Etikettarkiv: Cell/Genterapi

Ny kandidat kan förebygga levertransplantation

Eliane Sardh, överläkare och forskare vid Porfyricentrum Sverige, Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn

För akuta porfyrier var levertransplantation tidigare den enda effektiva behandlingen för de svårast sjuka patienterna. En ny läkemedelskandidat som baseras på så kallad RNA-interferens kan bidra till att revolutionera livet för dessa patienter.

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående, kräkningar och förlamningar. Levertransplantation var tidigare den enda effektiva behandlingen för de svårast sjuka patienterna. En ny läkemedelskandidat som kan förebygga attacker kan dock bidra till att revolutionera livet för dessa patienter. Läkemedelskandidaten baseras på så kallad RNA-interferens (RNAi), en naturlig metod för att hämma genuttryck, och utvecklas i nära samarbete med Porfyricentrum Sverige på Karolinska universitetssjukhuset.

Ärftliga rubbningar i hembildningen
– Porfyri beror på olika ärftliga rubbningar i bildningen av hem, den syrebindande komponenten i röda blodkroppar. Hem är också nödvändigt för leverns omsättning av vissa läkemedel och hormoner. När leverns bildning av hem inte fungerar ansamlas i stället giftiga ämnen, så kallade porfyrimetaboliter, i kroppen som kan orsaka akuta porfyriattacker. En liten grupp porfyripatienter drabbas av återkommande akuta attacker vilket innebär ett svårt lidande med ständig sjukhusvård, säger Eliane Sardh, överläkare och forskare vid Porfyricentrum Sverige, Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset.

”Patienter med återkommande attacker behöver sannolikt inte levertransplanteras.”

Akut intermittent porfyri
Akut intermittent porfyri (AIP), som i folkmun även kallas för Arjeplogssjukan innebär en nedsatt kapacitet i det tredje steget i leverns bildning av hem.
En av sjukdomens första identifierade ärftliga mutationer identifierades i just Arjeplog, är den vanligaste formen av akut porfyri och en av fyra porfyridiagnoser som har sitt ursprung i levern. När behovet av hem ökar i levern ansamlas giftiga porfyrimetaboliter som kan orsaka akuta attacker. Symtomen är svåra smärtor oftast i buken eller ryggen, och vissa får perifera neuropatier som orsakar nedsatt kraft i armar och ben. Patienter som drabbas av akuta attacker behandlas med ett dropp innehållande en form av hem som kallas hemin, som minskar bildningen av de giftiga porfyrimetaboliterna.
– Hemin kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del av behandlingen av patienter med AIP, men den nya läkemedelskandidaten bidrar till att patienter med återkommande attacker sannolikt inte behöver levertransplanteras i framtiden, säger Eliane Sardh.


Annons
Fass annons

Genterapibehandling mot Skelleftesjukan

Jonas Wixner, överläkare vid Amyloidoscentrum på Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus. Foto: Andreas Gradin

Ärftlig transtyretinamyloidos, som även kallas Skellefte­sjukan, är en ovanlig ärftlig kronisk sjukdom som ger symtom från bland annat perifera nerver, muskler, hjärta, mage och tarmar, ögon samt njurar. Drygt 400 personer är diagnostiserade med Skelleftesjukan i Sverige, tre fjärdedelar av dem finns i Västerbotten och Norrbotten.

Omkring 8 000 svenskar är anlagsbärare för Skelleftesjukan och drygt hälften av dem utvecklar sjukdomen någon gång i livet. De flesta insjuknar i 50-årsåldern men vissa blir sjuka redan i 20-årsåldern. Förutom sjukdomsanlaget påverkar sannolikt även andra genetiska faktorer och miljöfaktorer när man blir sjuk och vilka organ som drabbas.
– Skelleftesjukan diagnostiseras i huvudsak med en kombination av vävnadsbiopsi och blodprov, ibland även med scintigrafi av hjärtat. Diagnostikmetoderna används i dagsläget mer frikostigt, vilket inneburit att fler kan diagnostiseras på ett tidigt stadium, säger Jonas Wixner, överläkare vid Amyloidoscentrum på Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus.

