Etikettarkiv: Vaccin

Forskning på hur vaccin aktiverar immunförsvaret

Foto: Shutterstock

Vacciner fyller en central roll i arbetet med att förebygga sjukdomsfall och främja folkhälsan. Få medicinska innovationer har påverkat och räddat så många liv som vacciner mot infektionssjukdomar. Under coronapandemin har vaccinutvecklingen verkligen hamnat i världens blickfång, vilket på sikt kan påskynda utvecklingen även av andra viktiga vacciner som kan rädda liv.

Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn
Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

När stora delar av världens befolkning tvingades ställa om sin vardag på grund av coronapandemin hamnade vaccinutvecklingen snabbt i det globala blickfånget. Drivkraften bakom att så snabbt som möjligt få fram vacciner var att kunna påbörja vaccinationskampanjer. Flera läkemedelsbolag lyckades med det till synes omöjliga: att komprimera den vaccinutveckling som vanligtvis tar flera år till drygt tio månader.

– Man ska komma ihåg att decennier av vaccinforskning låg till grund för den rekordsnabba utvecklingen av covid-19-vaccin. Min förhoppning är självklart att det ökade fokuset på vaccinutveckling ska gynna utvecklingen i stort, även för vaccin mot andra allvarliga infektionssjukdomar, som malaria, HIV och tuberkulos, säger Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet.
Hon leder en forskargrupp med fokus på att förstå hur vacciner interagerar med immunsystemet och öka förståelsen för de mekanismer som styr vaccinsvar.

”Decennier av vaccinforskning låg till grund för den rekordsnabba utvecklingen av covid- 19-vaccin”

Immunsystemets vaccinreaktion
– Vår forskning fokuserar på frågor om hur vaccinantigen, adjuvans, mRNA-vaccin och virala vaccinvektorer aktiverar det snabba ospecifika immunförsvaret, som i sin tur styr det specifika vaccinförsvaret. Vi undersöker bland annat vad som sker i kroppen när man injicerar vaccin, vart det tar vägen, vilka celler som är målceller och blir aktiverade och hur länge vaccinet stannar kvar i kroppen, säger Karin Loré.
En viktig del av vaccinforskningen är att analysera nya vaccin, men också att få svar på alla de frågor som kvarstår även efter att ett vaccin godkänts. Det kan bland annat påverka vaccinets koncentration och dosering.

Tackla antibiotikaresistensen
Karin Loré hoppas att den ökade uppmärksamheten kring vaccinforskningens betydelse kan bidra till att fler individer som tidigare varit tveksamma till vaccin byter ståndpunkt.
– Man bör ha i åtanke att många av de sjukdomar som vi lyckats vaccinera bort med hjälp av det nationella barnvaccinprogrammet skulle återkomma om deltagandet i vaccinationsprogrammet minskar, säger hon.
För närvarande pågår globala vaccinutvecklingsprogram för bland annat RS-virus, förbättring av kikhostevaccin samt försök att utveckla universella influensavaccin som ger ett skydd mot flera influensastammar. Ytterligare en utmaning som forskarsamhället står inför är att utveckla ett vaccin mot olika bakterieinfektioner som vi ännu inte har vaccin mot, vilket på sikt kunde tackla den växande problematiken med antibiotikaresistens.

Utveckla cancervacciner
Ett intressant men samtidigt mycket komplext utvecklingsområde är cancervacciner. En ny generation av vacciner som tränar immunsystemet att ta hand om cancerceller och tumörer är under utveckling. Dessa vacciner ges i terapeutiskt snarare än i profylaktiskt syfte, vilket innebär att de endast ordineras till cancerpatienter.
– Det blir spännande att följa verkningsgraden hos den här typen av terapeutiska vacciner som, i motsats till vanliga vaccin, inte baseras på skydd med hjälp av antikroppar utan cytotoxiska T-celler, säger Karin Loré.


Annons
Medicininstruktioner annons

Vaccinutvecklingen tar stora språng

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet. Foto: Ulf Sirborn

Få läkemedel har haft en så avgörande betydelse för den globala folkhälsan som vacciner. Coronapandemin har påskyndat stora genombrott för nya vaccin­teknologier, något som kommer att få konsekvenser även för prevention av andra sjukdomar.

– Vi har sett en fantastisk kraftsamling i världen, som verkligen kommer att ha positiva effekter, inte bara för att kraftigt bromsa den pågående pandemin, utan även inom andra områden. Vaccinforskning har gått från att vara lite undanskymt till att bli ett hett forskningsområde, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin och verksam vid Centrum för infektionsmedicin på Karolinska institutet i Huddinge.

Kunskapsplattform om covid-19
Det senaste året har Hans-Gustaf Ljunggren och hans medarbetare och kollegors arbete till stor del handlat om att skapa en plattform för kunskap om covid-19, från att kartlägga exempelvis immunologiska och inflammationssvar på smittan till att skapa en biobank för kliniska prover och bedriva kliniska studier om effekter av vaccin hos patienter med bland annat underliggande immunsjukdomar.
– Det är viktigt att ligga steget före vaccinationsprogrammet, så att vi har nollprover att jämföra med. Dessa vaccin är ju helt nya läkemedel och behöver studeras i detalj, säger han.
Den världsomspännande insatsen mot covid-19 har visat hur snabbt en prototyp kan utvecklas till färdig produkt när forskarsamhället, läkemedelsindustrin och myndigheter gemensamt mobiliserar. Den har även gett insikter om hur extremt snabbt det faktiskt är möjligt att skala upp tillverkningen till miljarder doser och få logistik och distribution på plats.

”Vaccinforskning har gått från att vara lite undanskymt till att bli ett hett forskningsområde.”

Vaccin på tio månader
– Det har skett på tio månader och saknar motstycke. Läkemedelsindustrin fattade redan för ett år sedan insiktsfulla och modiga beslut, som har varit avgörande för framgången, framhåller Hans-Gustaf Ljunggren.
Inte minst viktigt är att nya vaccintyper, bland annat baserade på mRNA-teknologi, har kunnat testas storskaligt och de har visat sig både säkra och effektiva i kliniska prövningar.
– Vi ska komma ihåg att teknologin bygger på 50 års grundforskning, som nu kommit så långt att den kan tillämpas. Hade den här pandemin inträffat för bara tio, femton år sedan så är det mycket osannolikt att vi hade lyckats så väl. Framöver kommer vi säkert att se de nya teknologierna göra stora språng och användas mot många andra infektionssjukdomar, säger han.
Förutom RNA- och DNA-baserade vaccin kommer även vektorvacciner och vacciner som baseras på små bakteriella och virala subenheter att komplettera de traditionella vaccinerna som har byggt på levande eller inaktiverade patogener. Artificiell intelligens, AI, kan komma att användas för att skapa komplexa modeller av virus och förutsäga hur T-celler reagerar på olika antigener.

Avgörande för folkhälsa
Insatsen för att skapa ett vaccin mot covid-19 må vara unik i sin skala och hastighet, men det är utan tvekan så att få, om några, andra medicinska interventioner spelat så stor roll för den globala folkhälsan som vacciner.
– Under det senaste seklet har hundratals miljoner liv sparats tack vare vacciner som förebyggt, minskat spridning och utrotat livshotande infektionssjukdomar, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Därför är det väldigt glädjande att området nu får så mycket uppmärksamhet och att människor inser dess stora betydelse.

Foto: Shutterstock