Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och utgör drygt 30 procent av cancerfallen hos män. Forskaren och läkaren Henrik Grönberg, som av Cancerfonden utsetts till Årets Cancerforskare 2022, bedriver två banbrytande studier som kan bidra till att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium.
PSA-test, som traditionellt används vid prostatacancerscreening, baseras på ett enda protein, vilket innebär att träffsäkerheten inte är optimal. Testet identifierar inte alla individer med cancer och ibland förekommer det att män som inte har prostatacancer testas positivt. Behovet av ett nytt test som baseras på flera biomarkörer är därför omfattande, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus. Han har varit med och utvecklat Stockholm3-testet, som möjliggör en betydligt mer träffsäker diagnos.
”Den här tekniken minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer”
Förebygger onödig behandling Enligt en studie där Stockholm3-testet kombinerats med magnetkameraundersökning kan dessa diagnostiska verktyg i betydligt högre grad urskilja vilka cancerformer som kräver behandling. Det förebygger onödig behandling, vilket spar sjukvårdens resurser och minskar lidandet för patienten.Henrik Grönberg är även ansvarig för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys som hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. I studien ersätts vävnadsprov med blodprov. Probio har uppmärksammats mycket globalt; studier bedrivs för närvarande på 25 kliniker runtom i världen.
Kan öka överlevanden – Min ambition är att den här tekniken, som minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer, på 5 till 10 års sikt är implementerad i svensk cancervård. Vad gäller Stockholm3- testet så kommer det att finnas med i det nya nationella vårdprogram för prostatacancer som presenteras våren 2022. Stockholm3-testet har redan använts kliniskt på drygt 30 000 patienter med goda resultat. Framöver kan Probio-konceptet även användas för andra cancerformer, säger Henrik Grönberg.
Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus.
Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Utvecklingen går snabbt inom såväl diagnostik som behandling, men det finns mycket kvar att göra i arbetet med att åstadkomma en jämlik prostatacancervård i hela landet.
– EU har nyligen beslutat att prostatacancer är ett prioriterat område för tidig diagnostik. Det ligger därför i tiden att utforma någon form av strukturerad screeningmodell. Region Skåne och Västra Götalandsregionen är först i landet med att systematiskt bjuda in män till PSA-prov. På sikt kommer samtliga svenska regioner erbjuda detta, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus. Han leder forskarteam som bland annat fokuserar på användningen av AI vid prostatacancerdiagnostik. Tidig diagnostik, att tidigt identifiera de tumörer som kräver behandling, är ett starkt utvecklingsområde inom prostatacancer. Här är Sverige ett föregångsland och MR-undersökningar är ett effektivt verktyg för att sålla ut vilka patienter som behöver utredas. – Magnetkameraundersökning gör att vi inte missar små men potentiellt farliga cancertumörer som man ofta missat tidigare. Det innebär också att vi kan undvika att ta vävnadsprov på män där det inte finns någon misstanke om prostatacancer, säger Anders Bjartell.
Anti-hormonella läkemedel I dagsläget sätter man ofta in behandling i ett tidigare skede av sjukdomen, ofta innan den har spridit sig till andra organ. En ny generation av anti-hormonella läkemedel i kombination med tidiga behandlingsinsatser har visat sig kunna öka livslängden markant för många prostatacancerpatienter. Numera kombineras cytostatika med läkemedel som blockerar nybildningen eller effekten av testosteron. – Ett intressant nytt behandlingsområde är radionukleidterapi, vilket innebär att man injicerar ett radioaktivt ämne som är bundet till något som fäster på tumörcellerna. Det gör att man lättare kan identifiera cancercellernas exakta position i kroppen. Samtidigt ges patienten målspecifik strålbehandling. Det här är en spännande behandlingsform som även kan användas vid andra cancertyper, säger Anders Bjartell.
”Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas.”
AI-baserade prediktionsmodeller AI kan framöver komma att spela en allt viktigare roll i allt från att identifiera patienter som löper risk att drabbas av sjukdom till diagnostik och att föreslå lämplig behandling. Vid Lunds universitet pågår forskningsprojekt som syftar till att använda AI i bedömningen av både magnetkamerabilder och vävnadsprover. Datorprogram analyserar stora mängder bilder för att sedan identifiera vilka förändringar som är cancer. – Med hjälp av Big Data och AI kan man generera prediktionsmodeller som kan prognostisera vilken behandling som lämpar sig bäst för en specifik patient, hur prognosen ser ut och överlevnadsvinsten vid olika behandlingsmodeller, säger Anders Bjartell.
Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Nationell översyn – För att de stora landvinningar som gjorts inom diagnostik och behandling ska kunna omsättas i praktiken krävs en total nationell översyn av prostatacancervården. Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas. Jag anser exempelvis att samtliga patienters behandling bör diskuteras på multidisciplinära konferenser, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon forskar om hur läkemedelsbehandling används i praktiken samt tillgången till prostatacancerbehandling i olika regioner. Ett stort problem i prostatacancervården är såväl överdiagnostik och överbehandling som underdiagnostik och underbehandling. När magnetkameraundersökningar introducerades i diagnostiken var det ett stort genombrott som minskade både över- och underdiagnostik.
Förbättrad strålningsteknologi – Ett annat stort paradigmskifte som ägt rum är att den stora grupp som strålbehandlas för sin prostatacancer har fått helt nya behandlingsförutsättningar. Nya kunskaper i strålningsbiologi, och förbättrad strålningsteknologi har lärt oss att det går lika bra att behandla med högre strålningsdoser vid färre tillfällen, vilket förkortar behandlingstiden, avslutar Ingela Franck Lissbrant.
Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus och f.d. verksamhetschef vid urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Foto: Gugge Zelander
Kirurgi, strålning, hormonbehandling och cellgifter är nuvarande behandlingsmöjligheter vid prostatacancer. Metoderna har gradvis utvecklats och förfinats vilket gett allt bättre behandlingsresultat och färre oönskade bieffekter.
Kirurgen och fysiologen Charles Huggins beskrev redan i början på 1940-talet att kirurgisk kastration kunde bromsa prostatacancer. För detta belönades han 1966 med Nobelpriset. Elva år senare gick priset till Andrew Schally för upptäckten av gonadotropinfrisättande hormon, som innebar att kirurgisk kastration ersattes med kemisk kastration. – Som kirurg måste jag även lyfta fram den minimalinvasiva ”titthålskirurgins” genombrott som en milstolpe vid behandling av prostatacancer. Även införandet av strålbehandling, både i form av primärbehandling och som tillägg till kirurgi, innebar ett stort framsteg i terapiutvecklingen. De senaste tio åren har nya hormonbehandlingar av avancerad sjukdom fått sitt genombrott, berättar Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus och f.d. verksamhetschef vid urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.
”Siktet är inställt på att i första hand behandla högriskcancer”
Precisionsstarka behandlingar Idag sker nästan alla prostatacanceroperationer med robotassistans samtidigt som strålbehandlingar, tack vare den tekniska utvecklingen, kan ges med högre dos och kortare behandlingstid. Vid spridd cancer bromsas tillväxten med kastrationsbehandling och ofta i kombination med cellgifter och nya generationens hormonterapi. Emellertid har all hormonbehandling betydande biverkningar med försämrad livskvalitet som följd. – Även framstegen inom bilddiagnostik med integrerad PET/MR-kamera har betytt mycket i arbetet med att bekämpa sjukdomen, men vi kan komma ännu längre. Molekylärbiologi och skräddarsydd behandling med DNA-profilering av enskilda patienter är på frammarsch, men är än så länge förknippat med höga kostnader. Här finns dock hopp om framtida precisionsstarkare behandlingar även av spridd prostatacancer, säger Per-Anders Abrahamsson.
Tumörvaccin framtidshopp Ett annat framtidshopp är tumörvaccin. Per- Anders Abrahamsson är rådgivare till det svenska biotechbolaget RhoVac som har en uppmärksammad läkemedelskandidat inom området. – Siktet är inställt på att i första hand behandla högriskcancer med betydande risk för spridning till lymfa och skelett. Den roll jag bedömer att RV001 kan spela i detta scenario handlar om att inte över- eller underbehandla i avvägningen mellan effekt och biverkningar hos patienter med hög risk för spridd sjukdom, men ännu ej synliga metastaser. Ett cancervaccin – vilket är ett helt nytt och spännande angreppssätt vid prostatacancer – skulle göra verklig skillnad för den enskilde patienten, med minimala biverkningar och potentiellt förlängd överlevnad, menar Per- Anders Abrahamsson.
Efterlyser nationell screening – Min önskelista är i tur och ordning: nationell screening för prostatacancer med PSAtest, och genomisk profilering för riktad precisionsstyrd behandling av såväl lokaliserad som spridd sjukdom. Sist men inte minst bot för spridd prostatacancer. Dessa fundament är fortsatt centrala i all form av prostatacancerbehandling.
framtidenslakemedel.se
Om Framtidens Läkemedel
Framtidens Läkemedel är en specialtidning som utges av Framtidens Karriär – Läkare. Framtidens Karriär är en periodisk tidskrift som ges ut mot läkare, sjuksköterskor, psykologer och socionomer. Framtidens Läkemedel publiceras både som magasin och som webbtidning på www.framtidenslakemedel.se.
Upphovsrätt
Allt material på www.framtidenslakemedel.se och i tidningen Framtidens Läkemedel skyddas av upphovsrättslagen. För att publicera material från www.framtidenslakemedel.se eller från Framtidens Läkemedel krävs tillstånd från NextMedia. Citera oss gärna, men ange då källan. Länka gärna till våra artiklar.
GDPR
I och med den nya GDPR-lagstiftningen ber vi att kontakta oss om ni inte önskar denna tidning tillskickad, delta i våra undersökningar eller på annat sätt informeras om innehållet. Maila till för att avregistrera er. Ange att det gäller tidningen Framtidens Läkemedel.
Framtidens Läkemedel produceras av NextMedia som sedan många år är specialiserade på bransch- och karriärtidningar.
NM NextMedia AB
Skeppargatan 26
114 26 Stockholm
Tel: 08-661 07 90
| www.nextmedia.se
Cookies
Vi använder så kallade cookies för att förbättra din upplevelse av vår hemsida. Genom att klicka ”Acceptera alla” ger du ditt medgivande till samtliga cookies. Du kan också klicka ”Anpassa inställningar” för att manuellt avgöra vilka cookies du vill acceptera.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
viewed_cookie_policy
1 year
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin to store whether or not the user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_ga_QJDJLPZ5MN
2 years
This cookie is installed by Google Analytics.
Är du hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt?
Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt. Klickar du "Ja" nedan så godkänner du att du får ta del av annonser och innehåll om läkemedel. Klickar du "Nej" så skickas du till vår karriärtidning för läkare "Framtidens Karriär - Läkare"