”Nu pågår spännande global forskning med fokus på genterapi.”

Genterapibehandling
Tidigare behandlades Skelleftesjukan med levertransplantation, vilket bromsar sjukdomsförloppet genom att upphäva leverns produktion av muterat transtyretin som ger upphov till sjukdomen. Den första bromsmedicinen godkändes 2011.
– Nästa stora genombrott kom 2018, då de första genterapibehandlingarna godkändes. Dessa läkemedel minskar leverns produktion av både normalt och muterat transtyretin genom så kallad RNA-interferens eller antisens-teknik. Behandlingen ser mycket lovande ut och den medicinska behandlingen har i princip ersatt levertransplantation i Sverige idag, säger Jonas Wixner.
På senare år har betydligt fler och nya behandlingsmetoder kommit.
– Nu pågår spännande global forskning med fokus på genterapi och hur gensaxen CRISPR-Cas9 kan stoppa leverns produktion av transtyretin, säger Jonas Wixner.


Annons
Medicininstruktioner annons

Behandlingsframsteg ökar patienters överlevnad

Ulrika Harmenberg, docent och över­läkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Årligen diagnostiseras drygt 1 200 svenskar med njurcancer. Forskningen och läkemedelsutvecklingen inom njurcancer har på senare år gjort stora framsteg som inneburit avsevärt förbättrade behandlingsmöjligheter. Tillägget av immunterapier sedan några år tillbaka med checkpoint-hämmare har ytterligare förbättrat framtidsutsikterna för patienter med avancerad njurcancer.

– Allt fler njurcancerfall, över 60 procent, upptäcks av en slump, exempelvis i samband med att man genomgår röntgenundersökningar av andra orsaker. Allt fler som diagnostiseras med njurcancer har små tumörer. För dessa patienter förespråkas i allmänhet en njurbesparande kirurgi, som innebär att man avlägsnar endast en del av njuren. De flesta patienter med lokaliserade tumörer botas i dagsläget, säger Ulrika Harmenberg, docent och överläkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
För spridd njurcancer har utvecklingen med läkemedel varit enorm. Efter att tidigare bara haft interferon som godkänd behandling i Sverige kom 2006 de första målinriktade läkemedlen med fokus på att hämma blodkärlsförsörjningen i tumören, angiogeneshämmare. De flesta av dessa är tyrosinkinashämmare och ges peroralt. Tio år senare skedde ett nytt behandlingsgenombrott med immunologiska läkemedel, checkpoint-hämmare, som ökar T-lymfocyters angrepp på tumörer genom att låsa upp bromsande kontrollpunkter, checkpoints, för immunförsvaret.
– Nyligen har en studie också visat effekt på sjukdomsfri överlevnad av immunologisk behandling efter operation av njurcancer hos patienter med hög risk för återfall. Flera studier pågår. Behandlingen med checkpoint-hämmare kan göra immunförsvaret för aktivt med inflammatoriska tillstånd som följd, vilket i princip kan angripa alla organ. Det kan få allvarliga konsekvenser men går oftast tillbaka om biverkningarna åtgärdas snabbt, vanligtvis med kortison, säger Ulrika Harmenberg.

”Allt fler njurcancerfall, över sextio procent, upptäcks av en slump.”

Överlevnaden kan öka ytterligare
Forskningen har de senaste åren fokuserat på läkemedel som stärker immunförsvarets roll i bekämpandet av cancertumörer. Forskningen om angiogenesen fortsätter och har också medfört att nya mer effektiva behandlingar är på gång. Ett viktigt mål i forskningen är att bättre kunna individualisera behandlingarna och därigenom hjälpa fler patienter.
– Oavsett morfologisk typ så har det visat sig att tumörer som växer med sarcomatoida drag ofta svarar bra på immunologisk behandling med checkpoint-hämmare. Att hitta prediktiva biomarkörer är avgörande för att i framtiden bättre kunna skräddarsy behandlingarna. Sådan forskning på blod och vävnad från patienter med njurcancer för att kartlägga biomarkörer i det ”immunologiska landskapet” pågår, säger Ulrika Harmenberg.


