Etikettarkiv: Onkologi

Förutsäger effekten av olika behandlingar

Theodoros Foukakis, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och överläkare i onkologi på bröstcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Håkan Flank

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och behovet av målinriktad, skräddarsydd och effektiv behandling är stort. Nu utvecklas allt fler alternativ till den traditionella behandlingen. De har i många fall bättre effekt, färre biverkningar och innebär dessutom minskade kostnader för samhället.

– Vi gör kliniska studier som syftar till att identifiera biomarkörer i tumörvävnad. Dessa biomarkörer kan förutsäga effekten av olika behandlingsalternativ. Vi studerar även patienters tumörvävnad dynamiskt under behandlingens gång för att förstå bättre hur läkemedlen fungerar. I en klinisk studie som nyligen avslutats jämförde vi standardmässig preoperativ behandling bestående av cytostatika och antikroppar med en behandling med antikropps-cytostatikakonjugat. Resultatet visade att behandlingseffekterna var likvärdiga men biverkningarna betydligt färre hos de patienter som behandlades med antikroppskonjugat, säger Theodoros Foukakis, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och överläkare i onkologi på bröstcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset.
Det övergripande målet för den bröstcancerforskning som Theodoros Foukakis team bedriver är att öka förståelsen för avgörande steg i bröstcancerns utveckling och terapi. Många forskarteam fokuserar nu på att utveckla konjugat som kombinerar antikroppsbehandling med cytostatika.

”Det kommer sannolikt att finans betydligt fler behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter framöver.”

Målinriktad behandling
Flera pågående studier banar väg för framtidens individbaserade och målinriktade bröstcancerbehandling, bland annat genom att identifiera markörer som indikerar vilken typ av behandling en specifik patient sannolikt svarar bäst på. Behovet av effektivare behandlingsalternativ med färre biverkningar är stort inom alla typer av bröstcancer. Men särskilt stort är det bland patienter med trippelnegativ bröstcancer, där man hittills saknat effektiva alternativ till traditionell cellgiftsbehandling. Dessa patienter finner nu nytt hopp i antikropps-cytostatikakonjugatbehandling.
– Det kommer sannolikt att finnas betydligt fler behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter framöver, vilket gör det än viktigare att ha tillförlitliga analysmetoder som prognostiserar vilket behandlingsalternativ som lämpar sig bäst för individen. Nu börjar man förstå hur immunterapiläkemedlen fungerar, så vi kan förvänta oss en intressant vidareutveckling även på det området framöver, säger Theodoros Foukakis.

Fakta om bröstcancer:

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror främst på att fler fall upptäcks tidigt och på bättre behandlingsmetoder.
Varje år ställs drygt 61 000 cancerdiagnoser i Sverige. Av dessa är omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Det är därmed kvinnans vanligaste cancersjukdom.

• Bröstcancer drabbar oftast medelålders och äldre kvinnor.
• Medianåldern vid insjuknande är 64 år.
• Färre än fem procent är under 40 år.

Symtom på bröstcancer

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.

Andra symtom på bröstcancer kan vara:

• Knöl i armhålan
• Förstorat och hårt bröst
• Hudrodnad och ”apelsinhud” på bröstet
• Indragningar i huden på bröstet
• Blod eller vätska från bröstvårtan

De flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar i brösten kan vara svullna bröstkörtlar eller knölar som bildas av normal bröstvävnad. Gå till en läkare och undersök brösten om du upptäcker en förändring.

Hur upptäcker man bröstcancer?

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos på bröstcancer brukar tre olika metoder användas för undersökningen:
• Klinisk undersökning
• Mammografi/ultraljud och finnålspunktion
• Cytologi

Ofta behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. I bland kan magnetkamera bli aktuell.

Olika former av bröstcancer

Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer, men cancer kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer. I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna. Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan.
Med en punktion, ett prov, från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som hormonkänslighet, ER och PR, HER2-status (positiv eller negativ) och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig (Mib eller Ki67).

Olika stadier av bröstcancer

Stadium 0 eller cancer in situ, cancer på platsen, innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer.

Stadium I betyder att tumören är upp till två centimeter och att det inte finns cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.

Stadium II betyder att tumören mellan två och fem centimeter och det kan finnas cancerceller i armhålans lymfkörtlar.

Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller att det finns en omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan.

Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser, i andra delar av kroppen.

Källa: Cancerfonden


Annons
Enhertu annons

Små molekyler ger stora framsteg inom KLL

Anders Österborg, professor och överläkare vid ME Hematologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna. Foto: Håkan Flank

– Behandlingsutvecklingen inom KLL rör sig från konventionell kemoimmunoterapi mot precisionsbehandling med smarta molekyler, troligen i kombination och under begränsad tid, säger Anders Österborg, professor och överläkare vid ME Hematologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna.

