av förmaksflimmer minskar risken för stroke, säger Johan Engdahl, överläkare på Danderyds sjukhus vars forskning är inriktad på att minska risken för de komplikationer som kan uppstå till följd av sjukdomen.

Johan Engdahl, överläkare på Danderyds sjukhus. Foto: Carin Wesström

Omkring 430 000 människor i Sverige beräknas ha förmaksflimmer, men siffran är osäker. Många har ett så kallat tyst flimmer och lever utan att känna till sitt förmaksflimmer. I Flimmerrapporten som ges ut av Riksförbundet HjärtLung beskrivs tillståndet som att ”leva med en tidsinställd bomb i bröstet”. Men utvecklingen har gått framåt. Forskningsframsteg och nya läkemedel i kombination med teknikutveckling och större medvetenhet om sjukdomen har gjort att bilden ser betydligt ljusare ut än för bara några år sedan.
– Tekniken har underlättat; idag kan du till exempel bära med dig en egen liten EKG-apparat eller undersöka hjärtrytmen med hjälp av smartklockor. Den utvecklingen har vi nog bara sett början av, säger Johan Engdahl.

Milstolpe i behandlingen
En stor milstolpe i behandlingsutvecklingen av förmaksflimmer är NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia), de nya blodförtunnande läkemedlen som kom för drygt tio år sedan och ersatte Waran.
– De har också bidragit till ökat intresse för tillståndet, och minskat tröskeln för att behandla förmaksflimmer. När enbart Waran fanns att tillgå var behandlingsgraden mycket lägre eftersom terapin ansågs vara omständlig och även var impopulär bland många patienter. Tack vare de nya läkemedlen kan vi erbjuda patienterna en ganska enkel, tillgänglig och evidensbaserad behandling som också gör patienten mindre beroende av provtagning.

”I framtiden kommer vi sannolikt ha evidens för att screening minskar risken för stroke.”

Stor screeningstudie
Just nu arbetar Johans Engdahls forskningsgrupp med långtidsuppföljning av en stor screeningstudie som gjordes för åtta år sedan.
– Vi sammanställer data vad gäller bland annat dödlighet och stroke bland förmaksflimmerpatienter. Det är spännande data och de första i sitt slag som vi hoppas kunna presentera under året. Vi vill svara på frågan om det lönar sig att hitta individer som har förmaksflimmer utan att veta om det samt erbjuda dem proppförebyggande behandling.
För framtiden hoppas Johan Engdahl på en mer jämlik förmaksflimmervård där alla patienter får tillgång till bra utredning och behandling, oavsett var i landet de bor.
– Jag hoppas också på bättre hjälp med livsstilsfaktorer. Vi har kommit en bra bit med proppförebyggande behandling men det finns saker som patienten själv kan stå för i form av att ändra sin livsstil i syfte att bättra på utsikterna. Det vore ett framsteg om vi kunde bli lika systematiska med livsstilspåverkan som med läkemedelsbehandling.

Intensiv forskning kan ge flera nya läkemedel

Cecilia Linde, professor på KI och överläkare på Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Leonard Gren

Det är relativt komplext att utveckla nya läkemedel för behandling av hjärtsvikt, men intensiv forskning pågår och flera nya läkemedelsbehandlingar kan lanseras under de kommande åren. Det säger Cecilia Linde, professor på Karolinska institutet och överläkare på Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska universitetssjukhuset.

Hjärtsvikt diagnostiseras vanligtvis med hjälp av EKG, ultraljud på hjärtat, magnetkamera samt arbetsprov som gör det möjligt att analysera arbetsförmågan hos patienterna.
Under de kommande åren hoppas Cecilia Linde att de befintliga hjärtsviktsmedel som redan godkänts ska introduceras på bredare front i sjukvården. Tillgången till de senaste hjärtsviktsläkemedlen varierar i dagsläget mycket mellan klinikerna.

”En trend är läkemedelskandidater som utvärderas för bibehållen vänsterkammarfunktion.”