Annons
Bavencio Njur annons

ATMP – paradigmskifte för läkemedelsbehandling

Malin Parkler, Sverige­chef på Pfizer och ordförande i Lif.

Ett av de absolut mest revolutionerande utvecklingsområdena just nu är ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products), avancerade läkemedel som baseras på patientens celler, gener och vävnader. ATMP kan fungera som en kraftfull och potentiellt botande engångsbehandling för patienter med till exempel cancer, diabetes eller blödarsjuka.

En väl fungerande samverkan mellan sjukvård, akademi och läkemedelsbranschen går inte att överskatta. Genom att gemensamt sträva efter ett cirkulärt och kontinuerligt utbyte av kunskap och erfarenheter kan nyttan maximeras för samtliga parter. Det anser Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag.

ATMP – effekt under lång tid
– Ett av de absolut mest medicinskt spännande utvecklingsområdena just nu är ATMP, avancerade läkemedel, ett samlingsnamn för cell-, gen- och vävnadsterapier. Det mest revolutionerande med den här nya generationens avancerade läkemedel är att man via en engångsbehandling kan uppnå en medicinsk effekt under lång tid, i bästa fall blir patienten botad från sjukdomen. Ofta handlar det om att celler eller vävnadsmaterial extraheras från patientens kropp och modifieras, för att därefter föras tillbaka till patienten som en aktiv behandling, säger Malin Parkler.
ATMP kan fungera som en kraftfull och potentiellt botande engångsbehandling för patienter med till exempel cancer, diabetes eller blödarsjuka. Dessa innovativa terapier har potential att dramatiskt förändra livet för många patienter och deras anhöriga.

”ATMP kan fungera som en potentiellt botande engångsbehandling för patienter med till exempel cancer, diabetes eller blödarsjuka.”

1000 kliniska ATMP-prövningar
– För närvarande pågår en intensiv global utveckling inom ATMP, inte minst i Sverige där flera stora samverkansprojekt mellan företag och den offentliga sektorn som utforskar områdets möjligheter pågår, med stöd från Vinnova. I dagsläget finns tre godkända ATMP-behandlingar i Sverige. Man förutspår att det redan 2022 kommer att finnas sexton godkända ATMP-läkemedel i EU, med en ökningstakt på mellan två och fyra nya terapier per år. Globalt pågår drygt 1000 kliniska prövningar med fokus på det här området, varav drygt sextio procent inom onkologi, säger Malin Parkler.
ATMP-behandlingar ställer stora krav på sjukvården. Malin Parkler ser flera utmaningar i takt med att det här behandlingsområdet introduceras i större skala runtom i landet.
– Eftersom ATMP-behandlingar baseras på patientens egen vävnad eller celler skiljer den sig förstås från traditionell läkemedelsbehandling, vilket ställer nya krav på handhavande och på sjukvårdspersonalens kompetens. Även etiskt och ansvarsmässigt ställs vi inför nya utmaningar eftersom sjukvårdens och läke­medelsbranschens ansvarsområden överlappas, säger hon.

Statligt uppstartsstöd krävs
Malin Parkler ser framför sig att framtidens ATMP-behandlingar ges på specifika center of excellence som bedriver såväl forskning som vård, vilket kräver samverkan över regiongränserna. Sverige har en fantastisk möjlighet att utvecklas till en global testbädd inom ATMP, vilket i sin tur kan stärka vår internationella status inom medicinsk vetenskap.
– Behandlingarna är kostsamma, komplexa och utformas för en relativt avgränsad patientgrupp. Den evidens vi är vana vid i samband med läkemedelsutveckling, exempelvis i form av storskaliga fas 3-studier, kommer inte att finnas tillgänglig på det här området. Det är nödvändigt att staten går in med någon form av uppstartsstöd så regionerna, i samverkan med varandra, kan komma igång med den här typen av behandlingar. En finansieringslösning och nya värderings- och betalningsmodeller samt nödvändig uppföljning för både evidensgenerering och riskdelning, behövs, säger hon.