KLL, kronisk lymfatisk leukemi, har gått från att vara en sjukdom med få behandlingsmöjligheter till att ha en hel palett av olika behandlingsalternativ. Anders Österborg har forskat och arbetat inom fältet sedan början av 1990-talet och kan se tillbaka på en närmast revolutionerande utveckling inom området.
– Vi har idag flera alternativ som första linjens behandling, men den riktigt stora skillnaden är att vi har fler behandlingsalternativ senare i sjukdomsförloppet. Och även om konventionella cytostatika i kombination med antikroppar är fortsatt effektiva går behandlingsutvecklingen alltmer mot smarta precisionsläkemedel.

Smarta molekyler
Precisionsläkemedlen som nått rutinsjukvård består av BTK-hämmare och BCL2-hämmare. En tredje grupp är PI3K-kinashämmare där det kommer nya varianter med bättre säkerhetsprofil. Den gemensamma nämnaren är att de i regel är tablettbehandling med molekyler som går in och stänger av viktiga signalvägar i KLL-cellerna.
– Spärrar man dem är det som att slå av strömmen inne i KLL-cellerna. Problemet är att det på sikt kan uppstå punktmutationer som gör att läkemedlet inte längre fungerar. Då behöver man byta till nästa molekyl med annan angreppspunkt, förklarar Anders Österborg.

”Behandlingsutvecklingen går alltmer mot smarta precisions­läkemedel.”

Svår balans
En aktuell utmaning är att de nya läkemedlen lockar till tidig användning i sjukdomsförloppet. En annan lockelse är att kombinera dem med varandra för att få till så djupa och långvariga remissioner som möjligt.
– Problemet med den approachen, som de flesta forskningsstudier nu adresserar, är vad som ger bäst effekt på lång sikt: Den stegvisa processen med att använda en molekylär hämmare i taget och alltid ha en ny i bakfickan, eller att behandla med multipla kombinationer från början? Vi har ett stort jobb framför oss i att lära oss i vilken sekvens vi ska använda de nya läkemedlen, och om, och då hur, de ska kombineras.

Pandemin
Ytterligare en svår utmaning är den pågående pandemin. KLL är kanske den enskilda diagnos i samhället som är hårdast drabbad vad gäller risken för allvarlig covid-19.
– Detta beror på en kombination av inbyggd immundefekt, de läkemedel som används mot KLL och att vaccin inte fungerar hos många av patienterna.
Forskargruppen runt Anders Österborg har därför högprioriterat projekt kring KLL och covid-19 alltsedan tidig vår 2020.
– Att vaccinera så många andra som möjligt och skydda patienter med KLL är centralt, fastslår Anders Österborg.


Annons
Calquence annons

Framtidens diagnostik för prostatacancer

Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och utgör drygt 30 procent av cancerfallen hos män. Forskaren och läkaren Henrik Grönberg, som av Cancerfonden utsetts till Årets Cancerforskare 2022, bedriver två banbrytande studier som kan bidra till att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium.

PSA-test, som traditionellt används vid prostatacancerscreening, baseras på ett enda protein, vilket innebär att träffsäkerheten inte är optimal. Testet identifierar inte alla individer med cancer och ibland förekommer det att män som inte har prostatacancer testas positivt. Behovet av ett nytt test som baseras på flera biomarkörer är därför omfattande, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus. Han har varit med och utvecklat Stockholm3-testet, som möjliggör en betydligt mer träffsäker diagnos.

”Den här tekniken minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer”

Förebygger onödig behandling
Enligt en studie där Stockholm3-testet kombinerats med magnetkameraundersökning kan dessa diagnostiska verktyg i betydligt högre grad urskilja vilka cancerformer som kräver behandling. Det förebygger onödig behandling, vilket spar sjukvårdens resurser och minskar lidandet för patienten.Henrik Grönberg är även ansvarig för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys som hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. I studien ersätts vävnadsprov med blodprov. Probio har uppmärksammats mycket globalt; studier bedrivs för närvarande på 25 kliniker runtom i världen.

Kan öka överlevanden
– Min ambition är att den här tekniken, som minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer, på 5 till 10 års sikt är implementerad i svensk cancervård. Vad gäller Stockholm3- testet så kommer det att finnas med i det nya nationella vårdprogram för prostatacancer som presenteras våren 2022. Stockholm3-testet har redan använts kliniskt på drygt 30 000 patienter med goda resultat. Framöver kan Probio-konceptet även användas för andra cancerformer, säger Henrik Grönberg.


