Etikettarkiv: Kliniska prövningar

Satsa på den kliniska forskningen

Foto: Shutterstock

Nya läkemedel utvecklas i symbios mellan läkemedelsbolag och sjukvård, men i dagsläget saknar många läkare de möjligheter som krävs för att kunna ägna sig åt forskning och kliniska prövningar. Sjukvården behöver därför bygga upp en gedigen forskningsstruktur som ger fler läkare möjlighet att bedriva klinisk forskning.

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna. Foto: Daniel Stiller

– Forskningsaktiva läkare är en förutsättning för läkemedelsutvecklingen och för att sjukvården ska utvecklas åt rätt håll. Jag efterlyser därför utökade basanslag till universiteten som tryggar forskningsgruppernas långsiktiga existens. Sjukhusen behöver även inrätta fler forskningsöverläkartjänster, läkartjänster med tid öronmärkt för klinisk forskning. Den typen av tjänster behövs på alla typer av sjukhus, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och medlem i arbetsgruppen för precisionsmedicin/ATMP.

Mer lönsamt att forska
För att stärka den kliniska forskningens attraktivitet för läkare krävs att forskande läkare kan konkurrera med andra läkares löneutveckling. Idag är det mest meriterande att bli chef medan klinisk utveckling och forskningsutveckling inte lönar sig på samma sätt. Om man deltagit i kliniska prövningar bör också lönepåslag utgå på samma sätt som för disputation och vara meriterande vid tjänstetillsättningar även inom ledande funktioner.
– En grundförutsättning för att fler läkare ska kunna ägna sig åt klinisk forskning är en förstärkt grundbemanning i sjukvården. Med dagens små bemanningsmarginaler blir ofta forskningstid indragen eller prioriteras inte. Vi efterlyser även en bättre samverkan mellan sjukvård och akademi samt minskat administrativt krångel och kostnader för forskningsansökningar och ansökningar till Läkemedelsverket så att mer tid kan läggas på själva forskningen, säger Karin Båtelson.

”Forskningsaktiva läkare är en förutsättning för läkemedelsutvecklingen och för att sjukvården ska utvecklas åt rätt håll.”

Fortbildning inom farmakologi
Hon betraktar samverkan mellan läkemedelsbolagens prekliniska och sjukvårdens kliniska forskning som avgörande för utvecklingen av nya behandlingsformer.
– Kliniska prövningar genererar i dagsläget inget meritvärde för läkare, vilket innebär att de blir svårare att få gjorda, i många fall tvingas man ägna sig åt dem på sin fritid. Kliniska prövningar kan endast genomföras i sjukvården, det är därför viktigt att avsätta tillräckligt med resurser till dem. Fortbildning för läkare inom farmakologi behöver också öka. Läkemedelsbolagen behöver kliniskt aktiva läkare som bollplank i sitt arbete, men läkare behöver ges rätt förutsättningar för att agera bollplank genom att erbjudas tillräckliga resurser och kontinuerlig farmakologisk kompetensutveckling, säger Karin Båtelson.


Annons
Medicininstruktioner annons

Forskningen i sjukvården behöver stärkas

Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Råd för läkemedel och medicinteknik. Foto: Stefan Tell
Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Råd för läkemedel och medicinteknik. Foto: Stefan Tell

För att få fler läkare att ägna sig åt forskning bör forskningsverksamhet värderas högre i sjukvården, såväl verksamhetsmässigt som meritmässigt. Fler läkartjänster med dedikerad tid och resurser för forskning parallellt med det kliniska arbetet behövs både i sjukhusvård och primärvård.

Det är viktigt att många fler patienter får tillgång till nya läkemedel tidigare, som till exempel att erbjudas delta i kliniska prövningar. Detta ger också större kunskap i vården att delta i införande och utvärdering av nya terapier. Det gäller att ha utvecklade forskningssamarbeten mellan olika sjukhus och primärvård, att öka meritvärdet för att göra kliniska prövningar och att införa fler forskningstjänster med avsatt tid för forskning inom tjänsten, säger Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Råd för läkemedel och medicinteknik.

Finansieringen bör lösas centralt
En utmaning är att nya läkemedel ofta är kostsamma, och specifika patientgrupper kan vara en stor belastning på en enskild region beroende på var i landet de bor.
– Nyutvecklade läkemedel är ofta dyra och medför en stor kostnad för regionerna. Man behöver därför lösa finansieringsfrågan centralt, till exempel genom att regionerna har en gemensam pott med pengar som respektive region kan söka ur när de behöver ekonomiskt tillskott för läkemedel. Ett annat alternativ är att staten går in med finansiering. En gemensam pott kan ge större jämlikhet så att alla patienter får samma möjlighet till den senaste läkemedelsbehandlingen oavsett var de bor, och att enskilda landsting inte ekonomiskt ska gå på knäna för att en viss patientgrupp bor just inom deras gränser, säger Karin Båtelson.

