Etikettarkiv: Biologiska läkemedel

Riktade behandlingar mot svår astma

Teet Pullerits, överläkare på Allergimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Merparten av patienterna med astma behandlas med en kombination av kortison och luftrörsvidgande läkemedel, men cirka 5 procent av astmatikerna har svåra besvär som ofta kräver mer avancerad behandling. Karakteristiskt för svår astma är återkommande exacer­bationer och dagliga besvär.

För människor med svår astma skedde ett stort genombrott 2016, då nya biologiska läkemedel introducerades.
– Astma kan delas in i olika typer: förutom förenklad indelning i icke-allergisk astma och allergisk astma ligger nu mycket fokus på fenotypisering av patienter i eosinofil-driven så kallad typ 2- och non typ 2-astma. Karakteristiskt för svår astma är återkommande exacerbationer och dagliga besvär. De har ofta ett behov av hög dos inhalationskortison, i vissa fall i kombination med peroralt kortison för att hålla symtomen under kontroll, säger Teet Pullerits, överläkare på Allergimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

”De svårast sjuka astmapatienterna är ofta i behov av specifik och riktad behandling.”

Motverkar inflammationen
Forskningen och utvecklingen inom astma äger rum på såväl diagnostik- som behandlingssidan. Fenotypiseringen av patienterna har förbättrats, vilket innebär att fler patienter kan diagnostiseras med rätt typ av astma redan på ett tidigt stadium.
– De svårast sjuka är ofta i behov av specifik och riktad behandling. För patienter med svår allergisk astma har ett biologiskt läkemedel funnits en längre tid. 2016 introducerades de första biologiska läkemedlen även för patienter med eosinofil astma. Dessa läkemedel motverkar de mekanismer som driver inflammationen, och innehåller monoklonala antikroppar mot de cytokiner som spelar en avgörande roll vid astmatisk inflammation, säger Teet Pullerits.

Minskar perorala steroider
En positiv effekt av de biologiska läkemedlen för patienter med svår astma är att de kan minska behovet av eller helt utesluta perorala kortikosteroider, som ofta ingår i behandlingen för dessa patienter. Perorala steroider leder både till en del biverkningar och ökar morbiditeten hos astmapatienter. Förutsättningarna att helt fasa ut dessa läkemedel på sikt bedöms dock som goda.
– För non typ 2-astmatiker har utvecklingen dessvärre inte gjort lika stora framsteg. Man har testat biologiska läkemedel även på denna patientgrupp, men utan större framgång. Nu utvärderas i stället andra typer av läkemedelsbehandlingar för dessa patienter, säger Teet Pullerits.


Annons
Chiesi annons

Biologiska läkemedel förbättrar livskvaliteten

Leif Bjermer, seniorprofessor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Astma är en folksjukdom som drabbar cirka 10 procent av befolkningen. Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga. Ytterligare en folksjukdom som berör luftrören är KOL, som uppskattningsvis mellan 400 000 och 700 000 svenskar har.

– Individuellt anpassad behandling ökar bland såväl astma- som KOL-patienter. En ny generation biologiska läkemedel har medfört en avsevärt förbättrad livskvalitet, inte minst för patienter med svår astma. Just patienter med svårbehandlad astma har numera betydligt fler behandlingsalternativ att välja mellan, säger Leif Bjermer, seniorprofessor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet.
På senare år har även fler icke farmakologiska behandlingsmetoder tillkommit, däribland endoskopisk bronkiell termoplastik, som är en form av koagulationsbehandling som genomförs med bronkoskop via kateter. Ytterligare en framgångsrik icke farmakologisk behandling är TLA-behandling (temperaturreglerat laminärt luftflöde), vilket innebär att astmapatienter sover i en hyperfiltrerad allergenfri zon.

”Det är viktigt att förebygga kroniska skador hos patienter med moderat astma.”

Framställningskostnader minskar
– De biologiska läkemedel som finns att tillgå i dagsläget blockerar specifika cytokiner eller receptorer. Av kostnadsskäl begränsas patienter som egentligen är i behov av flera läkemedel i dagsläget ofta till ett alternativ. Under de kommande åren kommer framställningskostnaderna förmodligen att minska, och man kan då ordinera flera olika biologiska läkemedel till en och samma patient. Somliga patienter upplever en dramatiskt förbättrad livskvalitet av dessa preparat eftersom de behandlar den inflammatoriska grundorsaken till astman, säger Leif Bjermer.
Astmapatienter med relativt lindriga besvär som förblir obehandlade riskerar att på mellan 15 och 20 års sikt utveckla en allvarligare sjukdom. Den kumulativa belastningen av dåligt kontrollerad astma är med andra ord hög.
– Det är viktigt att förebygga kroniska skador hos patienter med moderat astma som kan generera negativa hälsoeffekter och samhällsekonomiska effekter på sikt. Mycket forskningsfokus ligger därför på sjukdomsmodifierande behandling som går ut på att identifiera de mekanismer som på sikt kan resultera i en allvarligare sjukdomsbild, säger Leif Bjermer.