Trippelbehandling
– Hörnstenen i behandlingen av hjärtsviktspatienter är en trippelbehandling bestående av betablockerare, ACE-hämmare och mineralkortikoidreceptor-antagonister. En tydlig trend är läkemedelskandidater som utvärderas för bibehållen vänsterkammarfunktion. Ytterligare ett stort forskningsområde är SGLT2-hämmare, även här utvärderas många läkemedel som ska bidra till en bibehållen vänsterkammarfunktion. Det är komplext att utveckla hjärtsviktsläkemedel, så alla kandidater kommer förmodligen inte att resultera i godkända läkemedel, säger hon.
Cecilia Linde har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt forskning om hjärt-kärlsjukdomar.
– Jag skrev en avhandling med inriktning på pacemakerbehandling vid långsam hjärtrytm och började tänka på att pacemaker även borde kunna hjälpa patienter med hjärtsvikt, och på den vägen är det. Det gäller den grupp hjärtsviktspatienter som har breda QRS-komplex på sitt EKG, vilket talar för att de elektriska impulserna till vänster hjärtkammare fördröjs, något som ytterligare förvärrar hjärtsvikten. Med sviktpacemakern som innefattar en elektrod utanpå vänster hjärtkammare kan denna fördröjning delvis överbryggas, patientens symptom lindras och överlevnaden förbättras, säger hon.

Stor studie om sviktpacemaker
Under de gångna åren har Cecilia Linde bland annat arbetat med stora europeiska registerstudier där forskare undersökt hur bruket av sviktpacemaker ser ut i 42 olika länder.
– Vår senaste studie som omfattat över elva­tusen patienter visar att användningen av sviktpacemaker i olika länder skiljer sig åt avseende bland annat kön, bakomliggande sjukdomar och hur svår hjärtsvikt det handlar om.
I Sverige är användningen är ganska eftersatt. Endast 20 procent av de som behöver behandling med sviktpacemaker får den. Patienter som får träffa en hjärtsviktsläkare eller hjärtsviktssjuksköterska har dock större chans.
– Vi har flera behandlingsformer att erbjuda idag, men allra viktigast och helt avgörande är hur hjärtsviktssjukvården är organiserad. Vi kan ta fram hur många nya behandlingsformer som helst, men om de inte når patienterna är inte mycket vunnet. Sviktpacemakern är ett exempel på hur trögt det kan gå, avslutar Cecilia Linde.

Utvecklar metod för självreparerande lunga

Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet.

Lungsjukdomar är ett växande problem runt om i världen. Befintliga läkemedel kan lindra men inte bota, vilket professor Gunilla Westergren- Thorsson och hennes forskargrupp vill ändra på. Målet är att utveckla en metod som stimulerar lungvävnaden att reparera sig själv.

Vår forskning syftar till att återskapa en ny lungstruktur. Tanken är att använda ett biomaterial i lungan som är laddat med regenerativa faktorer för att stimulera till reparation inifrån, förklarar Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet.
Målbilden kan låta som science-fiction men bio- and tissue engineering kommer starkt inom en rad olika sjukdomsområden. Forskningen om bio-plåster, som hjälper huden att läka sig själv, är ett exempel. Och inom ortopedin talas det om att man i framtiden, istället för att sätta in nya kulleder, kommer att bygga upp nya med hjälp av biomaterial. Gunilla Westergren- Thorsson arbetar i samma skola men där man istället för att sätta in nya delar i kroppen tillför material för att stötta upp det gamla och sjuka.

Illustration: Lunds universitet

Stamceller för lungvävnad
Projektet grundar sig på forskargruppens tidigare upptäckt av mesenkymala stamceller specifika för lungvävnad.
– Våra resultat visade att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lungspecifika egenskaper som bland annat dämpar immunförsvaret. Tanken var att använda dessa celler för terapi, men cellerna visade sig bli sjuka när de placerades i en sjuk miljö, vilket inte var vad vi förväntade oss. Men denna upptäckt visade sig vara en viktig kunskap och bygger vidare på tidigare forskning där vi ser stor skillnad i bindvävens uppbyggnad mellan friskt och sjukt. Nu har vi kunnat visa att miljön har en avgörande roll för cellers beteende, konstaterar Gunilla Westergren-Thorsson.

”Vår forskning syftar till att återskapa en ny lungstruktur”

Framtida botande behandling
Gruppens ambition är att ta fram en scaffold för stamcellerna som liknar frisk lungvävnad, och dessutom kan laddas med cellaktiverande faktorer. På så sätt kan stamcellerna levereras till det sjuka området i en skyddande ”frisk” miljö tillsammans med faktorer som triggar både stamceller och lokalt befintliga celler att återskapa funktionell lungvävnad, samtidigt som stödstrukturen bryts ned.
– Vi har sett positiva effekter i djurmodeller där vi lyckats bygga vävnad och få syresättning och kärlbildning i biomaterialet. Förhoppningen är att metoden kan utvecklas till en framtida botande behandling mot kroniska lungsjukdomar, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Fakta om lungsjukdomar:

Allt fler människor lider av någon form av lungsjukdom eller allergi. Idag räknar man med att 19 procent av Sveriges befolkning är drabbade. Cirka 800 000 svenskar lider av astma. KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, beräknas snart vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna.