Annons
Janssen banner

Behandlingsframsteg ökar patienters överlevnad

Ulrika Harmenberg, docent och över­läkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Årligen diagnostiseras drygt 1 200 svenskar med njurcancer. Forskningen och läkemedelsutvecklingen inom njurcancer har på senare år gjort stora framsteg som inneburit avsevärt förbättrade behandlingsmöjligheter. Tillägget av immunterapier sedan några år tillbaka med checkpoint-hämmare har ytterligare förbättrat framtidsutsikterna för patienter med avancerad njurcancer.

– Allt fler njurcancerfall, över 60 procent, upptäcks av en slump, exempelvis i samband med att man genomgår röntgenundersökningar av andra orsaker. Allt fler som diagnostiseras med njurcancer har små tumörer. För dessa patienter förespråkas i allmänhet en njurbesparande kirurgi, som innebär att man avlägsnar endast en del av njuren. De flesta patienter med lokaliserade tumörer botas i dagsläget, säger Ulrika Harmenberg, docent och överläkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
För spridd njurcancer har utvecklingen med läkemedel varit enorm. Efter att tidigare bara haft interferon som godkänd behandling i Sverige kom 2006 de första målinriktade läkemedlen med fokus på att hämma blodkärlsförsörjningen i tumören, angiogeneshämmare. De flesta av dessa är tyrosinkinashämmare och ges peroralt. Tio år senare skedde ett nytt behandlingsgenombrott med immunologiska läkemedel, checkpoint-hämmare, som ökar T-lymfocyters angrepp på tumörer genom att låsa upp bromsande kontrollpunkter, checkpoints, för immunförsvaret.
– Nyligen har en studie också visat effekt på sjukdomsfri överlevnad av immunologisk behandling efter operation av njurcancer hos patienter med hög risk för återfall. Flera studier pågår. Behandlingen med checkpoint-hämmare kan göra immunförsvaret för aktivt med inflammatoriska tillstånd som följd, vilket i princip kan angripa alla organ. Det kan få allvarliga konsekvenser men går oftast tillbaka om biverkningarna åtgärdas snabbt, vanligtvis med kortison, säger Ulrika Harmenberg.

”Allt fler njurcancerfall, över sextio procent, upptäcks av en slump.”

Överlevnaden kan öka ytterligare
Forskningen har de senaste åren fokuserat på läkemedel som stärker immunförsvarets roll i bekämpandet av cancertumörer. Forskningen om angiogenesen fortsätter och har också medfört att nya mer effektiva behandlingar är på gång. Ett viktigt mål i forskningen är att bättre kunna individualisera behandlingarna och därigenom hjälpa fler patienter.
– Oavsett morfologisk typ så har det visat sig att tumörer som växer med sarcomatoida drag ofta svarar bra på immunologisk behandling med checkpoint-hämmare. Att hitta prediktiva biomarkörer är avgörande för att i framtiden bättre kunna skräddarsy behandlingarna. Sådan forskning på blod och vävnad från patienter med njurcancer för att kartlägga biomarkörer i det ”immunologiska landskapet” pågår, säger Ulrika Harmenberg.


Annons
Cabometyx annons

Framsteg för urotelialcancerpatienter

Fredrik Liedberg, professor vid Lunds universitet och överläkare vid urologkliniken på Skånes universitetssjukhus.

Drygt 3 200 svenskar diagnostiseras årligen med urotelialcancer och cirka 26 000 individer lever med sjukdomen. Urotelialcancer är en växande cancerform som fram tills nyligen saknade en egen patientförening.

I flera decennier stod utvecklingen på behandlingssidan still men nu väntas utökade indikationer för nya läkemedel baserade på nya behandlingsprinciper som kan förlänga patienternas livslängd.
– Det vanligaste symtomet på urotelialcancer är blod i urinen. Medianåldern för att drabbas av urotelialcancer är 75 år och liksom vid andra cancerformer är tidig upptäckt avgörande. En åtgärd som initierades 2015 för att göra tidig upptäckt möjlig hos fler är det standardiserade vårdförloppet, där samtliga män och kvinnor över 50 med blod i urinen erbjuds ett snabbspår för diagnostisering, säger Fredrik Liedberg, professor vid Lunds universitet och överläkare vid urologkliniken på Skånes universitetssjukhus.
Sjukvården befinner sig för närvarande i en övergångsfas vad gäller diagnostiseringen av urotelialcancer. I det nya vårdprogrammet har PET/CT införlivats för att diagnostisera spridning vid avancerad sjukdom, och magnetröntgen håller på att finna en plats i utredningen av lokal tumörväxt i urinblåsan, istället för att sönderdela tumören i samband med biopsitagning genom urinröret. Forskning har visat att tillvägagångssättet med att sönderdela tumörerna i samband med biopsitagning ökar den medicinska risken. Vid biopsitagning av patienter med djupväxande tumörer utvärderas vidare en ny urodrillmetod, vilket innebär att tumörbiopsin skruvas ut i stället för att fragmenteras.

