Typ 2-diabetes – en sjukdom med många ansikten

600 000 svenskar lever med typ 2-diabetes. Under senare år har synen på sjukdomen förändrats. Diagnosen ses numera som flera biologiskt skilda former med olika behandlingsbehov. Ny forskning pekar på att mer än hälften av fallen kan förebyggas och hälften reverseras.

Typ 2-diabetes har länge beskrivits som en livsstilssjukdom, tätt kopplad till övervikt och fysisk inaktivitet. Men den bilden är förenklad. I grunden handlar det om en ärftlig sjukdom där kroppen inte klarar att snabbt nog frisätta insulin när blodsockret stiger. Resultatet blir ett kroniskt förhöjt blodsocker som med tiden skadar blodkärl, nerver och organ.
– Man ärver en oförmåga att svara akut på högt blodsocker. Insulinet kommer, men för sent. Då hinner sockret ligga högt och orsaka skador, säger Kerstin Brismar, professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

Fyra grupper av diabetes typ 2
Trots att sjukdomen är så vanlig har typ 2-diabetes länge behandlats som ett enhetligt tillstånd. Det har bidragit till att många patienter inte fått behandling anpassad efter sin biologiska profil, med varierande resultat som följd. Idag finns starka belägg för att typ 2-diabetes rymmer flera olika former. En ny klassificering delar in sjukdomen i åtminstone fyra huvudgrupper. En fjärdedel av patienterna har främst insulinbrist, trots att de inte har typ 1-diabetes. De riskerar tidiga ögonkomplikationer. En mindre grupp har uttalad insulinresistens, ofta kombinerad med fettlever, höga blodfetter och högt blodtryck.
– Det är den grupp som är svårast att behandla och som drabbas av flest komplikationer, berättar Kerstin Brismar.
En tredje grupp består av patienter som utvecklar diabetes till följd av övervikt. För dem kan sjukdomen i princip försvinna vid viktnedgång. Den fjärde och största gruppen består av äldre personer med en mildare, åldersrelaterad form av diabetes. Mer kroppsfett och mindre muskelmassa bidrar till tillståndet, som vanligtvis innebär låg risk för komplikationer. Skillnaderna mellan grupperna har ökat intresset för varför vissa patienter utvecklar allvarliga komplikationer och andra inte.

”Idag vet vi att mer än hälften av all typ 2-diabetes skulle kunna förebyggas och hälften skulle kunna reversera med hjälp av bättre levnadsvanor.”

Forskning
Kerstin Brismars egen forskning har till stor del fokuserat på varför komplikationer uppstår. På cellnivå pekar resultaten mot mitokondrierna, cellernas kraftverk. Högt blodsocker leder till oxidativ stress och inflammation. Det försämrar mitokondriernas funktion vilket i sin tur driver skador på hjärta, njurar och nerver.
– Min idé var att om man kan skydda mitokondrierna oberoende av blodsockret, går det också att förebygga komplikationer. Det visade sig stämma.
I djurförsök kunde hon och hennes kollegor förhindra både njur- och nervskador. Idag syns liknande effekter hos nyare läkemedel, som GLP-1-receptoragonister och SGLT2-hämmare, vilka inte bara sänker blodsockret utan också skyddar hjärta och njurar.
– Man har inte riktigt förstått varför de är så effektiva, men de ser ut att påverka just de mekanismer som vi identifierade i laboratoriet.
Parallellt med den medicinska utvecklingen förblir livsstilen en nyckelfaktor. Studier på medelhavskost visar minskad risk för både diabetes och komplikationer, sannolikt genom antiinflammatoriska effekter.
– Idag vet vi att mer än hälften av all typ 2-diabetes skulle kunna förebyggas och hälften skulle kunna reverseras med hjälp av bättre levnadsvanor.

Individanpassad behandling
Framtidens behandling, säger Kerstin Brismar, kommer att vara mer individanpassad. Redan idag kan enkla biomarkörer, som C-peptid och blodfetter, visa vilken typ av diabetes en patient har och vilken behandling som passar bäst.
– Alla kan inte behandlas likadant, det fungerar inte.
På tio års sikt är förhoppningen att fler patienter har tillgång till kontinuerlig glukosmätning och därmed kan se hur kost, stress och sömn påverkar deras blodsocker. Samtidigt väntas insulin användas mer restriktivt, medan nya läkemedel förfinas ytterligare.
– Förhöjt blodsocker är fortfarande det som driver sjukdomen. Men synen har breddats. Idag handlar diabetesvård om hela kroppen och om att förebygga skador långt innan de uppstår.