Stor risk för stroke vid okänt förmaksflimmer

Angelo Modica, Senior medicinsk rådgivare på Pfizer. Foto: Jan Nordén
Angelo Modica, Senior medicinsk rådgivare på Pfizer. Foto: Jan Nordén

De flesta patienter med känt förmaksflimmer behandlas idag med orala antikoagulantia, som strokeprofylaktisk behandling. Men fortfarande finns ett stort mörkertal av odiagnostiserade patienter som därmed löper stor risk för stroke. – Det är väldigt viktigt att fånga upp dessa. Ingen ska behöva få kännedom om sitt förmaksflimmer genom en stroke.

Det säger Angelo Modica, disputerad kardiolog och Senior medicinsk rådgivare på Pfizer.
Angelo arbetade i många år som kardiolog och var under en period medicinskt ledningsansvarig för kardiologin i Jämtland. Han kom till Pfizer 2012 och har sett hur vården av patienter med förmaksflimmer har revolutionerats, inte minst sedan NOAK introducerades för drygt tio år sedan. Idag har NOAK så gott som ersatt Waran för den här gruppen. Mer än 80 procent av alla patienter med känt förmaksflimmer står idag på strokeförebyggande behandling med antikoagulantia.
– Waran är ett effektivt antikoagulans, men det finns svåra biverkningar framför allt i form av blödningar. Det är också mycket krångligare att monitorera. NOAK halverar risken för hjärnblödning och är mycket enkelt att hantera. Vi har sett fantastiska framsteg i det preventiva arbetet sedan NOAK blev tillgängligt för patienter, säger Angelo.

Utöka preventivt arbete
Men det finns mycket kvar att göra. Uppemot en tredjedel av alla personer som lider av förmaksflimmer, cirka 100 000 personer i Sverige, har inte diagnostiserats. Större delen av dessa löper en kraftigt förhöjd risk för stroke, och skulle behöva upptäckas för att kunna erbjudas ett adekvat omhändertagande.
– Tyvärr är det alldeles för vanligt att en patient får sin förmaksflimmerdiagnos efter en stroke. Det innebär ett enormt lidande för patienten och anhöriga och stora kostnader för samhället, säger Angelo.
Angelo menar att regioner och inte minst primärvården måste få incitament att ta nästa steg i det förebyggande arbetet. Alla personer med kända riskfaktorer för stroke, exempelvis patienter med tidigare genomgången stroke eller TIA, diabetes, sömnapné, högt blodtryck eller hjärtsvikt bör kontrolleras för förmaksflimmer.
– Det räcker inte med ett snabbt EKG på mottagningen, eftersom förmaksflimmer ofta visar sig attackvis. Patienten bör kontrolleras med en enkel portabel monitoreringsutrustning hemma under en lite längre tid.
Dessutom kan det finnas stora vinster med systematisk screening av personer som har ökad risk för förmaksflimmer, som äldre över 75 år.
– Vi inväntar risk-nytta-värdering från ett flertal pågående studier innan all evidens är på plats gällande systematisk screening. Men i väntan på detta finns det all anledning att opportunistiskt intensifiera det preventiva arbetet hos riskpatienter som vi möter på våra mottagningar runt om i landet, framhåller Angelo.