”Antikroppsläkemedel har betydligt färre biverkningar.”

Molekylär klassning av tumörer
Oberoende akademisk forskning fyller en viktig funktion i arbetet med att föra utvecklingen framåt och förbättra behandlingsmetoderna för urotelialcancerpatienter. Fredrik Liedbergs forskargrupp vid Lunds universitet har i två decenniers tid ägnat sig åt molekylär klassning av urotelialcancer och beskrivit Lundataxonomin. Arbetet bidrar till ökad kunskap som på sikt kan förbättrar de kliniska behandlingsmöjligheterna för urotelialcancerpatienter.
– I flera decennier presenterades inga nyheter på behandlingssidan för urotelialcancerpatienter, men 2017 skedde ett genombrott då nya immunläkemedel som baseras på checkpointhämning godkändes för patienter med spridd urotelialcancer. Sedan dess har nya antikroppsläkemedel och andra målriktade läkemedel utvecklats, och under 2022 väntas nya antikroppsläkemedel få godkännande från TLV. Dessa läkemedel har betydligt färre biverkningar jämfört med de traditionella cellgiftsbehandlingarna, säger Fredrik Liedberg.


Annons
Cabometyx annons

Stora kliv framåt inom diagnostik och behandling

Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostata­cancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Utvecklingen går snabbt inom såväl diagnostik som behandling, men det finns mycket kvar att göra i arbetet med att åstadkomma en jämlik prostatacancervård i hela landet.

– EU har nyligen beslutat att prostatacancer är ett prioriterat område för tidig diagnostik. Det ligger därför i tiden att utforma någon form av strukturerad screeningmodell. Region Skåne och Västra Götalandsregionen är först i landet med att systematiskt bjuda in män till PSA-prov. På sikt kommer samtliga svenska regioner erbjuda detta, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetsjukshus. Han leder forskarteam som bland annat fokuserar på användningen av AI vid prostatacancerdiagnostik.
Tidig diagnostik, att tidigt identifiera de tumörer som kräver behandling, är ett starkt utvecklingsområde inom prostatacancer. Här är Sverige ett föregångsland och MR-undersökningar är ett effektivt verktyg för att sålla ut vilka patienter som behöver utredas.
– Magnetkameraundersökning gör att vi inte missar små men potentiellt farliga cancertumörer som man ofta missat tidigare. Det innebär också att vi kan undvika att ta vävnadsprov på män där det inte finns någon misstanke om prostatacancer, säger Anders Bjartell.

Anti-hormonella läkemedel
I dagsläget sätter man ofta in behandling i ett tidigare skede av sjukdomen, ofta innan den har spridit sig till andra organ. En ny generation av anti-hormonella läkemedel i kombination med tidiga behandlingsinsatser har visat sig kunna öka livslängden markant för många prostatacancerpatienter. Numera kombineras cytostatika med läkemedel som blockerar nybildningen eller effekten av testosteron.
– Ett intressant nytt behandlingsområde är radionukleidterapi, vilket innebär att man injicerar ett radioaktivt ämne som är bundet till något som fäster på tumörcellerna. Det gör att man lättare kan identifiera cancercellernas exakta position i kroppen. Samtidigt ges patienten målspecifik strålbehandling. Det här är en spännande behandlingsform som även kan användas vid andra cancertyper, säger Anders Bjartell.

”Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas.”

AI-baserade prediktionsmodeller
AI kan framöver komma att spela en allt viktigare roll i allt från att identifiera patienter som löper risk att drabbas av sjukdom till diagnostik och att föreslå lämplig behandling.
Vid Lunds universitet pågår forskningsprojekt som syftar till att använda AI i bedömningen av både magnetkamerabilder och vävnadsprover. Datorprogram analyserar stora mängder bilder för att sedan identifiera vilka förändringar som är cancer.
– Med hjälp av Big Data och AI kan man generera prediktionsmodeller som kan prognostisera vilken behandling som lämpar sig bäst för en specifik patient, hur prognosen ser ut och överlevnadsvinsten vid olika behandlingsmodeller, säger Anders Bjartell.

Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Nationell översyn
– För att de stora landvinningar som gjorts inom diagnostik och behandling ska kunna omsättas i praktiken krävs en total nationell översyn av prostatacancervården. Många prostatacancerpatienter har komplexa vårdbehov, vilket inkluderar många vårdgivarkontakter som behöver samordnas. Jag anser exempelvis att samtliga patienters behandling bör diskuteras på multidisciplinära konferenser, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon forskar om hur läkemedelsbehandling används i praktiken samt tillgången till prostatacancerbehandling i olika regioner.
Ett stort problem i prostatacancervården är såväl överdiagnostik och överbehandling som underdiagnostik och underbehandling. När magnetkameraundersökningar introducerades i diagnostiken var det ett stort genombrott som minskade både över- och underdiagnostik.

Förbättrad strålningsteknologi
– Ett annat stort paradigmskifte som ägt rum är att den stora grupp som strålbehandlas för sin prostatacancer har fått helt nya behandlingsförutsättningar. Nya kunskaper i strålningsbiologi, och förbättrad strålningsteknologi har lärt oss att det går lika bra att behandla med högre strålningsdoser vid färre tillfällen, vilket förkortar behandlingstiden, avslutar Ingela Franck Lissbrant.


Annons
Janssen banner

Pandemin försenar cancerdiagnoser

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR.

– Cancervården har fungerat väl under pandemin, majoriteten av alla diagnoser som gått till kirurgi har haft kortare väntetider än vanligt. Problemet är att färre söker vård för symtom på cancer, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR.

Covid-19-pandemin har fört med sig att färre människor än vanligt diagnostiserades med cancer under första halvåret 2020.
– Vår bedömning är att det delvis beror på att vissa screeningsenheter för bröst- och cervixcancer initialt pausades eller stängdes. Men huvudorsaken tror vi ändå är att färre patienter har sökt vård för symtom, säger Hans Hägglund.

Försenade diagnoser
Vården som skulle ha genomförts men skjutits upp på grund av pandemin leder till att många patienter kommer att få sin cancer diagnostiserad i ett senare skede av sjukdomen.
– Vad konsekvenserna blir för dessa patienter är inte studerat i detalj. När det kommer till prostata- och bröstcancer finns bra behandlingar där en försenad diagnos kanske inte behöver påverka sjukdomsbilden i någon större utsträckning, medan andra cancerformer kan se en större påverkan. Det beror lite på vilka diagnoser det är och hur länge pandemin varar.
I juni var mammografin igång igen på alla vårdenheter i landet, men med stora begränsningar.
Hade det gått att göra annorlunda?
– Det är lätt att vara efterklok, men för ett år sedan då viruset slog till med full kraft var det inget svårt beslut att pausa eller stänga screeningverksamheten. En annan sak att fundera över i sammanhanget är informationen till allmänheten och hur man säkerställer att budskapet om att alltid söka vård för cancersymtom verkligen når fram.

”En primärvård med fast läkarkontakt är nog den bästa garantin för tidig upptäckt av cancer.”

Primärvård med fast läkarkontakt
Nätverket mot Cancer har länge efterlyst separata mottagningar för cancer som en förstärkning till primärvården.
– Det är en intressant fråga som är värd att fundera över. Kanske skulle dedikerade mottagningar göra det lättare att söka och få hjälp, inte minst i pandemitider. En fungerande primärvård med fast läkarkontakt och personal som är utbildad i frågor kring cancersjukdomar är nog den bästa garantin för tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med misstänkt cancersjukdom.

Satsningar på prevention
För framtiden hoppas Hans Hägglund få se ett större fokus på cancerprevention.
– 30 till 40 procent av all cancer kan förebyggas, men i genomsnitt i de europeiska länderna läggs bara cirka tre procent av sjukvårdsbudgeten på förebyggande åtgärder. Jag tror att framtiden kommer att föra med sig större satsningar på prevention. I den europeiska cancerplanen som presenterades på världscancerdagen den 4 februari sätts starkt fokus på prevention av cancer. Vård som inte behöver ges och sjukdomar som inte uppstår är givetvis det bästa för alla parter.

Läkemedelskandidat med nytt sätt att förhindra spridd cancer

Anders Månsson, vd för RhoVac. Foto: Jan Nordén

– Målet är att ta fram ett läkemedel som slår ut metastatiska celler och förhindrar att cancer sprider sig. De inledande studierna har visat mycket lovande resultat, säger Anders Månsson, vd för RhoVac, som just nu genomför en fas IIb-studie med 180 prostatacancerpatienter.

RhoVac är ett Lundabaserat biotechbolag, noterat på Spotlight Stockmarket, som är verksamt inom immunonkologi. Verksamheten grundas på en idé som ursprungligen kommer från Köpenhamns universitet och bygger på att immunförsvaret triggas att känna igen metastaserande celler baserat på deras överuttryck av ett protein kallat RhoC, vilket är det protein som ger metastaserande cancerceller sin förmåga att lämna primärtumören och sätta sig på andra ställen i kroppen.
– Många patienter diagnostiseras med lokal cancer för vilken den vanligaste terapin är kirurgi och/eller strålning. Problemet är att man aldrig säkert kan veta om några metastatiska celler redan har hunnit lämna modertumören när man ska operera eller stråla. Det är mot dessa celler, som ännu inte har hunnit bilda dottertumörer, vår terapi riktar sig, förklarar Anders Månsson.
RhoVac siktar nämligen på att utveckla ett läkemedel som stimulerar kroppens immunförsvar att angripa och förstöra celler som har ett överuttryck av RhoC innan de hinner bilda metastaser.
– Primärtumören går, som sagt, oftast att behandla med kirurgi eller strålning. Tanken är sedan att man efter denna behandling använder vår läkemedelskandidat för att i möjligaste mån hindra cancern från att komma tillbaka i form av metastaser som bildas av migrerande cancerceller, vilka hunnit lämna primärtumören innan behandlingen kunde sättas in.

Lovande studier
RhoVac har under de gångna åren genomfört en fas I/II-studie med 22 patienter med prostatacancer, en studie som visat att terapin är både säker och vältolererad.
Dessutom visades att 86 procent av patienterna utvecklade det önskade immunsvaret; det gällde både efter den sista injektionen och ett år senare. De patienter som inte var i fullständig remission vad gäller PSA (en indikator på prostatacancer) hade ändå en starkt förlängd PSA-dubbleringshastighet, en god indikation på en bromsande effekt.
Hösten 2019 inleddes företagets kliniska fas IIb-studie, en internationell multicenterstudie, som förväntas rekrytera 180 patienter i sex europeiska länder samt USA.
Planen är att studien ska vara klar våren 2022.
– Om allt går som vi vill och hoppas på har vi då ett kliniskt Proof of Concept. Nästa naturliga steg blir en fas IIIstudie som är sista fasen innan produkten kan lanseras som ett färdigt läkemedel.

Fler cancerformer
Anders Månsson påpekar att RhoVacs terapi kan komma att utvecklas för flera olika cancertyper.
– En fas III-studie kan göras med samma typ av patienter som ingår i dagens fas II-studier. Man kan också tänka sig en fas III-studie som innebär en kombinationsbehandling med hormonterapi och riktar sig till prostatacancerpatienter som redan har metastaser. Det är också troligt att det kommer att göras studier på andra cancerformer, säger Anders Månsson.
Med anledning av de stora möjligheter men också höga kostnader som är förknippade med vidare utveckling av vår läkemedelskandidat pågår redan nu arbete med att hitta en partner i form av ett större multinationellt läkemedelsbolag som har de finansiella muskler som krävs.
Till saken hör också att RhoVac har fått ett så kallat ”snabbspår” av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, ett snabbspår som bland annat kommer att innebära kortare ledtider i den regulatoriska hanteringen.
– Vi är oerhört stolta över snabbspåret som enbart ges till utvecklingsprojekt som är relevanta i områden där det idag inte finns någon annan läkemedelsterapi att tillgå.

Närvaro i alla länder
Om fem-sex år kan RhoVacs läkemedel komma att lanseras av ett större läkemedelsbolag.
– Det vore fantastiskt, inte minst ur patientperspektiv, och det kräver att vår läkemedelskandidat licensieras eller köps upp av ett större läkemedelsbolag som kan ta vår läkemedelskandidat hela vägen i mål, och vi jobbar på att få till stånd ett bra avtal. Att lansera produkten kräver också en närvaro i alla länder där den ska lanseras, och därför är det definitivt en uppgift för ett större bolag, fastslår Anders Månsson.

RhoVac

RhoVac® är ett läkemedelsbolag verksamt inom immunonkologi, vilket innebär att man utvecklar framtida läkemedel mot cancer genom att stimulera kroppens eget immunförsvar att angripa och förstöra cancerceller. Företagets primära fokus är att utveckla en cancerterapi som förhindrar eller begränsar metastasering (spridning) i olika cancerformer.

www.rhovac.se

Personligt patientfokus på Ipsen

Joachim Handin, Nordisk affärschef för onkologi på Ipsen och David Daya, vd för Ipsen i Norden och Baltikum. Foto: Johan Marklund

Onkologi har under många år varit ett av Ipsens största och mest prioriterade områden. Här är patientens behov i ständigt fokus och målet att snabbt hitta innovativa lösningar som gör verklig nytta.