Ökad samverkan
– Inom astmaforskningen finns numera ett allt tydligare fokus på att astma inte enbart är en luftvägssjukdom eller en lungsjukdom. Länken mellan de övre och nedre luftvägarna är tydlig och samtliga luftvägar behöver betraktas utifrån ett helhetsperspektiv för bästa möjliga behandlingsresultat. Samverkan mellan öron-näsa-halsspecialister och lungspecialister har därför ökat på senare år. Och det är inte en dag för tidigt, säger Leif Bjermer.


Annons
Dupixent annons

Går mot biologiska och målinriktade läkemedel

Foto: Shutterstock

Hudsjukvård består av två huvudsakliga fokusområden: kroniska hudsjukdomar samt olika typer av tumörsjukdomar. Läkemedels­utvecklingen inom dermatologi går mot dyrare och mer avancera­de preparat, målinriktade terapier som kan hålla sjukdomen i schack eller till och med bota den.

– På senare år har andelen patienter med olika typer av hudtumörer, till exempel malignt melanom, ökat mycket. Olika typer av eksem, klåda och psoriasis hör till de vanligast förekommande kroniska hudsjukdomarna, säger Anna Josefson, överläkare på hudkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro och vice ordförande i Sällskapet för dermatologi och venereologi.

Kan bli av med psoriasis
Läkemedelsbehandlingen för patienter med olika typer av hudsjukdomar har utvecklats i snabb takt de senaste decennierna.
– När jag började arbeta som hudläkare var det inte ovanligt att psoriasispatienter ordinerades tjärbad. På senare år har vi gått från ett utpräglat fokus på utvärtes behandlingar till mer immunmodulerande läkemedel. Utbudet av målinriktade terapier har växt, och utvecklingen av biologiska läkemedel har revolutionerat behandlingen av psoriasis. Med biologiska läkemedel kan man bli helt fri från sina hudutslag, få ökad livskvalitet och minska risken för effekter på andra organsystem genom att påverka den inflammatoriska processen, säger Anna Josefson.

”Med biologiska läkemedel kan psoriasispatienter bli helt fria från sina hudutslag.”

Målstyrda terapier mot eksem
Vad gäller eksem hänvisades patienterna tidigare till kräm och ljusbehandling, men på senare år har utbudet av målstyrda läkemedel som inriktar sig direkt på de cytokiner som orsakar inflammation vid eksemen ökat. Även här har de målinriktade behandlingarna utvecklats snabbt, mycket tack vare forskning som kartlägger orsakerna bakom eksem.
– Också för malignt melanom har vi sett fler målinriktade terapier som kan förlänga livslängden och i vissa fall bota hudcancerpatienter med spritt melanom. På eksemsidan pågår nu forskning som kan resultera i nya målinriktade terapier som baseras på JAK-hämmare. Framöver hoppas jag få se fler tablettbaserade preparat med en rimlig kostnadsnivå, vilket innebär att vi kan behandla fler patienter, säger Anna Josefson.

Anna Josefson, överläkare på hudkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.

Utökade samarbeten för innovativa cancerbehandlingar

Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen, tidigare onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, har disputerat på en avhandling om kronisk lymfatisk leukemi, KLL, och bedriver fortfarande aktiv forskning. ”Det är glädjande att vi har allt fler kliniska studier igång i Sverige, och dessutom i flera olika faser”, säger Annika Wallgren, affärsområdeschef för onkologi på Amgen.
Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen, tidigare onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, har disputerat på en avhandling om kronisk lymfatisk leukemi, KLL, och bedriver fortfarande aktiv forskning. ”Det är glädjande att vi har allt fler kliniska studier igång i Sverige, och dessutom i flera olika faser”, säger Annika Wallgren, affärsområdeschef för onkologi på Amgen.

Alltsedan grundandet 1980 har Amgen varit en pionjär inom bioteknik med fokus på utveckling av nyskapande biologiska läkemedel för behandling av allvarliga sjukdomar – som cancer.