Stora besparingar
Ett aktivt strokeförebyggande arbete minskar inte bara det personliga lidandet, utan innebär stora besparingar för samhället framhåller Magnus Runnamo, som är Country Brand Lead för Eliquis på Pfizer Sverige. Magnus har arbetat på Pfizer i 20 år inom ett flertal behandlingsområden och som ansvarig för Eliquis har han mycket kontakter med sjukvården.
– Den dyraste patienten är den obehandlade, säger han.
Glädjande nog har behandlingsgraden med antikoagulantia vid förmaksflimmer i de flesta regioner passerat 80% vilket är i linje med Socialstyrelsens målsättningar.
– NOAK är ett viktigt bidrag till detta och dominerar idag vid nyinsättning av strokeprofylax både i Sverige och globalt, vilket vi är stolta över, säger Magnus.
Ett exempel på vilken betydelse utvecklingen inom behandlingsområdet har haft är att den avgående redaktören för ansedda New England Journal of Medicine nyligen rankade en av NOAK:s registreringsstudier som en av de tolv mest betydelsefulla artiklarna för patienter under de senaste 19 åren.
Pfizer och Bristol Myers Squibb har under många år arbetat tillsammans med informationsinsatser, till exempel eliquis.se, eliquispatient.se och blodproppsskolan.se. Denna verksamhet fick för några år sedan pris som Sveriges bästa patientstödprogram av Apotekarsocieteten.
Magnus och Angelo betonar att de stora framstegen inom det preventiva arbetet är resultatet av många goda krafter:
– Det är ett teamarbete, där vårdprofessionerna, patientföreningar och läkemedelsindustrin alla bidrar, så att vi tillsammans når längre. Vi är stolta och glada att få vara med på den här resan.

Magnus Runnamo, Country Brand Lead för Eliquis på Pfizer Sverige. Foto: Ulla-Carin Ekblom
Magnus Runnamo, Country Brand Lead för Eliquis på Pfizer Sverige. Foto: Ulla-Carin Ekblom
Pfizer

En strokepatient kostar i genomsnitt 830 000 kronor i vård och rehabilitering under sin livstid. Om vi kunde diagnostisera 50 000 individer, hälften av det uppskattade mörkertalet, och erbjuda dessa behandling med antikoagulantia beräknas antalet strokefall kunna minska med 2 500.

Drygt hälften av astmapatienterna okontrollerade

Maria Messerer, Medical Director Nordic och Pernilla Gerell, Regional Market Access Manager, Sweden. Foto: Johan Marklund
Maria Messerer, Medical Director Nordic och Pernilla Gerell, Regional Market Access Manager, Sweden. Foto: Johan Marklund

Okontrollerad astma kan vara obehandlade små luftvägar

Chiesi är ett globalt läkemedelsföretag med historiskt starka band till Sverige. Det var nämligen i Chiesi som två forskare vid KI fann en engagerad samarbetspartner som tog deras upptäckt, en substans som förhindrar lungkollaps hos prematura barn, till ett färdigt läkemedel. Företaget har ett fortsatt starkt fokus på andningsvägar och lungsjukdomar.

Chiesi är ett familjeägt läkemedelsbolag som startade 1935 i italienska Parma. Numera är det ett internationellt företag med verksamhet i stora delar av världen. Den nordiska organisationen startade 2014 men samverkan med svenska forskare går långt bak i tiden. På 1980-talet inledde Chiesi ett samarbete med Tore Curstedt och Bengt Robertson, två forskare vid Karolinska Institutet, som i slutet av det årtiondet lyckades ta fram en substans som kunde förhindra lungkollaps hos för tidigt födda barn. Sedan dess har det gått 30 år och läkemedlet har till dags dato getts till fem miljoner barn, en livsavgörande behandling för många av dem, berättar Maria Messerer, Medical Director Nordic.
Banden mellan KI och Chiesi är fortfarande mycket starka. Ett tecken på det är att Paolo Chiesi, Verkställande Direktör på Chiesi Group, förra året utsågs till hedersdoktor vid Karolinska Institutet, en utmärkelse han fick för sin mångåriga satsning på livsavgörande behandling av lungorna på för tidigt födda barn.

50% av astmatikerna är okontrollerade
Andningsvägar är ett stort område inom Chiesi som sedan länge har egen forskning inom terapiområdet. Cirka en miljon svenskar har astma och en halv miljon av befolkningen är drabbade av KOL. Av dessa har ungefär hälften en okontrollerad sjukdom, anledningarna kan vara många men bristande följsamhet i behandlingen är en vanlig orsak, en annan kan vara att de små luftvägarna är otillräckligt behandlade. För att få en effektiv och bra individanpassad behandling och vård i dessa sammanhang krävs ett flertal behandlingar att välja på, säger Pernilla Gerell, Regional Market Access Manager, Sweden.
Idag finns två olika huvudtyper av behandling som ges i form av spray eller pulver.
Pulvret tas med hjälp av inhalator som drivs av patientens egen kraft. Egenskaper som partikelstorlek och hastighet som läkemedlet lämnar inhalatorn med är också av betydelse. Sprayen kräver, till skillnad mot pulver, ingen kraft vid inhalation av läkemedlet. Ett läkemedel passar inte alla; de fungerar på olika sätt och olika bra på olika patienter, vilket är en av anledningarna till att Chiesi har samtliga varianter i sin portfölj. Tecken på att en astmatiker är okontrollerad kan vara: Vaknar på natten med nattliga besvär, ansträngningsutlöst astma, symtom trots normal spirometri, och upprepade exacerbationer.
Sällsynta sjukdomar är ett annat av Chiesis fokusområden och sedan två år tillbaka har vi en forskningsenhet för sällsynta sjukdomar i Norden, säger Maria Messerer. Sedan maj 2020 har forskningsenheten flyttat sitt laboratorium till Solna vid Karolinska Institutet.

