Framsteg inom diabetesbehandling
Diabetes typ 1 och 2 är sjukdomar som ger för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin. Typ 2-diabetes har en större ärftlig komponent och påverkas av livsstilsfaktorer. För båda kommer vi att få se fler nya diabetesläkemedel de kommande åren.
– Orsakerna bakom typ 1-diabetes är ännu inte klarlagda. En utmaning för typ 1-diabetiker är att ständigt se till att insulindoseringen hamnar på rätt nivå, eftersom för högt blodsockervärde leder till komplikationer och för lågt är direkt farligt, säger Mona Landin Olsson, överläkare och professor i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus. Hon forskar för närvarande på orsakerna till typ 1-diabetes.
Påverkas av livsstilsfaktorer
– Typ 2-diabetes har en större ärftlig komponent och påverkas av livsstilsfaktorer, däribland fetma, ålder och mängden fysisk aktivitet. Typ 2-diabetes uppvisar en mer heterogen sjukdomsbild, vilket kräver en mer individanpassad behandling. Båda diabetessjukdomarna kan ge allvarliga konsekvenser för individen, säger hon.
Diabetes diagnostiseras i dagsläget främst via blodsockermätning, även om obalansen i kroppens insulinproduktion också har effekter på kroppens fett- och proteinmetabolism. Än så länge erbjuds ingen generell screening för diabetes.
”Vi kommer att få se fler diabetesläkemedel med en gynnsam effekt på leverns glukos- och fettmetabolism.”
Nya läkemedel med få biverkningar
Typ 2-diabetes behandlades tidigare ofta med SU-preparat (sulfonureider), men enligt Mona Landin Olsson har de numera fasats ut i de flesta regionerna eftersom det finns stora fördelar med nya läkemedel.
– De nya diabetesläkemedlen är effektiva och skonsamma mot kroppen med väldigt få biverkningar. De är mer kostsamma än SU-preparaten, men genererar inte viktuppgång och hypoglykemi som är tråkiga biverkningar kopplade till SU. De nya läkemedlen har dessutom visat sig ha gynnsamma kardiovaskulära effekter, säger Mona Landin Olsson.
Inbyggd reglerfunktion
– De kommande åren får vi förmodligen se fler diabetesläkemedel med andra angreppspunkter, med en gynnsam effekt på leverns glukos- och fettmetabolism. De automatiska pumparna som kan regleras utifrån individens blodsockernivå kommer också att förfinas och vidareutvecklas på olika sätt, tror Mona Landin Olsson.
– Nästa generations diabetesläkemedel väntas ge en bättre reglering av patientens blodsockerhalt. Samtidigt är det en utmaning att utveckla läkemedel som är tillräckligt specifika för att inte slå även mot andra organ. På senare år har vi sett flera nya läkemedel som frisätter insulin när det behövs som mest i kroppen men bromsar när blodsockret är lågt. Smarta insuliner som aktiveras vid högt blodsocker är också på gång, säger Mona Landin Olsson.
