Intensiv utveckling av CAR-T-cellterapi

CAR-T-cellterapi är en avancerad behandlingsform som används när traditionella cancerbehandlingar inte har tillräcklig effekt. Terapiformen har visat sig kunna såväl lindra som bota cancer. En intensiv utveckling av CAR-T-cellterapi pågår, bland annat med målsättningen att kunna tillämpa behandlingen på fler patientkategorier.

CAR-T-cellterapi innebär att T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium. Även donerade eller odlade celler kan användas. I laboratoriemiljön omprogrammeras T-cellerna till aggressiva och målinriktade celler som, när de förs tillbaka in i kroppen i droppform, attackerar ett specifikt protein på cancercellerna. Än så länge har CAR-T-cellterapi varit framgångsrik för patienter med aggressiva B-cellslymfom, akut lymfatisk leukemi, myelom samt mantelcellslymfom.
– Min förhoppning är att vi framöver ska kunna använda CAR-T-cellterapi redan vid ett första återfall även för patienter med aggressiva B-cellslymfom. Under det kommande året hoppas vi också få möjlighet att använda denna terapiform på patienter med multipelt myelom och follikulärt lymfom, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus, professor vid Lunds universitet samt ordförande i nationella vårdprogramgruppen för lymfom.

”I de fall då NK-celler används vid behandlingen har biverkningarna visat sig vara betydligt färre.”

Kostnad och lång tillverkningstid
En utmaning med CAR-T-cellterapi är den höga kostnaden, vilket innebär att endast noggrant selekterade patienter kan få tillgång till behandlingen. Den långa tillverkningstiden, som i dagsläget uppgår till mellan 3 och 4 veckor, hör också till utmaningarna. Ett projekt med sjukhusförlagd lokal tillverkning av CAR-T-celler pågår dock, vilket kan minska produktionstiden till 1 vecka. Att identifiera specifika angreppspunkter för CAR-T-cellerna samt att kringgå den mikromiljö som skyddar cellerna mot angrepp från immunförsvaret ökar komplexiteten i forskningen.

Färre biverkningar
Biverkningar som innebär att patienten behöver sjukhusvård eller intensivvård utmanar också.
– Hyperinflammation och neurotoxicitet hör till de förekommande biverkningarna. Även långsiktig påverkan på immunförsvaret förekommer, vilket innebär att patienten blir infektionskänslig. I de fall då NK-celler används vid behandlingen har biverkningarna visat sig vara betydligt färre, vilket ger goda förhoppningar om att framöver kunna genomföra cellbaserade behandlingar med färre biverkningar, säger Mats Jerkeman.

Behandla hematologiska maligniteter
Utöver onkologiska tillämpningar som cervixcancer, ovarialcancer och neuroblastom, pågår även studier som utvärderar effekten av CAR-T-cellterapi vid behandling av autoimmuna sjukdomar, såsom SLE.
– Jag betraktar möjligheterna som goda att på sikt kunna behandla alla typer av hematologiska maligniteter samt många typer av solida tumörer med CAR-T-cellterapi. Vi har dock en bit kvar innan det kan tillämpas som standardbehandling av solida tumörer, säger Mats Jerkeman.