Ipsen grundades i Frankrike för över 90 år sedan av Dr. Henri Beaufour, vars familj fortfarande är majoritetsägare, och har sedan dess legat i fronten för behandlingar som förbättrar och förlänger människors liv. Ipsen erbjuder idag effektiva och innovativa behandlingar inom onkologi, uro-onkologi, neurologi och ovanliga diagnoser (rare diseases). Inom rare diseases har man nyligen utvecklat en lovande behandling för barn med den mycket sällsynta och svåra sjukdomen FOP (Fibrodysplasia Ossificans Progressiva).
– Vi präglas fortfarande av familjeanda. Ambitionen är inte att bli störst, utan att jobba inom områden där vi verkligen kan göra skillnad. Vi är snabbrörliga och har örat mot marken för att förstå patienters och sjukvårdens behov och snabbt kunna erbjuda lösningar. Tack vare att vi är en mindre aktör har vi korta beslutsvägar och är flexibla, berättar Joachim Handin, Nordisk affärschef för onkologi på Ipsen.

Snabb tillväxt
Ipsen utsågs i fjol till Sveriges snabbast växande läkemedelsföretag. Tillväxten har till stor del drivits av den framgångsrika portföljen inom onkologi. Här finns bland annat ett läkemedel mot metastaserande njurcancer, som erbjuder ett behandlingsalternativ till patienter i första linjen eller där första linjens terapi inte räckt. Läkemedlet används idag som monoterapi, men man har nu sett i kliniska studier att användningsområdet kan breddas och effekten stärkas när det används i kombination med immunonkologisk behandling.
Ipsen har också en marknadsledande produkt mot neuroendokrina tumörer. Den ges i form av injektion och företaget har lyssnat in patienters och sjukvårdens behov, och utvecklat ett förbättrat sätt att administrera läkemedlet.
– Vi har utvecklat en spruta som är lätt för patienten att använda själv och som bygger på feedback från patienter och den kliniska vården. Detta spar tid och minskar stressen för patienterna, samtidigt som det avlastar sjukvården, säger Joachim Handin.
Han ser mycket positivt på utvecklingen inom onkologi, där inte minst kombinationsbehandling med olika läkemedel ofta visar på mycket goda resultat.
– Inom njurcancer, neuroendokrina tumörer och prostatacancer utvecklar vi unika lösningar som adresserar specifika behov hos patienterna.
Vi upptäcker allt fler möjliga behandlingsformer som både ökar livskvaliteten och förlänger livet för patienter. I detta arbetar vi nära myndigheter och den kliniska sjukvården så att nya, effektiva behandlingar verkligen kommer patienterna tillgodo, säger han.

Personligt engagemang
Han får medhåll av David Daya, som i höstas tillträdde som vd för Ipsen i Norden och Baltikum. Som så många andra har han en personlig relation till cancer.
– Min mor har diagnostiserats med sjukdomen två gånger. Därför känner jag ett starkt engagemang och har stor förståelse för de utmaningar som cancerpatienter måste tackla. Jag är stolt och glad att jag i min roll här på Ipsen kan vara en del i att utveckla terapier som ger verkligt hopp.
David Daya lyfter fram den patientcentrerade och personliga andan som utmärker Ipsen. Ett exempel är att man snabbt och agilt nu under coronapandemin tagit fram en lösning för att leverera mediciner direkt hem till patienter i Danmark, utan att de måste gå till sjukhuset för att hämta läkemedlet. Vanligtvis dispenseras specialistläkemedel inte via apotek där. Ett annat är att Ipsen möjliggör kostnadsfri tillgång till vissa läkemedel i de fall patienten inte har möjlighet att betala för behandlingen.
Han betonar också den starka sammanhållningen inom det multinationella teamet på Ipsen, såväl i Norden-Baltikum som globalt.
– Här finns en stark känsla av samhörighet och att man arbetar mot samma mål för att förbättra för våra patienter. Jag är stolt över att vara en del av det.

Ipsen

Ipsen är ett ledande globalt biotechbolag som är verksamt inom onkologi, uro-onkologi, neurologi samt rare diseases. Företaget har närmare 6 000 medarbetare i 30 länder och marknadsför 20 olika läkemedel i över 150 länder. Visionen är att förbättra livet för patienterna och att bli ledande inom de olika segmenten. Onkologi är ett prioriterat område och företaget har en stark produktportfölj, som har drivit en mycket stark tillväxt.

www.ipsen.com

Utökade samarbeten för innovativa cancerbehandlingar

Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen, tidigare onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, har disputerat på en avhandling om kronisk lymfatisk leukemi, KLL, och bedriver fortfarande aktiv forskning. ”Det är glädjande att vi har allt fler kliniska studier igång i Sverige, och dessutom i flera olika faser”, säger Annika Wallgren, affärsområdeschef för onkologi på Amgen.
Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen, tidigare onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, har disputerat på en avhandling om kronisk lymfatisk leukemi, KLL, och bedriver fortfarande aktiv forskning. ”Det är glädjande att vi har allt fler kliniska studier igång i Sverige, och dessutom i flera olika faser”, säger Annika Wallgren, affärsområdeschef för onkologi på Amgen.

