Etikettarkiv: Prostatacancer

Framtidens diagnostik för prostatacancer

Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och utgör drygt 30 procent av cancerfallen hos män. Forskaren och läkaren Henrik Grönberg, som av Cancerfonden utsetts till Årets Cancerforskare 2022, bedriver två banbrytande studier som kan bidra till att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium.

PSA-test, som traditionellt används vid prostatacancerscreening, baseras på ett enda protein, vilket innebär att träffsäkerheten inte är optimal. Testet identifierar inte alla individer med cancer och ibland förekommer det att män som inte har prostatacancer testas positivt. Behovet av ett nytt test som baseras på flera biomarkörer är därför omfattande, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus. Han har varit med och utvecklat Stockholm3-testet, som möjliggör en betydligt mer träffsäker diagnos.

”Den här tekniken minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer”

Förebygger onödig behandling
Enligt en studie där Stockholm3-testet kombinerats med magnetkameraundersökning kan dessa diagnostiska verktyg i betydligt högre grad urskilja vilka cancerformer som kräver behandling. Det förebygger onödig behandling, vilket spar sjukvårdens resurser och minskar lidandet för patienten.Henrik Grönberg är även ansvarig för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys som hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. I studien ersätts vävnadsprov med blodprov. Probio har uppmärksammats mycket globalt; studier bedrivs för närvarande på 25 kliniker runtom i världen.

Kan öka överlevanden
– Min ambition är att den här tekniken, som minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer, på 5 till 10 års sikt är implementerad i svensk cancervård. Vad gäller Stockholm3- testet så kommer det att finnas med i det nya nationella vårdprogram för prostatacancer som presenteras våren 2022. Stockholm3-testet har redan använts kliniskt på drygt 30 000 patienter med goda resultat. Framöver kan Probio-konceptet även användas för andra cancerformer, säger Henrik Grönberg.


Annons
Janssen banner

Stora kliv framåt inom diagnostik och behandling

Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostata­cancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Utvecklingen går snabbt inom såväl diagnostik som behandling, men det finns mycket kvar att göra i arbetet med att åstadkomma en jämlik prostatacancervård i hela landet.

– EU har nyligen beslutat att prostatacancer är ett prioriterat område för tidig diagnostik. Det ligger därför i tiden att utforma någon form av strukturerad screeningmodell. Region Skåne och Västra Götalandsregionen är först i landet med att systematiskt bjuda in män till PSA-prov. På sikt kommer samtliga svenska regioner erbjuda detta, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus. Han leder forskarteam som bland annat fokuserar på användningen av AI vid prostatacancerdiagnostik.
Tidig diagnostik, att tidigt identifiera de tumörer som kräver behandling, är ett starkt utvecklingsområde inom prostatacancer. Här är Sverige ett föregångsland och MR-undersökningar är ett effektivt verktyg för att sålla ut vilka patienter som behöver utredas.
– Magnetkameraundersökning gör att vi inte missar små men potentiellt farliga cancertumörer som man ofta missat tidigare. Det innebär också att vi kan undvika att ta vävnadsprov på män där det inte finns någon misstanke om prostatacancer, säger Anders Bjartell.

Anti-hormonella läkemedel
I dagsläget sätter man ofta in behandling i ett tidigare skede av sjukdomen, ofta innan den har spridit sig till andra organ. En ny generation av anti-hormonella läkemedel i kombination med tidiga behandlingsinsatser har visat sig kunna öka livslängden markant för många prostatacancerpatienter. Numera kombineras cytostatika med läkemedel som blockerar nybildningen eller effekten av testosteron.
– Ett intressant nytt behandlingsområde är radionukleidterapi, vilket innebär att man injicerar ett radioaktivt ämne som är bundet till något som fäster på tumörcellerna. Det gör att man lättare kan identifiera cancercellernas exakta position i kroppen. Samtidigt ges patienten målspecifik strålbehandling. Det här är en spännande behandlingsform som även kan användas vid andra cancertyper, säger Anders Bjartell.

”Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas.”

AI-baserade prediktionsmodeller
AI kan framöver komma att spela en allt viktigare roll i allt från att identifiera patienter som löper risk att drabbas av sjukdom till diagnostik och att föreslå lämplig behandling.
Vid Lunds universitet pågår forskningsprojekt som syftar till att använda AI i bedömningen av både magnetkamerabilder och vävnadsprover. Datorprogram analyserar stora mängder bilder för att sedan identifiera vilka förändringar som är cancer.
– Med hjälp av Big Data och AI kan man generera prediktionsmodeller som kan prognostisera vilken behandling som lämpar sig bäst för en specifik patient, hur prognosen ser ut och överlevnadsvinsten vid olika behandlingsmodeller, säger Anders Bjartell.

Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Nationell översyn
– För att de stora landvinningar som gjorts inom diagnostik och behandling ska kunna omsättas i praktiken krävs en total nationell översyn av prostatacancervården. Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas. Jag anser exempelvis att samtliga patienters behandling bör diskuteras på multidisciplinära konferenser, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon forskar om hur läkemedelsbehandling används i praktiken samt tillgången till prostatacancerbehandling i olika regioner.
Ett stort problem i prostatacancervården är såväl överdiagnostik och överbehandling som underdiagnostik och underbehandling. När magnetkameraundersökningar introducerades i diagnostiken var det ett stort genombrott som minskade både över- och underdiagnostik.

Förbättrad strålningsteknologi
– Ett annat stort paradigmskifte som ägt rum är att den stora grupp som strålbehandlas för sin prostatacancer har fått helt nya behandlingsförutsättningar. Nya kunskaper i strålningsbiologi, och förbättrad strålningsteknologi har lärt oss att det går lika bra att behandla med högre strålningsdoser vid färre tillfällen, vilket förkortar behandlingstiden, avslutar Ingela Franck Lissbrant.


Annons
Janssen banner

Behandlingar mot prostatacancer går stadigt framåt

Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus och f.d. verksamhetschef vid urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Foto: Gugge Zelander
Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus och f.d. verksamhetschef vid urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Foto: Gugge Zelander

Kirurgi, strålning, hormonbehandling och cellgifter är nuvarande behandlingsmöjligheter vid prostatacancer. Metoderna har gradvis utvecklats och förfinats vilket gett allt bättre behandlingsresultat och färre oönskade bieffekter.

Kirurgen och fysiologen Charles Huggins beskrev redan i början på 1940-talet att kirurgisk kastration kunde bromsa prostatacancer. För detta belönades han 1966 med Nobelpriset. Elva år senare gick priset till Andrew Schally för upptäckten av gonadotropinfrisättande hormon, som innebar att kirurgisk kastration ersattes med kemisk kastration.
– Som kirurg måste jag även lyfta fram den minimalinvasiva ”titthålskirurgins” genombrott som en milstolpe vid behandling av prostatacancer. Även införandet av strålbehandling, både i form av primärbehandling och som tillägg till kirurgi, innebar ett stort framsteg i terapiutvecklingen. De senaste tio åren har nya hormonbehandlingar av avancerad sjukdom fått sitt genombrott, berättar Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus och f.d. verksamhetschef vid urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

”Siktet är inställt på att i första hand behandla högriskcancer”

Precisionsstarka behandlingar
Idag sker nästan alla prostatacanceroperationer med robotassistans samtidigt som strålbehandlingar, tack vare den tekniska utvecklingen, kan ges med högre dos och kortare behandlingstid. Vid spridd cancer bromsas tillväxten med kastrationsbehandling och ofta i kombination med cellgifter och nya generationens hormonterapi. Emellertid har all hormonbehandling betydande biverkningar med försämrad livskvalitet som följd.
– Även framstegen inom bilddiagnostik med integrerad PET/MR-kamera har betytt mycket i arbetet med att bekämpa sjukdomen, men vi kan komma ännu längre. Molekylärbiologi och skräddarsydd behandling med DNA-profilering av enskilda patienter är på frammarsch, men är än så länge förknippat med höga kostnader. Här finns dock hopp om framtida precisionsstarkare behandlingar även av spridd prostatacancer, säger Per-Anders Abrahamsson.

Tumörvaccin framtidshopp
Ett annat framtidshopp är tumörvaccin. Per- Anders Abrahamsson är rådgivare till det svenska biotechbolaget RhoVac som har en uppmärksammad läkemedelskandidat inom området.
– Siktet är inställt på att i första hand behandla högriskcancer med betydande risk för spridning till lymfa och skelett. Den roll jag bedömer att RV001 kan spela i detta scenario handlar om att inte över- eller underbehandla i avvägningen mellan effekt och biverkningar hos patienter med hög risk för spridd sjukdom, men ännu ej synliga metastaser.
Ett cancervaccin – vilket är ett helt nytt och spännande angreppssätt vid prostatacancer – skulle göra verklig skillnad för den enskilde patienten, med minimala biverkningar och potentiellt förlängd överlevnad, menar Per- Anders Abrahamsson.

Efterlyser nationell screening
– Min önskelista är i tur och ordning: nationell screening för prostatacancer med PSAtest, och genomisk profilering för riktad precisionsstyrd behandling av såväl lokaliserad som spridd sjukdom. Sist men inte minst bot för spridd prostatacancer. Dessa fundament är fortsatt centrala i all form av prostatacancerbehandling.