”En gemensam pott kan ge större jämlikhet så att alla patienter får samma möjlighet till den senaste läkemedelsbehandlingen”

Större plats för forskningen
En faktor som i mångt och mycket avgör tillgången till nyutvecklade läkemedel är, enligt Karin Båtelson, vilken tyngd forskningsverksamheten har i förhållande till sjukvårdsproduktionen. Forskning och kliniska prövningar måste få större verksamhetsmässig tyngd i förhållande till sjukvårdsproduktionen.
– Många sjukvårdsverksamheter är underbudgeterade och underbemannade. I takt med att vårdköerna växer eller budgeten stramas åt väljer verksamheterna att prioritera produktionen. För att åtgärda det krävs dels tillräcklig bemanning så att det verkligen räcker till för både sjukvård, handledning och forskning parallellt med varandra, dels att det finns attraktiva forskartjänster som läkare kan söka. Kliniska prövningar genererar idag inte heller samma meritvärde som sjukvårdsproduktion eller annan forskning, säger hon.

Forskning är en investering
– Självklart kostar forskningsverksamhet pengar, men det ska istället ses som en investering genom att man arbetar bort gamla ineffektiva metoder och ger patienterna tillgång till de senaste behandlingsalternativen. Det är mycket viktigt att chefer själva har kunskap om värdet av forskning i sjukvården och att man på politisk nivå i längre perspektiv ser vinsterna av en bättre, kanske botande terapi, avslutar Karin Båtelson.

Janssen vill få fler kliniska prövningar till Sverige

Eva Adås, chef för kliniska prövningar och Martin Johansson, medicinsk chef, Janssen Sverige. Foto: Johan Marklund
Eva Adås, chef för kliniska prövningar och Martin Johansson, medicinsk chef, Janssen Sverige. Foto: Johan Marklund

Antalet kliniska prövningar i landet minskar men Janssen Sverige, med i dagsläget 43 pågående kliniska studier inom ett brett spektrum av terapiområden och utvecklingsfaser, satsar hårt på att vända trenden. Siktet är inställt på att få ännu fler kliniska prövningar till Sverige.

– Regeringen har uttryckt att klinisk forskning är av avgörande betydelse för utvecklingen av en god hälso- och sjukvård och att man bör verka för att få fler kliniska prövningar till landet. Vi har samma tydliga ambition. Det som gäller nu är att industri, myndigheter samt hälso- och sjukvård formar en gemensam agenda, säger Eva Adås, chef för kliniska prövningar, Janssen Sverige.
En utmaning är att ökade satsningar på klinisk forskning kräver ett gränsöverskridande samarbete mellan en rad olika aktörer. Det kräver också mer resurser i sjukvården och en snabbare tillståndsprocess för prövningarna. Eva efterlyser en nationell koordinering som kan snabba upp tillståndsförfarandet och resultera i fler kliniska prövningar i landet.
– Ett snabbare tillståndsförfarande kan också leda till att vi blir mer konkurrenskraftiga gentemot andra länder.
Martin Johansson, medicinsk chef Janssen Sverige, är av samma åsikt.
– Signalen blir att Sverige är en forskningsnation som har vad som krävs för att kunna leverera kliniska prövningar med hög kvalitet.
Martin menar att kliniska prövningar också är en viktig faktor för att nya innovationer ska komma både sjukvård och Sveriges patienter till gagn.
– Som patient får du möjlighet att testa nya innovativa behandlingar tidigt, något som ibland kan ha livsavgörande betydelse. För sjukvården innebär kliniska prövningar en viktig kunskapsutveckling och att verksamheten håller sig uppdaterad inom den senaste forskningen.

Pandemi sätter spår
Just nu befinner sig den kliniska prövningsverksamheten på Janssen i en speciell situation, för coronapandemin sätter sina spår även inom detta område.
– Många patienter kan inte längre vara med i studierna eftersom de inte kan komma till klinikerna. För oss har det inneburit att vi får jobba på ett helt annat sätt än tidigare. Normalt åker vi ut och säkerhetsgranskar all data som samlas in. Under det gångna året har vi i samarbete med berörda myndigheter ställt om verksamheten och hittat nya sätt att jobba, berättar Eva.
Pandemin, menar hon, har verkligen satt fingret på vikten av samverkan.
– Situationen har gett en ny öppning för dialog med myndigheter och sjukvård kring vad vi tillsammans kan göra för att hitta nya vägar inom kliniska prövningar.
Janssen har, coronapandemin till trots, fortsatt inkludera patienter i sina kliniska prövningar.
– Vi arbetar med patienter som har livshotande sjukdomar – de försvinner inte bara för att vi har en pandemi. Här handlar det om att sätta patienten i fokus och hur den uppkomna situationen kan lösas snabbt och på bästa sätt. För att klara det krävs ett gränsöverskridande samarbete, ett måste som har blivit väldigt tydligt under det senaste året, konstaterar Martin.