Digitaliseringen kan revolutionera
Digitalisering är ett område som, liksom ATMP, kan revolutionera såväl sjukvården som läkemedelsutvecklingen.
– Genom att analysera Big Data kan läkemedelsföretagens tidiga forskningsstadier effektiviseras avsevärt eftersom man snabbare kan identifiera nästa utvecklingssteg. I grundforskningen är stora mängder data en otroligt värdefull tillgång som accelererar takten och öppnar upp för nya perspektiv. Inom kliniska prövningar kan digitalisering bidra till att rätt patienter snabbare inkluderas i studier och att den traditionella monitoreringen ersätts av direkt överföring av relevant data. Därigenom kan studier genomföras snabbare och med högre kvalitet, och administrationsbördan minskas. Digitala lösningar kan effektivisera såväl screening och diagnostisering som uppföljning av behandlingsresultat, individualisera supportprogram för patienter och öppna upp för digitala vårdflöden, säger Malin Parkler.

Gilead en ledare inom cellbaserad cancerbehandling

Illustration av T-celler som angriper en cancercell.
Illustration av T-celler som angriper en cancercell.

I över 30 år har Gilead Sciences arbetat för att lindra och bota svåra sjukdomar. Rötterna finns inom virologi, och idag är företaget även en ledare inom forskning och utveckling av cellbaserad cancerbehandling. CAR T-behandling är en typ av terapi som utvecklas snabbt.

Anette Hommelgaard, Medicinsk Direktör, Norden.
Anette Hommelgaard, Medicinsk Direktör, Norden.

Sedan Gilead Sciences för fyra år sedan förvärvade det världsledande cellterapiföretaget Kite Pharma, har cellbaserade läkemedel mot tumörsjukdomar blivit ett av företagets viktigare områden. Inom onkologi är idag behandling med CAR T:s (chimeric antigen receptor T cells) en typ av immunterapier där patientens immunsystem (T-celler) används för att förstöra cancercellerna. Kite/Gilead bedriver även forskning där andra celltyper som är involverade i kroppens immunförsvar, bland annat NK-celler (natural killer-celler), används för att utveckla nästa generations cellterapier.
I dagens CAR T-behandlingar används patientens egna T-celler för att bekämpa cancern. T-celler är en specifik grupp immunceller i kroppen. T-cellerna tas ut ur patienten, skickas till ett särskilt laboratorium där de modifieras genetisk för att sedan återinföras i patienten, där de aktiveras och slår ut cancercellerna.
– Den kliniska användningen av cellterapier innebär en helt ny era och möjligheter att behandla patienter med avancerad cancer. Idag ger CAR Tbehandlingen möjlighet för patienter som är svårbehandlade och har få andra alternativ att tillgå, säger Anette Hommelgaard, Medicinsk Direktör, Norden.

Lovande resultat, men också utmaningar
Resultaten från kliniska studier och klinisk praxis visar att många patienter responderar över längre tid på CAR T-behandling vilket är glädjande, men fortfarande finns det utmaningar. Det behövs mer forskning och kunskap kring samspelet mellan cancerceller och kroppens immunceller innan vi fullt ut förstår varför patienter svarar olika på behandling.

