CAR-T-behandling ger nytt hopp för lymfompatienter
CAR-T-behandling erbjuder ett innovativt sätt att angripa tumörceller. CAR-T är en växande och mycket forskningsintensiv behandlingsprincip som sannolikt kommer att utvecklas i snabb takt de kommande åren. Genom att programmera patientens egna celler till att bli målsökande kan CAR-T-behandling bland annat tillämpas på lymfompatienter.
– Lymfom är ett samlingsnamn för tumörsjukdomar i lymfsystemet. Aggressiva lymfom behöver i allmänhet behandlas snabbt, medan patienter med lågmaligna lymfom kan vara symtomfria under längre perioder. B-cellslymfom är den vanligaste lymfomtypen i Sverige, säger Kristina Sonnevi, överläkare på lymfomsektionen vid Karolinska universitetssjukhuset.
Lymfom behandlas på olika sätt beroende på vilken undergrupp det tillhör. På senare år har traditionell cytostatikabehandling i många fall kompletterats med nya läkemedel i tablettform. Numera ingår även CAR-T i behandlingsarsenalen för lymfom. I mer än hälften av fallen leder CAR-T-behandlingen till att patienten blir fri från sin cancersjukdom.
”Jag hoppas att CAR-T-behandling framöver blir tillgänglig för fler typer av lymfompatienter.”
CAR-T i ett tidigare skede
– Tidigare användes behandlingen i tredje linjen för patienter med aggressiva B-cellslymfom, alltså vid patientens andra återfall. Sedan januari 2024 kan CAR-T-behandling även tillämpas på patienter som får sitt första återfall inom ett år efter att annan behandling avslutats. Det ger oss möjlighet att låta patienter som inte svarar på cytostatikabehandling eller immunterapi få tillgång till CAR-T-behandling i ett tidigare skede, säger Kristina Sonnevi.
Biverkningarna av CAR-T-behandling är i allmänhet kopplade till immunologiska händelser, vilket är en naturlig följd av att man nyttjar kroppens eget immunsystem för att döda cancerceller. Även neurologiska biverkningar kan förekomma.
– Biverkningarna kan vara svåra och det är viktigt att följa patienten noga efter behandlingen. Samtidigt har kunskapen om eventuella biverkningar och hur de bör behandlas ökat otroligt mycket på senare år. Eftersom CAR-T fortfarande är en relativt ny behandlingsprincip pågår även forskning som analyserar behandlingarnas långtidseffekter, säger Kristina Sonnevi.
Bispecifika antikroppar
För närvarande pågår intensiv forskning om CAR-T runtom i världen. Forskare analyserar bland annat möjligheten att tillämpa CAR-T även vid lågmaligna lymfom.
– Ett annat spännande forskningsfokus är bispecifika antikroppar som länkar samman kroppens immunceller med tumörceller, vilket gör det lättare för immuncellerna att döda tumörcellerna. Bispecifika antikroppar är ännu inte godkänt i Sverige för behandling av lymfompatienter, men min förhoppning är att de godkänns inom kort. Jag hoppas även att CAR-T-behandling framöver blir tillgänglig för fler typer av lymfompatienter, säger Kristina Sonnevi.
