Vaccinutvecklingen tar stora språng
Få läkemedel har haft en så avgörande betydelse för den globala folkhälsan som vacciner. Coronapandemin har påskyndat stora genombrott för nya vaccinteknologier, något som kommer att få konsekvenser även för prevention av andra sjukdomar.
– Vi har sett en fantastisk kraftsamling i världen, som verkligen kommer att ha positiva effekter, inte bara för att kraftigt bromsa den pågående pandemin, utan även inom andra områden. Vaccinforskning har gått från att vara lite undanskymt till att bli ett hett forskningsområde, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin och verksam vid Centrum för infektionsmedicin på Karolinska institutet i Huddinge.
Kunskapsplattform om covid-19
Det senaste året har Hans-Gustaf Ljunggren och hans medarbetare och kollegors arbete till stor del handlat om att skapa en plattform för kunskap om covid-19, från att kartlägga exempelvis immunologiska och inflammationssvar på smittan till att skapa en biobank för kliniska prover och bedriva kliniska studier om effekter av vaccin hos patienter med bland annat underliggande immunsjukdomar.
– Det är viktigt att ligga steget före vaccinationsprogrammet, så att vi har nollprover att jämföra med. Dessa vaccin är ju helt nya läkemedel och behöver studeras i detalj, säger han.
Den världsomspännande insatsen mot covid-19 har visat hur snabbt en prototyp kan utvecklas till färdig produkt när forskarsamhället, läkemedelsindustrin och myndigheter gemensamt mobiliserar. Den har även gett insikter om hur extremt snabbt det faktiskt är möjligt att skala upp tillverkningen till miljarder doser och få logistik och distribution på plats.
”Vaccinforskning har gått från att vara lite undanskymt till att bli ett hett forskningsområde.”
Vaccin på tio månader
– Det har skett på tio månader och saknar motstycke. Läkemedelsindustrin fattade redan för ett år sedan insiktsfulla och modiga beslut, som har varit avgörande för framgången, framhåller Hans-Gustaf Ljunggren.
Inte minst viktigt är att nya vaccintyper, bland annat baserade på mRNA-teknologi, har kunnat testas storskaligt och de har visat sig både säkra och effektiva i kliniska prövningar.
– Vi ska komma ihåg att teknologin bygger på 50 års grundforskning, som nu kommit så långt att den kan tillämpas. Hade den här pandemin inträffat för bara tio, femton år sedan så är det mycket osannolikt att vi hade lyckats så väl. Framöver kommer vi säkert att se de nya teknologierna göra stora språng och användas mot många andra infektionssjukdomar, säger han.
Förutom RNA- och DNA-baserade vaccin kommer även vektorvacciner och vacciner som baseras på små bakteriella och virala subenheter att komplettera de traditionella vaccinerna som har byggt på levande eller inaktiverade patogener. Artificiell intelligens, AI, kan komma att användas för att skapa komplexa modeller av virus och förutsäga hur T-celler reagerar på olika antigener.
Avgörande för folkhälsa
Insatsen för att skapa ett vaccin mot covid-19 må vara unik i sin skala och hastighet, men det är utan tvekan så att få, om några, andra medicinska interventioner spelat så stor roll för den globala folkhälsan som vacciner.
– Under det senaste seklet har hundratals miljoner liv sparats tack vare vacciner som förebyggt, minskat spridning och utrotat livshotande infektionssjukdomar, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Därför är det väldigt glädjande att området nu får så mycket uppmärksamhet och att människor inser dess stora betydelse.