Forskning och utveckling av CAR T-behandling
Idag behandlas många patienter framgångsrikt med standardbehandling. Tyvärr finns det fortfarande patienter som inte botas och får återfall. Ett område som det forskas mycket på är hur man snabbt ska kunna identifiera vilka patienter som inte kommer att svara på standardbehandling, i syfte att på ett tidigt stadium kunna initiera behandling med CAR T-terapier. Gilead bedriver därför kliniska studier, också med ett fåtal kliniker i Norden, med en omfattande satsning på studier för att vidareutveckla CAR T-behandling vid cancer, förklarar Anette Hommelgaard. På så sätt kan man välja den mest lämpliga behandlingen på individnivå och det kommer förhoppningsvis att vara klinisk praxis i framtiden.
CAR T används idag främst inom blodcancer, men mycket resurser läggs på att utveckla CAR T-terapier för solida tumörer. Det har visat sig mycket svårare att angripa dessa tumörer eftersom miljön runt dem inte är lika gynnsam för den här typen av behandling.

Clemens Schödl, VD för Gilead Sciences i Norden.
Clemens Schödl, VD för Gilead Sciences i Norden.

Fokus på samarbeten
För att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna en grundbult i Gileads verksamhet. Gilead arbetar nära såväl politiken och relevanta myndigheter som akademin och hälso- och sjukvården, med ambitionen att säkerställa att kliniska studier kan genomföras och att nya, effektiva läkemedel kan utvecklas och komma patienter till del.
– Nu applicerar vi våra höga krav på att göra skillnad och vår omfattande forskningskompetens på att ta fram nya behandlingar för patienter med cancer, säger Clemens Schödl, VD för Gilead Sciences i Norden.
Visionen för Gilead är att på sikt kunna bota allt fler patienter med olika typer av svåra cancersjukdomar. Clemens Schödl ser mycket positivt på framtiden för cellterapier.
– Det finns en stor potential för cellterapier att spela en central roll i framtidens cancerbehandling. Redan idag gör CAR T-behandlingar stor nytta. På Gilead är vi fast beslutna att gå i bräschen och leda utvecklingen av nya, effektiva cellbaserade terapier.

Gilead Sciences

Gilead Sciences är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag som utvecklar innovativa, evidensbaserade behandlingar för svåra sjukdomar. Företaget är verksamt i 35 länder globalt och har idag fler än 20 produkter inom sina fokusområden HIV/AIDS, leversjukdomar, inflammation, cellterapi och onkologi. I oktober 2017 förvärvades Kite Pharma, ett världsledande cellterapiföretag vars medarbetare har flera decennier av forskning inom immunterapi mot cancer bakom sig.

www.gilead.com

Framtidens cell- och genterapi är preventiv

Stephan Mielke, överläkare och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Karolinska universitetssjukhuset

– Idag använder vi genetik både som diagnostiskt verktyg och för att behandla cancer. Nästa steg, som vi redan är på väg mot, är korrigering av genetiska fel i preventivt syfte, säger Stephan Mielke, överläkare och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Stephan Mielke är chef för den medicinska enheten för Cellterapi och Allogen Stamcellstransplantation, CAST vid Karolinska universitetssjukhuset. Hans forskning fokuserar på avancerad cell- och genterapi i cancer, ett område där utvecklingen går allt snabbare. Siktet är inställt på att utveckla immunogen terapi mot cancer.
– Karolinska var tidigt ute med att utveckla dessa celler i laboratorier men vi hade inte behandlat en enda patient förrän 2019 då vi blev först i landet med att behandla en patient med andra generationens CAR-T-celler.

”I framtiden kommer vi att få se flera olika cell- och genterapier.”

CAR-T och ATMP
Sedan dess har det hänt en hel del. Förutom att CAR-T-cellsbehandling, som alltså innebär att patientens egna immunceller tas ut och modifieras genetiskt och sedan återförs, har gjorts på många patienter arbetar verksamheten även med flera andra cell- och immun-terapier.
– ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, läkemedel som har som gemensam nämnare att de är baserade på celler, vävnader eller gener, kommer att stå för en dramatisk utveckling både inom och utanför cancerområdet. På Karolinska universitetssjukhuset pågår för närvarande flera studier inom indikationerna lymfom, myelom och akut lymfatisk leukemi med inriktning på både barn och vuxna.

