Etikettarkiv: Precisionsmedicin

Förutsäger effekten av olika behandlingar

Theodoros Foukakis, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och överläkare i onkologi på bröstcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Håkan Flank

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och behovet av målinriktad, skräddarsydd och effektiv behandling är stort. Nu utvecklas allt fler alternativ till den traditionella behandlingen. De har i många fall bättre effekt, färre biverkningar och innebär dessutom minskade kostnader för samhället.

– Vi gör kliniska studier som syftar till att identifiera biomarkörer i tumörvävnad. Dessa biomarkörer kan förutsäga effekten av olika behandlingsalternativ. Vi studerar även patienters tumörvävnad dynamiskt under behandlingens gång för att förstå bättre hur läkemedlen fungerar. I en klinisk studie som nyligen avslutats jämförde vi standardmässig preoperativ behandling bestående av cytostatika och antikroppar med en behandling med antikropps-cytostatikakonjugat. Resultatet visade att behandlingseffekterna var likvärdiga men biverkningarna betydligt färre hos de patienter som behandlades med antikroppskonjugat, säger Theodoros Foukakis, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och överläkare i onkologi på bröstcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset.
Det övergripande målet för den bröstcancerforskning som Theodoros Foukakis team bedriver är att öka förståelsen för avgörande steg i bröstcancerns utveckling och terapi. Många forskarteam fokuserar nu på att utveckla konjugat som kombinerar antikroppsbehandling med cytostatika.

”Det kommer sannolikt att finans betydligt fler behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter framöver.”

Målinriktad behandling
Flera pågående studier banar väg för framtidens individbaserade och målinriktade bröstcancerbehandling, bland annat genom att identifiera markörer som indikerar vilken typ av behandling en specifik patient sannolikt svarar bäst på. Behovet av effektivare behandlingsalternativ med färre biverkningar är stort inom alla typer av bröstcancer. Men särskilt stort är det bland patienter med trippelnegativ bröstcancer, där man hittills saknat effektiva alternativ till traditionell cellgiftsbehandling. Dessa patienter finner nu nytt hopp i antikropps-cytostatikakonjugatbehandling.
– Det kommer sannolikt att finnas betydligt fler behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter framöver, vilket gör det än viktigare att ha tillförlitliga analysmetoder som prognostiserar vilket behandlingsalternativ som lämpar sig bäst för individen. Nu börjar man förstå hur immunterapiläkemedlen fungerar, så vi kan förvänta oss en intressant vidareutveckling även på det området framöver, säger Theodoros Foukakis.

Fakta om bröstcancer:

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror främst på att fler fall upptäcks tidigt och på bättre behandlingsmetoder.
Varje år ställs drygt 61 000 cancerdiagnoser i Sverige. Av dessa är omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Det är därmed kvinnans vanligaste cancersjukdom.

• Bröstcancer drabbar oftast medelålders och äldre kvinnor.
• Medianåldern vid insjuknande är 64 år.
• Färre än fem procent är under 40 år.

Symtom på bröstcancer

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.

Andra symtom på bröstcancer kan vara:

• Knöl i armhålan
• Förstorat och hårt bröst
• Hudrodnad och ”apelsinhud” på bröstet
• Indragningar i huden på bröstet
• Blod eller vätska från bröstvårtan

De flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar i brösten kan vara svullna bröstkörtlar eller knölar som bildas av normal bröstvävnad. Gå till en läkare och undersök brösten om du upptäcker en förändring.

Hur upptäcker man bröstcancer?

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos på bröstcancer brukar tre olika metoder användas för undersökningen:
• Klinisk undersökning
• Mammografi/ultraljud och finnålspunktion
• Cytologi

Ofta behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. I bland kan magnetkamera bli aktuell.

Olika former av bröstcancer

Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer, men cancer kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer. I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna. Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan.
Med en punktion, ett prov, från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som hormonkänslighet, ER och PR, HER2-status (positiv eller negativ) och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig (Mib eller Ki67).

Olika stadier av bröstcancer

Stadium 0 eller cancer in situ, cancer på platsen, innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer.

Stadium I betyder att tumören är upp till två centimeter och att det inte finns cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.

Stadium II betyder att tumören mellan två och fem centimeter och det kan finnas cancerceller i armhålans lymfkörtlar.

Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller att det finns en omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan.

Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser, i andra delar av kroppen.

Källa: Cancerfonden


Annons
OnkotypeDX annons

Små molekyler ger stora framsteg inom KLL

Anders Österborg, professor och överläkare vid ME Hematologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna. Foto: Håkan Flank

– Behandlingsutvecklingen inom KLL rör sig från konventionell kemoimmunoterapi mot precisionsbehandling med smarta molekyler, troligen i kombination och under begränsad tid, säger Anders Österborg, professor och överläkare vid ME Hematologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna.

KLL, kronisk lymfatisk leukemi, har gått från att vara en sjukdom med få behandlingsmöjligheter till att ha en hel palett av olika behandlingsalternativ. Anders Österborg har forskat och arbetat inom fältet sedan början av 1990-talet och kan se tillbaka på en närmast revolutionerande utveckling inom området.
– Vi har idag flera alternativ som första linjens behandling, men den riktigt stora skillnaden är att vi har fler behandlingsalternativ senare i sjukdomsförloppet. Och även om konventionella cytostatika i kombination med antikroppar är fortsatt effektiva går behandlingsutvecklingen alltmer mot smarta precisionsläkemedel.

Smarta molekyler
Precisionsläkemedlen som nått rutinsjukvård består av BTK-hämmare och BCL2-hämmare. En tredje grupp är PI3K-kinashämmare där det kommer nya varianter med bättre säkerhetsprofil. Den gemensamma nämnaren är att de i regel är tablettbehandling med molekyler som går in och stänger av viktiga signalvägar i KLL-cellerna.
– Spärrar man dem är det som att slå av strömmen inne i KLL-cellerna. Problemet är att det på sikt kan uppstå punktmutationer som gör att läkemedlet inte längre fungerar. Då behöver man byta till nästa molekyl med annan angreppspunkt, förklarar Anders Österborg.

”Behandlingsutvecklingen går alltmer mot smarta precisions­läkemedel.”

Svår balans
En aktuell utmaning är att de nya läkemedlen lockar till tidig användning i sjukdomsförloppet. En annan lockelse är att kombinera dem med varandra för att få till så djupa och långvariga remissioner som möjligt.
– Problemet med den approachen, som de flesta forskningsstudier nu adresserar, är vad som ger bäst effekt på lång sikt: Den stegvisa processen med att använda en molekylär hämmare i taget och alltid ha en ny i bakfickan, eller att behandla med multipla kombinationer från början? Vi har ett stort jobb framför oss i att lära oss i vilken sekvens vi ska använda de nya läkemedlen, och om, och då hur, de ska kombineras.

Pandemin
Ytterligare en svår utmaning är den pågående pandemin. KLL är kanske den enskilda diagnos i samhället som är hårdast drabbad vad gäller risken för allvarlig covid-19.
– Detta beror på en kombination av inbyggd immundefekt, de läkemedel som används mot KLL och att vaccin inte fungerar hos många av patienterna.
Forskargruppen runt Anders Österborg har därför högprioriterat projekt kring KLL och covid-19 alltsedan tidig vår 2020.
– Att vaccinera så många andra som möjligt och skydda patienter med KLL är centralt, fastslår Anders Österborg.


Annons
Calquence annons

Jämlik tillgång till precisionsläkemedel

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna. Foto: Anders Wiklund, TT Nyhetsbyrån

Precisionsmedicin innebär att anpassa behandlingen till varje enskild individs unika diagnos och genetiska förutsättningar. Behandlingarna används vid svåra och komplexa sjukdomar och är väldigt kostsamma.

Karin Båtelson är ordförande i Sjukhusläkarna och ingår i arbetsgruppen för precisionsmedicin/ATMP som bland annat driver frågan om en jämlik tillgång på precisionsläkemedel i hela landet. Karin Båtelson ser en etisk aspekt av att läkare tvingas prioritera bort klinisk forskning, inte minst med tanke på att patienterna då nekas tillgång till de senaste terapierna och behandlingsmetoderna.

”Det behövs en rejäl nationell pott för finansiering av precisions­läkemedel.”

Dialog kring betalningsmodeller
– Många nya precisionsläkemedel är väldigt kostsamma, vilket nu glädjande nog gett upphov till en konstruktiv dialog kring betalningsmodeller och riskfördelning. Sjukvården och läkemedelsbolagen kan till exempel dela på kostnaden efter tid beroende på resultatet av läkemedelsbehandlingen. Man bör även räkna in samhällsvinster av förbättrad behandling. Det behövs en rejäl nationell pott för finansiering av precisionsläkemedel, antagligen finansierat både av staten och gemensamt från regionerna, samt att man från nationellt håll enas om hur dessa pengar ska fördelas, säger hon.


Annons
Medicininstruktioner annons

Vetenskapen bakom precisionsmedicin finns

– nu gäller det att implementera tillsammans

Den pågående utvecklingen med allt mer skräddarsydda behandlingar och diagnostik leder till att allt fler människor kan botas eller leva längre. Detta kallas för precisionsmedicin, och utgår ifrån att varje människa är unik och utreds, behandlas och följs upp därefter. Nu måste det implementeras på ett jämlikt sätt i Sverige.