Med utgångspunkt i en djupgående förståelse för humangenetiken och den mänskliga biologins grundläggande mekanismer söker Amgen identifiera viktiga signalvägar som kan ligga till grund för innovativa behandlingar som förbättrar livet för personer med allvarliga sjukdomar, inte minst cancer.
– Vi erbjuder allt från småmolekyler till innovativa immunterapier som hjälpt åtskilliga patienter med ett flertal olika cancerformer. Det gäller både hematologiska maligniteter och solida tumörer, säger Sandra Eketorp Sylvan.
Annika Wallgren, affärsområdeschef för onkologi och hematologi, betonar vikten av samverkan med sjukvård, akademi, myndigheter och patientföreningar – exempelvis i form av kliniska studier, utvecklingsprojekt och utbildningsinsatser.

– Onkologi är ett prioriterat område för oss.

Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen Sverige. Hon har en bakgrund som onkolog och vet att det krävs nära samarbete med såväl cancervården som den kliniska och translationella forskningen för att maximera nyttan av de onkologiska utvecklingsprogram som Amgen genomför. Nu satsar Amgen på fördjupade samarbeten.

Fler studier i Sverige
– Dessa samarbeten är ofta avgörande,- säger hon. Både för att optimera nyttan av befintliga behandlingar och för att nya, effektiva läkemedel snabbare ska nå just de patienter som behöver dem.
Sandra Eketorp Sylvan menar att Sverige har enastående förutsättningar som land att bedriva klinisk forskning i.
– Utöver dokumenterat skickliga forskare och kliniker har Sverige unika databaser och register med strukturerade vård- och patientdata. Mot den bakgrunden är det mycket tillfredsställande att Amgen sedan en tid tillbaka lyckats förlägga alltmer klinisk forskning i Sverige, inte minst inom onkologi där vi har flera studier på gång från fas I och framåt, säger Sandra Eketorp Sylvan.
Tack vare denna utveckling hoppas Amgen att fler patienter ska få möjlighet att, om de så önskar, delta i kliniska studier för att på så sätt få ta del av nya behandlingar samtidigt som de bidrar till vetenskapen och möjliggörande av nya framtida behandlingsalternativ.
Behandlingen av tumörsjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, men detta till trots finns det mycket kvar att göra och behoven ser ut att växa. Globalt beräknas antalet nya cancerfall per år stiga från 17 miljoner (avser 2018) till 27,5 miljoner år 2040 – bara till följd av att befolkningen ökar och åldras.1
Annika Wallgren konstaterar att denna utveckling innebär att utmaningarna på cancerområdet knappast kommer att avta, något som i sin tur innebär att Amgens engagemang i bekämpningen av tumörsjukdomar blir ännu viktigare.

Innovativa molekyler
– Vi utforskar nya targets och utvecklar innovativa molekyler med helt nya verkningsmekanismer som vi tror kan få avgörande betydelse för flera olika tumörtyper, säger Annika Wallgren.
Sandra Eketorp Sylvan understryker att Amgens ambition är att vara en resurs som tillsammans med kliniker och forskare utvecklar hur cancerpatienter diagnostiseras, behandlas och vårdas.
– Vi arbetar i allt större utsträckning med precisionsmedicin – vi använder biomarkörer och utforskar målriktade angreppssätt. Genom adaptiv studiedesign och surrogat-endpoints såsom minimal residual disease (MRD) kan vi omdefiniera mått på framgång och se till att nya behandlingar snabbare kommer rätt patienter till nytta.

1. Cancer Facts & Figures 2020. Atlanta: American Cancer Society; 2020.

SE-NPS-0221-00007 Feb 2021

Amgen

Amgen grundades 1980 och är ett av världens största fristående bioteknikbaserade läkemedelsföretag med verksamhet i över 100 länder. Genom studier av molekyler, celler och organismer har Amgen förvärvat en unik förståelse för biologiska processer och de effekter dessa har på människokroppen. Grundat på dessa kunskaper har Amgen utvecklat och framställt allt bättre och mer skräddarsydda behandlingsmetoder som ändrat medicinsk praxis och hjälpt miljontals människor med bland annat hjärt- och kärlsjukdom, cancer, njursjukdom och osteoporos.