Hållbarhet
Vid sidan av läkemedel är hållbarhet ett stort fokus på företaget. I maj 2019 fick Chiesi, som den största globala läkemedelskoncernen i världen, sin B Corp-certifiering, en certifiering för företag som vill prioritera andra mål än enbart vinst som mått på sin framgång.
– Hållbarhet för Chiesi handlar inte enbart om miljö utan inbegriper även anställda, arbetsmiljö, utbildning och genomsyrar hela verksamheten i stort och smått. Vi har bara inom den nordiska verksamheten bildat elva arbetsgrupper för ändamålet, berättar Maria Messerer.
Siktet är inställt på att Chiesi ska vara helt klimatneutrala 2035. Ett led i det arbetet är att verksamheten arbetar med att ta fram en ny inhalator som kommer att ha en mindre påverkan på miljön.
– Tack vare en ny drivgas kan framtidens sprayinhalatorers koldioxidavtryck hamna på samma låga nivå som pulverinhalatorer, berättar Pernilla Gerell.

Framtid
Under de gångna åren har Chiesis nordiska organisation vuxit från noll till att idag omfatta 70 personer.
– Faktum är att vi har anställt tio personer under senaste året, coronapandemin till trots. Men visst har det varit ett speciellt år med många utmaningar. Det positiva är att industri och akademi gjort gemensam sak och lyckats komma fram till vaccin på rekordtid. Jag tycker att det har satt fingret på att läkemedelsindustrin inte bara är en kraft utanför hälso- och sjukvården, utan att vi är en del av den och dessutom en viktig sådan, fastslår Maria Messerer.

Chiesi

Chiesis nordiska dotterbolag ingår i den internationella, familjeägda läkemedelskoncernen Chiesi Group och är ett läkemedelsföretag verksamt inom forskning och utveckling, samt tillverkning av innovativa läkemedel. Till verksamhetens terapiområden hör respiratoriska sjukdomar, neonatologi, sällsynta sjukdomar och specialistvård. Chiesi har ett forskningscenter i Solna intill Karolinska Institutet.

www.chiesipharma.se

Forxiga® (dapagliflozin)

Den nya indikationen baseras på resultat från studien DAPA-HF med 4 744 patienter med symtomatisk kronisk hjärtsvikt (NYHA klass II-IV). I
studien inkluderades patienter med och utan typ 2-diabetes samt patienter med eGFR ≥ 30 ml/min/1,73 m2. Patienterna stod på behandling
med etablerade hjärtsviktsläkemedel och randomiserades till Forxiga 10 mg eller placebo.****

Om du har frågor angående Forxiga – ta gärna kontakt med Medicinsk Information på telefon
08-553 260 00 eller via e-post: medicalinformation.aznordic@astrazeneca.com

  • * HR 0,74; 95 % KI 0,65 till 0,85 ** HR 0,83; KI 0,71 till 0,97. Nominellt signifikant *** Förändring från baslinjen vid månad 8 i KCCQ-TSS, (Win
  • Ratio 1,18 [95 % KI 1,11, 1,26]; p < 0,0001). Både symtomfrekvens och symtombörda bidrog till resultaten. **** Standarbehandling var: ACE/ARB
  • (94%), ARNI (11 %), BB (96 %), MRA (71 %), implanterbar device (26 %).
  • RRR = relativ riskreduktion ARR = absolut riskreduktion NNT = number needed to treat

Ref:
1. Forxiga SPC www.fass.se
2. McMurray JJV et al. N Engl J Med. 2019;381(21):1995–2008