– Utvecklingen inom lungcancerområdet är ett strålande exempel på hur långt vi har kommit, säger Karin Heby Henricson, medicinsk rådgivare på Roche.
Från att lungcancer tidigare inbegrep ett fåtal morfologiska diagnoser som alla behandlades mer eller mindre lika med cytostatika, har utvecklingen lett till att vi kan identifiera fler och fler genetiska förändringar, och därmed flera olika subtyper av sjukdomen. Tack vare molekylär diagnostik kan vi få mer information om varje patients sjukdom och anpassa behandlingen. Vi börjar på riktigt ha både precisionsdiagnostik och precisionsbehandling.
– Bred genomisk profilering har blivit en allt viktigare del av den molekylärdiagnostiska portföljen. Idag har vi en hel palett av diagnostiska metoder, såväl laboratorietest som algoritmer som stöd för att ställa diagnos och individanpassa vården efter varje patient, säger Ulrika Giers, försäljningsdirektör på Roche Diagnostics.
Forskningen går glädjande nog snabbt på många håll, inte bara inom lungcancer. Exempelvis inom malignt melanom och aggressiv bröstcancer ger utvecklingen stort hopp.
– Den här förändringen är på gång inom många andra cancertyper vilket för med sig att vi inte längre kommer att se patienterna som till exempel bröst- eller lungcancerpatienter, utan som individer med en unik cancer som bör behandlas därefter, säger Karin Heby Henricson.

Samverkan krävs
Sverige vill vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin, men för att gå från ord till handling krävs samverkan mellan olika hälso- och sjukvårdsaktörer.
– Utvecklingen av nya, innovativa läkemedel, diagnostik, medicinsk informatik och implementation i klinisk rutinsjukvård fordrar nära samarbete mellan forskare, läkare, industri och patienter, säger Daniel Ågren, som jobbar med precisionsmedicin på Roche.
Även i införandet behöver olika aktörer sammanföra sin kompetens. Ett konkret exempel är det samarbetsprojekt där Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden tillsammans med Bayer och Roche i Sverige ordnar aktiviteter för att öka förståelsen för precisionsmedicin bland patient- och närståendeföreträdare knutna till regionala cancercentrum.
– Partnerskap behövs mellan både vårdgivare, akademi, myndigheter och näringsliv, för att precisionsmedicin på sikt ska kunna implementeras jämlikt i sjukvården över hela landet, fastslår Ulrika Giers.

Roche

Roche är ett av världens största forskande bioteknikföretag och utvecklar både läkemedel och diagnostik.

Läs mer om Roche i Sverige på www.roche.se och diagnostics.roche.com/se

Nya behandlingar mot kolorektalcancer

Anna Martling, professor och överläkare i kirurgi på Karolinska universitetssjukhuset samt dekan på Karolinska institutet. Foto: Samuel Unéus

Stora framsteg har gjorts inom behandling av kolorektalcancer. Men den är fortfarande en av de mest dödliga tumör­formerna. Nya metoder, som precisionsmedicin, kan i framtiden revolutionera behandling och prognos.

Kolorektalcancer, det vill säga tumörer i ändtarmen eller tjocktarmen, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter bröstcancer och prostatacancer. Den genomsnittliga femårsöverlevnaden är 60 procent, med stora variationer beroende på om sjukdomen har spridit sig.
– Det är fjärrspridningen som tar liv och gör denna cancer så dödlig. Här finns det fortfarande stora utmaningar. När det gäller lokala återfall har stora framsteg skett. För tjugo år sedan insjuknade en tredjedel i lokala återfall, idag är den siffran fem procent. Samtidigt har överlevnaden i den här gruppen ökat från under femtio procent till sextiofem procent idag, berättar Anna Martling, professor och överläkare i kirurgi på Karolinska universitetssjukhuset samt dekan på Karolinska institutet.

Fler yngre drabbas
Anna Martling har 25 års erfarenhet av att arbeta med och forska om kolorektalcancer. Sjukdomen fångade hennes intresse när hon som nybliven kirurg opererade många patienter med tarmtumörer. Idag hinner hon inte operera, men arbetar fortfarande kliniskt vid sidan om forskningen.
– Jag träffar patienter varje vecka och det ger mig mycket motivation och tillfredsställelse. Jag ser hur forskningen faktiskt kommer patienterna till godo, säger hon.
Kolorektalcancer ökar och man ser även att allt fler yngre personer, under 50 år, insjuknar. Riskfaktorer utöver ålder är ärftlighet, långvarig tarminflammation, stillasittande och en fet, köttrik kost. De flesta patienter upptäcks inom primärvården och allt fler nu även tack vare screening.
– Patienter med långvariga mag-tarmsymtom bör utredas. Om de visar sig ha blod i avföringen eller blodbrist bör man gå vidare med rektoskopi och koloskopi, säger Anna Martling.

”God forskning, vars data integreras i vården, ändrar helt förutsättningarna för den här patientgruppen.”

Nya behandlingar kommer
Flera framsteg har gjorts i behandlingen. Kirurgi är hörnstenen, kompletterat med strålning och cellgifter. Studier visar att strålning vid ändtarmscancer minskar risken för återfall med 50 procent. En stor trend nu är att ge cellgifter som tillägg till strålning före operation. När det gäller ändtarmscancer svarar 20 procent av patienterna så bra på det att åtta av tio av dessa kan komma att helt slippa kirurgi, som ofta har biverkningar på tarm- och urinfunktion och sexualiteten.
– Det är en fantastisk utveckling, som betyder enormt mycket för livskvaliteten. Vi vill undvika att överbehandla patienter, säger Anna Martling.

Mot verklig precisionsmedicin
Anna Martling tror att flera andra ”game changers” står för dörren. I en stor studie, där 32 centra i Norden deltar, försöker man identifiera genetiska markörer som kan förutsäga hur patienter svarar på en viss behandling. Detta är ett första steg mot verklig precisionsmedicin, med förfinad och individualiserad terapi. I denna studie undersöks även om vanlig acetylsalicylsyra kan minska risken för återfall. Ytterligare en studie undersöker om man med blodprov kan identifiera cirkulerande tumör-DNA, för att få mer exakt diagnos och förutsäga behandlingssvar.
– God forskning, vars data integreras i vården, ändrar helt förutsättningarna för den här patientgruppen, säger Anna Martling. Vi kommer att se stora genombrott framöver.

Nationell storsatsning på precisionsmedicin

Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och ordförande för GMS ledningsgrupp. Foto: Creo Media Group

– Vi har kunskapen och teknikerna. Nästa steg är att skala upp verksamheten så att tillgången till precisionsmedicin ser likadan ut över hela landet, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och ordförande för Genomic Medicine Swedens ledningsgrupp.

Genomic Medicine Sweden, GMS, är en nationell kraftsamling som syftar till att alla patienter i Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad vård och behandling.
– Inledningsvis fokuserar GMS på patienter med sällsynta ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar. Vi undersöker också hur effekten av läkemedel påverkas av våra gener, så kallad farmakogenomik. Nästa fas kommer att omfatta folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och depression, berättar Richard Rosenquist Brandell.
Inom området sällsynta sjukdomar är målet att erbjuda patienter med sällsynt diagnos en helgenomsekvensering.
– Idag löser vi cirka 35 till 40 procent av fallen med hjälp av helgenomsekvensering, vilket minskar ledtiderna och att vi mycket snabbare kan ställa diagnos, ibland finns även läkemedel att tillgå.

”Idag löser vi cirka 35 till 40 procent av fallen med hjälp av helgenomsekvensering.”

Nationella genpaneler
När det gäller cancerområdet arbetar GMS med genpaneler som kan informera om prognos, och val av behandling. Sedan drygt ett år tillbaka har verksamheten en nationell panel för blodcancer innehållande 195 gener i drift.
– Panelen används för att ge klinikerna information som i nästa steg ligger till grund för att skräddarsy uppföljning och behandling. För barn med cancer provar vi att göra samma som för sällsynta diagnoser, det vill säga sekvensering av hela arvsmassan.

Strukturer för att dela data
Genomic Medicine Sweden har efter tre års verksamhet etablerat Genomic Medicine Center på samtliga universitetssjukhus i landet. I nästa steg ska de fungera som nav för sjukvårdsregionernas övriga sjukhus. Just nu ligger fokus på att skapa nationella strukturer för att på sikt kunna dela data mellan sjukvård, akademi och näringsliv.
Richard Rosenquist Brandell konstaterar att datadelning är en av GMS stora utmaningar – finansiering är en annan.
– Vi har anslag två år i taget, men det är många komplicerade processer som måste falla på plats. För att lyckas med vår ambition, att tillgången till precisionsmedicin ska se likadan ut över hela landet, behövs ett samlat nationellt grepp kring hur arbetet ska finansieras de närmaste tio åren.

Sekvensiering

Gensekvensering
En metod för att läsa av en människas arvsmassa och erhålla den mest detaljerade informationen om genen.

Helgenomsekvensering
En teknik för att sekvensera av hela det mänskliga genomet (samtliga gener).