Dramatisk utveckling
Sedan Stephan Mielke tog sin doktorsexamen 1999 har utvecklingen inom cell- och genterapi varit explosionsartad.
Nästa stora steg, menar Mielke, kommer att ske inom preventionsområdet.
– Forskningen går framåt med stormsteg. I framtiden kommer vi att få se flera olika cell- och genterapier, mycket mer cancerbehandling beroende på genetisk diagnostik, samt en utveckling som redan är här: korrigering av genetiska fel i preventivt syfte.

CAR-T kan behandla obotlig cancer

Foto: Shutterstock

CAR-T-behandling är en ny typ av avancerad immunterapi som har revolutionerat cancervård­en. Den genetiska modifier­ingen av patientens celler kan i många fall utgöra en kraftfull och ibland även botande behandling för cancerpatienter som tidigare saknat verksamma behandlingsalternativ.

I samband med en CAR-T-behandling omprogrammeras patientens egna vita blodkroppar så att de effektivt kan identifiera och förgöra cancerceller.
– CAR-T-behandling erbjuds patienter som utan framgång provat all annan botande behandling, i allmänhet patienter med en mycket dålig prognos. I dagsläget finns två godkända CAR-T-behandlingar i Sverige för behandling av lymfom och akut lymfatisk leukemi. Ett femtiotal patienter har hittills behandlats i Sverige, ett antal inom ramen för kliniska studier, säger Gunilla Enblad, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i onkologi vid Uppsala universitet. Hon forskar även på CAR-T-cellsbehandling och är dessutom är ordförande i en nationell arbetsgrupp för CAR-T-cellsbehandling.

Framställning av CAR-T
Det första steget i CAR-T-behandlingen är att extrahera celler från patienten, via blodprov eller leukaferes. Cellerna sänds därefter till ett laboratorium där CAR-T-cellerna framställs, och ges sedan till patienten som en intravenös injektion. Behandlingen kan ge biverkningar i form av ett överaktiverat immunsystem, vilket ofta yttrar sig som en kraftig influensa. Det kan i förlängningen även påverka lungorna och kräva sjukhusvård eller intensivvård.

”CAR-T-behandling revolutionerar cancervården ur flera perspektiv.”

Revolutionerar cancervården
– CAR-T-behandling revolutionerar cancervården ur flera perspektiv. Att framställa läkemedel genom att omprogrammera patientens egna vita blodkroppar är unikt och ger onkologer ytterligare ett kraftfullt behandlingsverktyg att ta till när andra behandlingsformer inte har någon effekt. Det är också fantastiskt att uppemot 40 procent av patienterna med en dålig cancerprognos kan botas utan att vara i behov av någon mer behandling, säger Gunilla Enblad.

Dyra behandlingar
En utmaning med CAR-T-terapi är finansieringen. Behandlingen är i dagsläget dyr och kostar cirka 3,5 miljoner kronor per patient.
– Ytterligare en utmaning är de biverkningar som behandlingen kan ge upphov till. Dessa är dock övergående och det har visat sig att sjukvården står väl rustad att hantera de biverkningar som kan uppstå. En tredje utmaning är att läkemedelsbolagen ställer mycket höga krav på sjukhusens rutiner när det gäller CAR-T-behandling. En förutsättning för att behandlingen ska kunna erbjudas är en välfungerande logistikkedja som möjliggör en säker transport av celler till laboratorium i Europa eller USA, säger Gunilla Enblad.

CAR-T för fler cancertyper
Utvecklingen av CAR-T-terapier befinner sig ännu i sin linda. På läkemedelsbolag och inom akademin runtom i världen pågår många spännande forskningsprojekt som bland annat kartlägger förutsättningarna för att i framtiden erbjuda CAR-T-behandling även till andra typer av cancerpatienter.
– De cancertyper som står närmast på tur är myelom, maligna melanom, hjärncancerformerna gliom och glioblastom, prostatacancer och äggstockscancer, avslutar Gunilla Enblad.

Gunilla Enblad, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i onkologi vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt