Diabetes

Nya behandlingsalternativ för typ 1- och typ 2-diabetes

Publicerad 6 februari 2024
Text: Annika Wihlborg Foto: Shutterstock
Kontroll av blodsocker. Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes. Intensiv forskning och utveckling har på senare år resulterat i flera nya behandlingsalternativ för såväl typ 1- som typ 2-diabetes. Det kroppsegna hormonet GLP-1 och monoklonala antikroppar är två högaktuella forskningsområden.

Stefan Jansson, distriktsläkare och specialist i allmänmedicin i Region Örebro län. Foto: Lars-Göran Jansson

Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin, vilket innebär att individen behöver tillföra insulin flera gånger om dagen. Drygt 90 procent av diabetespatienterna i Sverige har typ 2-diabetes. Denna patientkategori uppvisar en mer heterogen sjukdomsbild. Hos många patienter bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till.
– Diabetes diagnostiseras genom att undersöka om patientens blodsockernivå överstiger ett specifikt glukosvärde. Man kan också diagnostisera med hjälp av glukosbelastning eller HbA1c, som mäter individens genomsnittliga blodsockernivå under de senaste 6 till 8 veckorna, säger Stefan Jansson, distriktsläkare, specialist i allmänmedicin i Region Örebro län samt ordförande i nationella arbetsgruppen för diabetes (NAG diabetes).

Nya behandlingsrekommendationer
Han är engagerad i den pågående nationella SMARTEST-studien, där en modern SGLT2-hämmare jämförs mot metformin, som är nuvarande standardbehandling för typ 2-diabetes. Syftet är att undersöka vilken behandling som minskar risken för diabeteskomplikationer hos personer med typ 2-diabetes med relativt kort duration. I april 2024 presenteras dessutom för första gången nationella behandlingsrekommendationer för typ 2-diabetes, för att harmonisera förskrivningen och bidra till en mer jämlik diabetesvård.
Patienter med typ 1-diabetes är beroende av regelbundna insulininjektioner för sin överlevnad. Mellan 25 och 45 procent av vuxna svenskar med typ 1-diabetes använder insulinpump, medan andra har sensorbehandling kombinerat med insulinpenna. För patienter med typ 2-diabetes är metformin i dagsläget standardbehandlingen.

”GLP-1-läkemedel har inneburit att man har kunnat skjuta på start av insulinbehandling med uppemot tio år.”

GLP-1 som aktiv substans
Ett hormon som på senare tid uppmärksammats i behandlingen av diabetes är GLP-1.
– Det är ett kroppseget hormon som utsöndras från tunntarmscellerna och signalerar till bukspottskörtlarna när det är dags att producera mer insulin. GLP-1 används som aktiv substans i flertalet diabetesläkemedel som kan stimulera insulinproduktionen. GLP-1 har även visat sig kunna påverka mättnadssignalerna i hjärnan, vilket kan bidra till viktnedgång. GLP-1-läkemedel har inneburit att man har kunnat skjuta på start av insulinbehandling med uppemot tio år för patienter med typ 2-diabetes. De nya läkemedlen har medfört att komplikationsrisken minskat över tid, säger Stefan Jansson.

Monoklonala antikroppar
En ny behandling med samtidigt stimulerande effekt på receptorerna för tarmhormonerna GIP och GLP-1 är under utveckling.
– Ett spännande forskningsområde är monoklonala antikroppar som potentiellt kan förlänga den kroppsegna insulinproduktionen hos patienter med typ 1-diabetes. Jag har även stora förhoppningar när det gäller GLP-1-analogernas och SLGT2-hämmarnas skyddande effekt på diabetespatienters hjärta och njurar. Forskning pågår också med fokus på veckoinsulin, vilket kan förändra behandlingen radikalt för insulinberoende patienter med typ 2-diabetes, säger Stefan Jansson.


Annons
Annons NovoNordisk Rybelsus VT24

Är du hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt?

Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt. Klickar du "Ja" nedan så godkänner du att du får ta del av annonser och innehåll om läkemedel. Klickar du "Nej" så skickas du till vår karriärtidning för läkare "Framtidens Karriär - Läkare"