Etikettarkiv: Lungcancer

Snabb utveckling förbättrar prognosen

Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Andreas Hillergren
Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Andreas Hillergren

Läkemedelsutvecklingen på lungcancerområdet har på senare år genomgått en snabb utveckling med flera nya godkända målinriktade behandlingsalternativ. För många lungcancerpatienter innebär genombrotten på forskningssidan en förbättrad prognos och en långsiktigt god livskvalitet genom att kunna hålla sjukdomsaktiviteten nere.

– Den akademiska läkemedelsforskningen på lungcancerområdet fyller en viktig funktion eftersom den i huvudsak fokuserar på effekterna när man kombinerar olika godkända läkemedel. Akademiska läkemedelsstudier bidrar till att förbättra effekten av läkemedelsbehandlingen. Vi undersöker även hur läkemedlen bör doseras när de kombineras, säger Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Ronny Öhman och hans kollegor genomför kontinuerligt behandlingar där lungcancerpatienter genomgår licensbehandling med icke godkända läkemedel. Licensbehandlingen ger sjukvården mer tid att lära känna läkemedlet. Dessutom får patienterna på ett tidigare stadium tillgång till behandling som ofta är livsavgörande. När sedan läkemedlet godkänns för allmänt bruk kan de ge råd till mindre sjukhus om hur läkemedlet ska användas.

”Läkemedlen bidrar till att hålla sjukdomsaktiviteten nere och gör det möjligt att leva med lungcancer i flera år”

Målinriktade behandlingar
I dagsläget finns det godkända läkemedel för sex olika genetiska förändringar som bidrar till lungcancer och ytterligare tre är på gång. Vid vissa av dessa tillstånd finns flera olika läkemedel att välja bland.
– Utifrån ett tioårsperspektiv utgör dessa målinriktade behandlingar det enskilt största genombrottet för lungcancerpatienter. De gör i många fall ett långsiktigt bra liv möjligt, med få eller inga symptom. Läkemedlen håller sjukdomsaktiviteten nere och man kan då att leva med lungcancer i flera år, säger Ronny Öhman.

Blodprovsbaserad diagnostik
Spännande utveckling pågår även på diagnostiksidan, där blodbaserad diagnostik i framtiden kan utvecklas till det ledande verktyget för att avgöra vilken behandling som lämpar sig bäst för en specifik lungcancerpatient. I dagsläget genomförs diagnostik främst med hjälp av vävnadsprover, men med blodprovsbaserad diagnostik kan processen snabbas på och patienten kan erbjudas rätt behandling tidigare.
– Tekniken fungerar, men även om blodprovsdiagnostik utgör ett intressant tillskott räknar vi inte med att det helt kan ersätta vävnadsprovtagning, avslutar Ronny Öhman.


Annons
Opdivo annons

Ljusare prognos för lungcancer

Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitets­sjukhuset i Linköping. Foto: Sebastian Szulfer

Lungcancer är den cancersjukdom som skördar flest liv, men idag är den allt oftare inte längre en dödsdom. Nya behandlingsmetoder, exempelvis målinriktade läkemedel och immunterapier, ger nytt hopp åt många av dessa patienter.

När Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, började sin karriär som lungläkare i mitten av 1990-talet var det ovanligt att patienter med avancerad sjukdom levde mer än ett år. Idag är utsikterna bättre för de flesta patienter, och för vissa undergrupper påtagligt bättre.

Explosionsartad utveckling
– Jag har sett en explosionsartad utveckling, i synnerhet de senaste fem åren. Det har kommit en rad lovande nya behandlingar som kraftigt förbättrar överlevnadschanserna, berättar han.
Av de drygt 4 000 personer som årligen insjuknar i lungcancer är det endast omkring 30 procent som kan erbjudas kurativt syftande behandling i form av kirurgi, precisionsstrålbehandling eller kombinationsbehandling med cytostatika. För denna grupp ser man en överlevnad på cirka 50 procent, medan den stora majoriteten, cirka 70 procent, enbart kan erbjudas bromsbehandling med – i alla fall tidigare – kort förväntad överlevnad.
– Det sker nu ett stort skifte, inte minst inom gruppen palliativa patienter, tack vare en allt större kunskap om subtyper av tumörer och nya angreppsstrategier. Med målinriktade och immunonkologiska läkemedel, ibland i kombination med cytostatika, kan vi bromsa sjukdomsförloppet, så att lungcancern blir en kronisk sjukdom, där patienten lever länge med bibehållen god livskvalitet. Vi hoppas även kunna bota betydligt fler av de som opereras, berättar Anders Vikström.

”Välgjorda studier visar att screening av riskgrupper skulle kunna minska dödligheten avsevärt.”

Signalblockerande läkemedel
De målinriktade, eller signalstängande, läkemedlen består av monoklonala antikroppar eller tyrosinkinashämmare, som blockerar de signaler som driver celldelningen. Idag behandlas ungefär en femtedel av patienterna som lider av den vanligaste lungcancerformen, adenocarcinom, med målinriktade läkemedel, och antalet ökar varje år. Den förväntade medelöverlevnaden för den här gruppen är idag mellan fem och sju år för de vanligaste två mutationstyperna. Biverkningarna är relativt lindriga och det finns ofta flera preparat att tillgå om ett slutar att vara verksamt.
För den stora gruppen adenocarcinompatienter som inte lämpar sig för signalblockerande behandling har immunonkologiska läkemedel inneburit ett stort genombrott. De aktiverar kroppens eget immunförsvar att angripa tumörcellerna, och ges antingen ensamma eller i kombination med cytostatika.
– Vi ser en avsevärt bättre överlevnad med immunonkologi, där en femtedel blir långtidsöverlevare. Även om behandlingen avbryts efter ett par år så verkar immunsystemet fortsätta att hålla cancern i schack, säger Anders Vikström.

Omfattande forskning pågår
Det pågår omfattande forskning om hur olika läkemedel kan kombineras och skräddarsys för effektivare terapi. Nyare radiologiska och invasiva undersökningar har tillkommit så att vi bättre vet tumörstadium. Med hjälp av blodanalyser som påvisar cirkulerande tumör-DNA kan vi ännu bättre målinrikta våra behandlingar och monitorera patienter för återfall.
Anders Vikström hoppas även att screening införs.
– Tidig diagnos är avgörande. Idag har 70 procent av patienterna redan spridd cancer när den upptäcks. Välgjorda studier visar att screening av riskgrupper skulle kunna minska dödligheten avsevärt. Screening tillsammans med farmakologiska och radiologiska landvinningar – för att inte tala om ett totalt tobaksförbud – skulle helt rita om kartan för våra patienter, avslutar Anders Vikström.