Gemensamt mål
För framtiden hoppas han på att ökat samarbete, koordinering och större möjlighet till virtuella prövningar kommer att leda till att alla patienter som vill ska kunna gå in i en klinisk prövning, oavsett region och geografiskt läge.
– Jag hoppas på en ökad jämlikhet vad gäller deltagandet i kliniska studier. Det är viktigt att alla patienter får samma chans att klara av en svår sjukdom.
Eva flikar in att alla som arbetar inom Janssen, oavsett funktion och position, har ett gemensamt mål, nämligen att förbättra för patienterna.
– Nya, innovativa behandlingar startar i de kliniska prövningarna. Genom dem kan vi öka kunskapen, stärka forskningen och rädda fler liv.

Om Johnson & Johnson och Janssen

Janssen är en del av Johnsson & Johnsson-koncernen (JnJ) och har verksamhet i mer än 150 länder världen över. I Sverige arbetar närmare 200 medarbetare i Janssen och vi når årligen mer än 45 000 patienter med våra läkemedel och drygt 750 patienter inom ramen för våra kliniska prövningar. JnJ har ett starkt erbjudande i Sverige inom medicintekniska produkter, som når mer än 200 000 patienter samt även produktionsanläggningar i Helsingborg (”Home of Nicorette”), och i Uppsala (Johnson & Johnson Vision) som tillverkar världsledande produkter inom ögonkirurgi.

Janssens mål är att utveckla innovativa mediciner som hjälper patienter till ett längre och hälsosammare liv. Vi arbetar inom sex terapiområden: neurologiska sjukdomar, infektionssjukdomar, onkologiska och hematologiska sjukdomar, immunologiska sjukdomar, pulmonell arteriell hypertoni samt metabola och kardiovaskulära sjukdomar.

www.janssen.com/sweden

@JanssenSverige

#viforskarforlivet
#JnJSverige
#JanssenSverige

Incyte satsar på kliniska prövningar i Norden

Magdalena Janzén, chef för Incytes kliniska prövningsenhet. Foto: Johan Marklund
Magdalena Janzén, chef för Incytes kliniska prövningsenhet. Foto: Johan Marklund

Incyte Norden har startat en egen organisation för kliniska prövningar.
– Vi vill bidra till att fler patienter ges möjlighet att delta i studier och sätta Norden på kartan som en ledande region inom klinisk forskning, säger Magdalena Janzén, chef för Incytes kliniska prövningsenhet.

Incyte är ett globalt läkemedelsföretag med inriktning på forskning, utveckling och tillverkning av nya behandlingar för sjukdomar där det saknas eller finns få behandlingsalternativ. Verksamheten har sedan starten för snart 20 år sedan haft ett uttalat fokus på innovation och gjort sig kända för att ta sig an uppgiften på ett sätt som skiljer sig lite från mängden.
– Läkemedelsbolag fokuserar vanligtvis på ett antal indikationer som forskningen sedan utgår ifrån. Här utgår vi istället från substanser, för att sedan utforska vilka användningsområden och markörer de kan fungera på inom onkologi, inflammation samt autoimmunitet, som är de fält vi arbetar med, säger Magdalena Janzén.
Kliniska studier är en avgörande pusselbit i det arbetet, och sedan förra året har Incyte en nordisk organisation för kliniska prövningar.
– Vi har hittat en modell som innebär ett tätt samarbete mellan enheten för kliniska prövningar, medical affairs och tidig pipe-line. I dagsläget har vi 23 läkemedelskandidater med inriktning på främst onkologi, hematologi och autoimmuna sjukdomar. Att Incyte som litet bolag med cirka 1 500 anställda i världen ändå har en så stor forskningsportfölj är oerhört spännande ur ett medicinskt perspektiv, säger Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte.

Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte. Foto: Jenny Drakenlind
Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte. Foto: Jenny Drakenlind

Patientfokus
Trots den korta startsträckan, den kliniska prövningsenheten startade på Incyte Norden i juni, driver verksamheten redan tre kliniska prövningar i egen regi.
– Nu handlar det om att leva upp till bevis och sätta Norden på Incytekartan som en region att räkna med när det kommer till kliniska prövningar. I grunden finns en stark drivkraft att hitta lösningar för de sjukdomar vi arbetar med, det är ju patienterna allt handlar om, säger Magdalena.
Johan flikar in att Incyte initialt hade fokus på målinriktad terapi, en kunskapsbas och stor styrka som verksamheten numera framgångsrikt kombinerar med immunterapi.
– Många företag är innovativa på pappret, på Incyte lyckas vi vara det även i praktiken. Här finns en entreprenörsanda som genomsyrar verksamheten och går som en röd tråd genom hela läkemedelsutvecklingsprocessen, från initial forskning ända fram till lanserat läkemedel.

Incyte

Incyte grundades 2002 och är ett globalt läkemedelsföretag med ett forskningsprogram som består av 23 utvecklingskandidater som riktas mot 21 molekylära mål. I portföljen finns både immunterapier som syftar till att få patientens eget immunsystem att angripa cancerceller, och riktade behandlingar som syftar till att direkt eller indirekt blockera effekterna av cancerframkallande mutationer.

www.incyte.com