Forxiga® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx
Indikationer: Diabetes mellitus typ 2 (F): Forxiga är avsett för vuxna för behandling av otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett
komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel
för behandling av diabetes mellitus typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer med andra läkemedel, effekter på glykemisk kontroll och
kardiovaskulära händelser, samt vilka populationer som har studerats, se SPC avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Subventioneras endast som tillägg till
behandling med metformin eller när metformin inte är lämpligt. Hjärtsvikt (F):
Forxiga är avsett för vuxna för behandling av symtomatisk
kronisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion. Subventioneras endast vid hjärtsvikt för patienter med symtomatisk hjärtsvikt med nedsatt
ejektionsfraktion trots optimerad behandling med RAAS-blockad, betablockad och MRA, eller utan MRA när MRA inte är lämpligt. Viktig
säkerhetsinformation
Vid misstanke om den sällsynta men livshotande infektionen Fourniers gangrän (nekrotiserande fasciit i perineum) ska
SGLT2-hämmare sättas ut och akut behandling påbörjas. SGLT-2 hämmare ska användas med försiktighet hos patienter med förhöjd risk för
diabetesketoacidos. Senaste översyn av produktresumén: 2021-04-06. För ytterligare information och priser se www.fass.se.

AstraZeneca AB | Nordic Marketing Company | 151 85 Södertälje | 08 553 260 00 | astrazeneca.se

SE-8844-06-21-FO

Forskning för att förebygga förmaksflimmer

Linda Johnson, spe­cialistläkare i bild- och funktionsmedicin. Foto: David Jo

Förmaksflimmer är en folksjukdom som omkring 370 000 svenskar har diagnostiserats med. Betydligt fler har olika typer av förstadier till förmaksflimmer. Nu pågår forskning med fokus på tidig upptäckt av riskfaktorer.

– Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och oftast fort, vilket innebär att det påverkar hjärtats pumpförmåga. Tillståndet innebär en ökad risk för stroke och demens, men det är mindre väl känt att hjärtsvikt är den vanligaste dödsorsaken hos patienter med förmaksflimmer, säger Linda Johnson, specialistläkare i bild- och funktionsmedicin som forskar på tidig upptäckt och behandling av förmaksflimmer vid Lunds universitet.
– Det är en progressiv sjukdom, som tenderar att börja med korta episoder, som med tiden blir längre. Detta innebär en del svårigheter ur ett diagnostiskt perspektiv. En individ kan ha förmaksflimmer vid ett annat tillfälle än just när vi registrerar EKG, och då missar vi det. Det finns en del att vinna på att bli bättre på att bedöma risken för framtida förmaksflimmer, för att kunna förbättra diagnostiken och hitta fler fall, säger hon.

”I dagsläget saknas behandling för patienter med hög risk för förmaksflimmer.”

Identifiera på förstadium
Förmaksutlösta extraslag och korta förmaks­takykardier innebär ökad risk att drabbas av förmaksflimmer, och ses av forskare som ett tecken på begynnande förmakssjukdom. Men det är för tillfället inte känt hur man ska hantera fynd av förmaksutlösta extraslag och takykardier i kliniken.
– Det finns många potentiella fördelar med att på ett tidigt stadium identifiera patienter som utvecklat förstadium till förmaksflimmer. Dels kan man följa upp dessa individer systematiskt för att kunna hitta förmaksflimmer när det väl uppkommer, och erbjuda blodförtunnande som minskar risken för stroke. Det är också möjligt att det går att utveckla metoder för att förebygga förmaksflimret i sig – om vi blir tillräckligt bra på diagnostiken och dessutom identifierar de påverkbara faktorer som leder till att förstadiet utvecklas till klinisk sjukdom, säger Linda Johnson.

Kartlägger riskfaktorer
– I dagsläget saknas behandling för patienter med hög risk för förmaksflimmer. I framtiden kan det bli aktuellt att försöka påverka risken genom livsstilsfaktorer eller läkemedel, säger Linda Johnson.
Hennes ambition är att ta reda på hur förstadiet till förmaksflimmer ska diagnostiseras på ett pålitligt sätt, och att kartlägga de faktorer som bidrar till att en individ övergår från förstadium till diagnostiserat förmaksflimmer.
– På sikt hoppas vi på att kunna använda diagnostiska metoder för att hitta de som har risk att utveckla förmaksflimmer, och sedan erbjuda en intervention som förhindrar detta. Det har stor potential att minska sjukligheten i stroke, hjärtsvikt och demens och påverka livskvaliteten för ett stort antal människor, säger Linda Johnson.