Paradigmskifte vid behandling av typ 1-diabetes
Diagnostiken och behandlingen av typ 1-diabetes står inför ett paradigmskifte. Nya behandlingar gör det möjligt att skjuta fram eller bromsa sjukdomsutvecklingen och på sikt kanske till och med förhindra sjukdomen. Hybridpumpar som ger bättre sjukdomskontroll och stamcellsterapier ger nytt hopp till personer som lever med typ 1-diabetes.
Typ 1-diabetes är en obotlig autoimmun sjukdom som ofta debuterar hos barn och unga vuxna. Cirka 72 000 svenskar lever med sjukdomen, som tros orsakas av en kombination av genetik och omgivningsfaktorer. Forskning pågår kring vilka omgivningsfaktorer som kan bidra till utvecklingen av typ 1-diabetes. Mer kunskap behövs också om vad som sker i kroppen innan en individ utvecklar autoimmunitet, förstadiet till typ 1-diabetes.
– Numera tas rutinmässigt autoantikroppar på samtliga patienter som diagnostiserats med typ 1-diabetes, vilket förbättrar förutsättningarna för korrekt behandling. Det har på senare år utvecklats fantastiskt många nya behandlingsmöjligheter som förbättrar sjukdomskontrollen. Ett exempel är automatiserade insulinpumpar som kommunicerar med en kontinuerlig glukosmätare och en algoritm som automatiskt justerar insulindosen baserat på blodsockernivåer. Det underlättar vardagen för många patienter, säger Helena Elding Larsson, överläkare i barn- och ungdomsmedicin vid Skånes universitetssjukhus, diabetesforskare och professor i autoimmuna sjukdomar vid Lunds universitet.
”Det har på senare år utvecklats fantastiskt många nya behandlingsmöjligheter som förbättrar sjukdomskontrollen.”
Återställer metabol kontroll
Stamcellsforskning kan ändra förutsättningarna för individer som löper risk att utveckla eller redan har utvecklat typ 1-diabetes. Ett Uppsalabaserat forskningsprojekt syftar till att utveckla metoder som kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Projektet ska även identifiera strategier som kan återställa den metabola kontrollen och generera kroppsegen insulinproduktion hos patienter med typ 1-diabetes, genom bland annat cellterapi.
Helena Elding Larssons forskning är inriktad på att se om det går att förebygga utvecklingen av autoimmunitet och att förebygga utvecklingen av typ 1-diabetes hos individer som redan utvecklat autoimmunitet.
– Vi screenar spädbarn med genetiskt hög risk att utveckla typ 1-diabetes för att se om det går att fördröja autoimmunitetsutvecklingen. Bland annat pågår studier med fokus på hur kost och fysisk aktivitet kan minska risken för bildandet av autoantikroppar och utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn, säger hon.
Ett viktigt genombrott är utvecklingen av läkemedel som kan bromsa sjukdomsutvecklingen hos symtomfria personer med tidiga tecken på typ 1-diabetes. På längre sikt kan dessa läkemedel göra det möjligt att förebygga sjukdomen.
Förhindra och fördröja sjukdomen
– Vi kommer sannolikt att se en intressant utveckling av immundämpande biologiska läkemedel som kan förhindra och fördröja sjukdomsutvecklingen och att mer behandling sätts in redan innan patienten utvecklat typ 1-diabetes. Det kommer nog att krävas en kombination av olika behandlingar framöver, och kanske olika behandlingar beroende på gener, ålder och andra markörer. Det är därför viktigt att den breda forskningen inom typ 1-diabetes fortsätter, säger Helena Elding Larsson.
På sikt hoppas hon att forskningen kan minska risken för att individer utvecklar autoimmunitet och att verktygen för att bromsa autoimmunitetsprocessen blir fler.
– För personer som redan har typ 1-diabetes kan stamcellsterapier förhoppningsvis göra verklig skillnad. Parallellt fortsätter hybridpumpsutvecklingen som gör det lättare för patienter att hantera sin typ 1-diabetes, med bättre diabeteskontroll och minskad komplikationsrisk, säger Helena Elding Larsson.