Alltsedan grundandet 1980 har Amgen varit en pionjär inom bioteknik med fokus på utveckling av nyskapande biologiska läkemedel för behandling av allvarliga sjukdomar – som cancer.

Med utgångspunkt i en djupgående förståelse för humangenetiken och den mänskliga biologins grundläggande mekanismer söker Amgen identifiera viktiga signalvägar som kan ligga till grund för innovativa behandlingar som förbättrar livet för personer med allvarliga sjukdomar, inte minst cancer.
– Vi erbjuder allt från småmolekyler till innovativa immunterapier som hjälpt åtskilliga patienter med ett flertal olika cancerformer. Det gäller både hematologiska maligniteter och solida tumörer, säger Sandra Eketorp Sylvan.
Annika Wallgren, affärsområdeschef för onkologi och hematologi, betonar vikten av samverkan med sjukvård, akademi, myndigheter och patientföreningar – exempelvis i form av kliniska studier, utvecklingsprojekt och utbildningsinsatser.

– Onkologi är ett prioriterat område för oss.

Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen Sverige. Hon har en bakgrund som onkolog och vet att det krävs nära samarbete med såväl cancervården som den kliniska och translationella forskningen för att maximera nyttan av de onkologiska utvecklingsprogram som Amgen genomför. Nu satsar Amgen på fördjupade samarbeten.

Fler studier i Sverige
– Dessa samarbeten är ofta avgörande,- säger hon. Både för att optimera nyttan av befintliga behandlingar och för att nya, effektiva läkemedel snabbare ska nå just de patienter som behöver dem.
Sandra Eketorp Sylvan menar att Sverige har enastående förutsättningar som land att bedriva klinisk forskning i.
– Utöver dokumenterat skickliga forskare och kliniker har Sverige unika databaser och register med strukturerade vård- och patientdata. Mot den bakgrunden är det mycket tillfredsställande att Amgen sedan en tid tillbaka lyckats förlägga alltmer klinisk forskning i Sverige, inte minst inom onkologi där vi har flera studier på gång från fas I och framåt, säger Sandra Eketorp Sylvan.
Tack vare denna utveckling hoppas Amgen att fler patienter ska få möjlighet att, om de så önskar, delta i kliniska studier för att på så sätt få ta del av nya behandlingar samtidigt som de bidrar till vetenskapen och möjliggörande av nya framtida behandlingsalternativ.
Behandlingen av tumörsjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, men detta till trots finns det mycket kvar att göra och behoven ser ut att växa. Globalt beräknas antalet nya cancerfall per år stiga från 17 miljoner (avser 2018) till 27,5 miljoner år 2040 – bara till följd av att befolkningen ökar och åldras.1
Annika Wallgren konstaterar att denna utveckling innebär att utmaningarna på cancerområdet knappast kommer att avta, något som i sin tur innebär att Amgens engagemang i bekämpningen av tumörsjukdomar blir ännu viktigare.

Innovativa molekyler
– Vi utforskar nya targets och utvecklar innovativa molekyler med helt nya verkningsmekanismer som vi tror kan få avgörande betydelse för flera olika tumörtyper, säger Annika Wallgren.
Sandra Eketorp Sylvan understryker att Amgens ambition är att vara en resurs som tillsammans med kliniker och forskare utvecklar hur cancerpatienter diagnostiseras, behandlas och vårdas.
– Vi arbetar i allt större utsträckning med precisionsmedicin – vi använder biomarkörer och utforskar målriktade angreppssätt. Genom adaptiv studiedesign och surrogat-endpoints såsom minimal residual disease (MRD) kan vi omdefiniera mått på framgång och se till att nya behandlingar snabbare kommer rätt patienter till nytta.

1. Cancer Facts & Figures 2020. Atlanta: American Cancer Society; 2020.

SE-NPS-0221-00007 Feb 2021

Amgen

Amgen grundades 1980 och är ett av världens största fristående bioteknikbaserade läkemedelsföretag med verksamhet i över 100 länder. Genom studier av molekyler, celler och organismer har Amgen förvärvat en unik förståelse för biologiska processer och de effekter dessa har på människokroppen. Grundat på dessa kunskaper har Amgen utvecklat och framställt allt bättre och mer skräddarsydda behandlingsmetoder som ändrat medicinsk praxis och hjälpt miljontals människor med bland annat hjärt- och kärlsjukdom, cancer, njursjukdom och osteoporos.

Amgen AB
Gustav III:s Boulevard 54
169 27 Solna
Tel. 08–695 11 00
www.amgen.se