Amgen AB
Gustav III:s Boulevard 54
169 27 Solna
Tel. 08–695 11 00
www.amgen.se

Biologiska läkemedel gör stora framsteg

För många patienter med komplexa kroniska sjukdomar har de biologiska läkemedlen medfört en markant förbättrad livskvalitet. Även om de biologiska läkemedlen på senare år resulterat i mer specifika behandlingseffekter får många patienter fortfarande testa flera läkemedel innan de hittar det som är optimalt för just dem.

Biologiska läkemedlen har gjort en enorm skillnad för patienterna
Biologiska läkemedlen har gjort en enorm skillnad för patienterna

Inom reumatologi lanserades de första biologiska läkemedlen 1999. De har gjort en enorm skillnad för patienterna och även bidragit till en mer effektiv användning av befintliga syntetiska läkemedel, säger Elisabet Lindqvist, överläkare i reumatologi vid Skånes universitetssjukhus och forskare inom reumatologi och molekylär skelettbiologi vid Lunds universitet. Hon har bland annat varit verksamhetschef vid Reumatologen vid SUS i Lund och är även ledamot i Läkemedelsrådet i Region Skåne. Elisabet Lindqvist forskar även, bland annat med fokus på hur patienter med nydebuterad reumatoid artrit upplever sjukvården och sin hälsa.

”Biologiska läkemedlen har gjort en enorm skillnad för patienterna”

Mot aktiv och aggressiv sjukdom
Biologiska läkemedel är många gånger en viktig del av behandlingen för patienter som har en aktiv och aggressiv sjukdom. På senare år har vi sett en snabb utveckling vad gäller biologiska läkemedel, bland annat inom onkologi, neurologi, hematologi, hud och reumatologi.
– En utmaning i användandet av biologiska läkemedel är att det kan vara svårt att direkt avgöra vilket läkemedel som får bäst effekt för en specifik patient. Det innebär att patienter ofta får prova flera läkemedel innan de hittar rätt. Nu bedrivs mycket forskning med fokus på hur man via genetik, blodprover, screening och andra parametrar direkt kan avgöra vilket läkemedel som lämpar sig bäst för varje enskild patient, säger Elisabet Lindqvist.
– Ytterligare en utmaning är självklart att de biologiska läkemedlen ofta kräver en komplex framställningsprocess, vilket gör dem mer kostsamma än många syntetiska läkemedel. En glädjande utveckling som bidrar till att tillgängliggöra biologiska läkemedel för fler är utvecklingen av biosimilarer, säger Elisabet Lindqvist.

Biosimilar till lägre kostnad
En biosimilar är ett biologiskt läkemedel som innehåller en kopia av den aktiva substans som finns i ett redan godkänt biologiskt läkemedel. En biosimilar har samma effekt som originalpreparatet och liknar därmed till stor del ett existerande biologiskt läkemedel.
– Biosimilarernas främsta fördel är förstås att de erbjuder samma behandlingseffekt som originalläkemedlen till en betydligt lägre kostnad. Det finns exempelvis biosimilarer som kan erbjuda samma behandlingseffekt som förlagan, till ett pris som motsvarar 25 procent av kostanden för det ursprungliga biologiska läkemedlet. Utvecklingstiden är i allmänhet betydligt kortare eftersom dessa läkemedel baseras på befintliga motsvarigheter. När det gäller just biosimilarer tror jag definitivt att alternativen kommer att öka framöver, avslutar Elisabet Lindqvist.

Enorma framsteg för behandling och diagnos

Anna Maria Langkilde, medicinskt ansvarig för utveckling av diabetesläkemedel på Astra­Zeneca och ordförande för Sveriges Industriläkarförening.

Utvecklingen av läkemedel, behandlings- och diagnosmetoder har gjort enorma framsteg de senaste decennierna. Sjukvården har nu tillgång till helt nya metoder för att diagnostisera och behandla även kroniska och komplexa sjukdomstillstånd. Vi står även inför viktiga genombrott inom onkologi, njurmedicin och biologiska läkemedel.

– När jag arbetade som internmedicinare på 1980-talet fanns det väldigt få behandlingsalternativ att tillgå för patienter som drabbats av exempelvis reumatism, hjärtinfarkt eller diabetes. Nu erbjuds avancerad behandling som gör att människor lever längre och kan uppnå en betydligt högre livskvalitet, säger Anna Maria Langkilde. Hon arbetade i sjukvården i tjugo år innan hon kom till läkemedelsindustrin för snart tjugo år sedan. Idag är hon medicinskt ansvarig för utveckling av diabetesläkemedel på AstraZeneca och ordförande för Sveriges Industriläkarförening.

