Etikettarkiv: Cancer

Med behovet som drivkraft

Mads Tang Dalsgaard, VD för Seagen i Norden.
Mads Tang Dalsgaard, VD för Seagen i Norden.

Nya i Norden, men inte i branschen. Biotechföretaget Seagen (initialt Seattle Genetics) grundades för tjugofem år sedan och nu liksom då är fokusområdet cancer och utveckling av målstyrda behandlingar för att göra en meningsfull skillnad hos patienter med stort medicinskt behov.

Det är ett forskningsdrivet företag – åttio procent av företagets vinst investeras i forskning och utveckling, en investering som ökade med 15 procent mellan åren 2019 och 2020. Företagets grundare, Dr Clay Siegall, har själv en bakgrund som cancerforskare och han är fortfarande verksam CEO. Seagen befinner sig nu i en fas där man expanderar globalt, inklusive Norden.
– Seagen är den succé många drömmer om inom biotech, och det är spännande att vi nu bygger upp en ny organisation i Norden, säger Mads Tang Dalsgaard, VD för Seagen i Norden.
De senaste 20 åren har Seagen utvecklat och lanserat fyra produkter globalt för behandling mot cancer. 2021 rankades Seagen som det fjärde mest inno­vativa biotechbolaget av tidningen Forbes, och befinner sig nu på topp-10 listan över biotechbolag baserat på marknadsvärde.
– Vi har valt att lägga fokus där behovet är som störst, behandlingsalternativen begränsade eller kanske till och med icke existerande.

Klicka här för att läsa mer om vår forskning

Pionjär och ledande inom utveckling av antikroppskonjugat (ADC)
Seagen utvecklar innovativa målinriktade mediciner för patienter med cancer och är ledande inom ADC. Teknologin innebär att man med en specifik linker utvecklad av Seagen, sammankopplar en antikropp med ett cytotoxiskt agens. Antikroppen binder till ett specifikt anti­gen på tumörcellers yta och på så vis målstyrs läkemedlet till cancercellerna likt en missil. Antikroppen har också förmågan att stimulera kroppens egna immunförsvar till att angripa cancern.
Olika cancertyper drivs av olika signalvägar och därför blir olika antigen relevanta beroende på typ av cancer. Den målinriktade antikroppen i konjugaten varierar därför beroende på vilken cancertyp det är fråga om, och Seagens forskningsprogram inriktar sig både på solida tumörer och även hematologiska cancrar.
Under senare år har Seagen, återigen med fokus på patientgrupper där behovet är som störst, också arbetat med så kallade tyrosinkinashämmare, för specifik blockering av för cancerceller viktiga signalvägar.

Åsa Mellbring, Medical Director för Seagen i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Åsa Mellbring, Medical Director för Seagen i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen

Planerar utökat antal studier
– Verksamheten drivs med entreprenörsanda och med stort vetenskapligt fokus. Av de totalt 2500 anställda runt om i världen, jobbar hälften inom forskning och utveckling. I Sverige bedrivs redan studier tillsammans med sjukvården och vi planerar nu att accelerera våra kliniska prövningsprogram och utöka antalet studier i Sverige, förklarar Åsa Mellbring, Medical Director för Seagen i Norden.
Seagen eftersträvar betydelsefulla samarbeten. Det handlar om precisionsmedicin, vilket får till följd att patientgrupperna är förhållandevis små och studierna avancerade, betonar hon, och lägger till att det är tillsammans med hälso- och sjukvård som vi kan se till att patienter i Sverige får tillgång till dessa innovationer så fort som möjligt.
Vidareutveckling av ADC-teknologier pågår och Seagen har även en teknologi under utveckling kallad SEA (sugar en­gineered antibodies), en plattform där man genererar antikroppar med förstärkt förmåga att stimulera patientens egna immunförsvar till att angripa cancern.

Samhällsansvar
Såväl Åsa Mellbring som Mads Tang Dalsgaard återkommer till företagets samhällsansvar och fokus på att göra en meningsfull skillnad for människor som på olika sätt drabbats av cancer.
– Vi kommer alltid att vara en förhållandevis liten organisation. Vi är syftesdrivna och fokuserar på forskning, utbildning och samarbeten som är värdefulla för de som berörs, säger Mads Tang Dalsgaard. På Seagen utesluter vi inte små länder, som exempelvis Sve­rige, från våra forskningsprogram utan anser att även länder med förhållandevis små patientunderlag också ska få möjligheten att delta i studier, både vad gäller studieprogram i tidig respektive sen fas. Vi vill lyfta sådant som särskiljer Sverige, såsom en lång tradition av register, och även det fokus som nu läggs på implementering av precisionsmedicin. Det är viktigt att vi kan generera data av hög kvalitet och även visa på utfall av behandlingar i klinisk praxis, så kallad real-world data och hälsoekonomiska data, eftersom det visar på och innebär att resurser används på bästa möjliga sätt.