Sjukvård och industri i symbios
Anna-Maria Langkilde beskriver sjukvården och läkemedelsindustrin som en symbios där båda parter är lika beroende av varandra för att kunna åstadkomma goda resultat.
– För sjukvården är det självklart avgörande att kunna erbjuda patienterna nya behandlingsmetoder, och för läkemedelsindustrin är samarbetet med sjukvården inom forskning och kliniska prövningar helt avgörande. De senaste decenniernas medicinska innovation inom diagnostik och behandling har sin grund i samarbetet mellan sjukvården, life science-industrin, akademin och patienterna. Det är avgörande att vi även fortsättningsvis värnar om och fortsätter investera i den här samverkansstrukturen och inte tar den för självklar, säger hon.
– Medellivslängden i Sverige har ökat från 75 till 82 år sedan 1980. Människor betraktas inte längre som gamla och är inte heller märkta av sjukdom på samma sätt som tidigare när de uppnår pensionsåldern. Det är verkligen en bekräftelse på att vi nått fantastiska framsteg, både i förståelsen av de faktorer som gör att man blir sjuk och av nya behandlingsmetoder, säger Anna Maria Langkilde.

”Det visar hur viktigt det är med forskning och utveckling för att kunna hjälpa patienter i framtiden.”

Onkologi, njur och biologiska
Hjärt-kärlsjukdom har länge varit i fokus och andelen svenskar som årligen insjuknar i hjärtinfarkt har minskat med 35 procent sedan 2002. Diabetesområdet är ytterligare ett exempel. Genom bättre vård och innovativa läkemedel kan vi identifiera och behandla komplikationer i hjärta, njurar och ögon, vanliga tillstånd bland diabetes-patienter,
Två andra områden där en spännande utveckling har inletts och där man förmodligen kommer att se stora framsteg under de kommande åren är, enligt Anna-Maria Langkilde, onkologi och njurmedicin.
– Nu står vi inför en ny revolution som möjliggörs av biologiska läkemedel och ny teknologi. Inom onkologi används de bland annat för att identifiera nya sätt att attackera tumörer. Ny teknik ger också helt nya möjligheter att komma åt sjukdomsprocesser i kroppen och att på ett effektivt sätt se till att läkemedlet snabbt når rätt del av kroppen, säger Anna-Maria Langkilde.

Läkemedelsprocessen
Processen för att ta fram ett läkemedel är ofta lång och innehåller många obligatoriska moment. I ett första steg identifierar forskarna vad de vill att läkemedlet ska åstadkomma, vilket behov det ska fylla och vilken effekt man förväntar sig att läkemedlet ska få. Därefter testas läkemedelskandidaten prekliniskt på lab. I nästa steg inleds förberedande studier och därefter påbörjas kliniska studier i fas 1, då man testar läkemedelskandidaten på enskilda patienter.
– I fas 2 börjar man utvärdera läkemedelskandidatens effekter på patienter i små kliniska studier. Därefter genomförs fas 3-studier, som är mer storskaliga och genomförs på många patienter vid olika sjukhus i flera länder, säger Anna-Maria Langkilde.

Covid-19-vaccin på rekordtid
Hon framhåller vaccin mot covid-19 som det kanske allra tydligaste exemplet på hur en god samverkan kan korta ledtiderna och skapa rätt förutsättningar för att utveckla vaccin på rekordtid.
– Det faktum att de första vaccinen var redo att börja användas mindre än ett år efter det att covid-19-pandemin lamslog stora delar av världen är en historisk milstolpe för såväl sjukvården som life science-industrin, och helt avgörande för samhällets möjlighet att hantera pandemin. I synnerhet med tanke på att den genomsnittliga ledtiden för att utveckla ett nytt läkemedel är minst 10 år. Det är verkligen en fantastisk bedrift som visar på styrkan i goda samverkansstrukturer och gemensamma insatser med ett tydligt mål och hur viktigt det är med forskning och utveckling för att kunna hjälpa patienter i framtiden, avslutar Anna-Maria Langkilde.

Läkemedelsprocessen

Processen för att ta fram ett läkemedel tar ofta många år.
• Behovsanalys. Vad vill man behandla och vilken effekt vill man uppnå?
• Preklinisk testning på laboratorium
• Förberedande studier
• Kliniska tester i fas 1 på enskilda patienter
• Kliniska tester i fas 2 där behandlingseffekter utvärderas
• Kliniska tester i fas 3, storskaliga studier på många patienter i flera länder
• Godkännande av läkemedlet hos aktuell myndighet
• Produktion och distribution