Klicka här för att läsa mer om vår forskning

Seagen

Seagen är ett globalt bioteknikföretag, vars vision är att göra en meningsfull skillnad för människor med cancer genom utveckling av innovativa målinriktade behandlingar. Seagen är ledande inom ADC. Företaget har 40 kliniska program igång runt om i världen. Huvudkontoret ligger i Seattle, Washington. Seagen finns idag representerat i tolv länder och har sju kontor i Europa.

seagen.com

Pandemin försenar cancerdiagnoser

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR.

– Cancervården har fungerat väl under pandemin, majoriteten av alla diagnoser som gått till kirurgi har haft kortare väntetider än vanligt. Problemet är att färre söker vård för symtom på cancer, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR.

Covid-19-pandemin har fört med sig att färre människor än vanligt diagnostiserades med cancer under första halvåret 2020.
– Vår bedömning är att det delvis beror på att vissa screeningsenheter för bröst- och cervixcancer initialt pausades eller stängdes. Men huvudorsaken tror vi ändå är att färre patienter har sökt vård för symtom, säger Hans Hägglund.

Försenade diagnoser
Vården som skulle ha genomförts men skjutits upp på grund av pandemin leder till att många patienter kommer att få sin cancer diagnostiserad i ett senare skede av sjukdomen.
– Vad konsekvenserna blir för dessa patienter är inte studerat i detalj. När det kommer till prostata- och bröstcancer finns bra behandlingar där en försenad diagnos kanske inte behöver påverka sjukdomsbilden i någon större utsträckning, medan andra cancerformer kan se en större påverkan. Det beror lite på vilka diagnoser det är och hur länge pandemin varar.
I juni var mammografin igång igen på alla vårdenheter i landet, men med stora begränsningar.
Hade det gått att göra annorlunda?
– Det är lätt att vara efterklok, men för ett år sedan då viruset slog till med full kraft var det inget svårt beslut att pausa eller stänga screeningverksamheten. En annan sak att fundera över i sammanhanget är informationen till allmänheten och hur man säkerställer att budskapet om att alltid söka vård för cancersymtom verkligen når fram.

”En primärvård med fast läkarkontakt är nog den bästa garantin för tidig upptäckt av cancer.”

Primärvård med fast läkarkontakt
Nätverket mot Cancer har länge efterlyst separata mottagningar för cancer som en förstärkning till primärvården.
– Det är en intressant fråga som är värd att fundera över. Kanske skulle dedikerade mottagningar göra det lättare att söka och få hjälp, inte minst i pandemitider. En fungerande primärvård med fast läkarkontakt och personal som är utbildad i frågor kring cancersjukdomar är nog den bästa garantin för tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med misstänkt cancersjukdom.

Satsningar på prevention
För framtiden hoppas Hans Hägglund få se ett större fokus på cancerprevention.
– 30 till 40 procent av all cancer kan förebyggas, men i genomsnitt i de europeiska länderna läggs bara cirka tre procent av sjukvårdsbudgeten på förebyggande åtgärder. Jag tror att framtiden kommer att föra med sig större satsningar på prevention. I den europeiska cancerplanen som presenterades på världscancerdagen den 4 februari sätts starkt fokus på prevention av cancer. Vård som inte behöver ges och sjukdomar som inte uppstår är givetvis det bästa för alla parter.

Framtidens cell- och genterapi är preventiv

Stephan Mielke, överläkare och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Karolinska universitetssjukhuset

– Idag använder vi genetik både som diagnostiskt verktyg och för att behandla cancer. Nästa steg, som vi redan är på väg mot, är korrigering av genetiska fel i preventivt syfte, säger Stephan Mielke, överläkare och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Stephan Mielke är chef för den medicinska enheten för Cellterapi och Allogen Stamcellstransplantation, CAST vid Karolinska universitetssjukhuset. Hans forskning fokuserar på avancerad cell- och genterapi i cancer, ett område där utvecklingen går allt snabbare. Siktet är inställt på att utveckla immunogen terapi mot cancer.
– Karolinska var tidigt ute med att utveckla dessa celler i laboratorier men vi hade inte behandlat en enda patient förrän 2019 då vi blev först i landet med att behandla en patient med andra generationens CAR-T-celler.

”I framtiden kommer vi att få se flera olika cell- och genterapier.”

CAR-T och ATMP
Sedan dess har det hänt en hel del. Förutom att CAR-T-cellsbehandling, som alltså innebär att patientens egna immunceller tas ut och modifieras genetiskt och sedan återförs, har gjorts på många patienter arbetar verksamheten även med flera andra cell- och immun-terapier.
– ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, läkemedel som har som gemensam nämnare att de är baserade på celler, vävnader eller gener, kommer att stå för en dramatisk utveckling både inom och utanför cancerområdet. På Karolinska universitetssjukhuset pågår för närvarande flera studier inom indikationerna lymfom, myelom och akut lymfatisk leukemi med inriktning på både barn och vuxna.

Dramatisk utveckling
Sedan Stephan Mielke tog sin doktorsexamen 1999 har utvecklingen inom cell- och genterapi varit explosionsartad.
Nästa stora steg, menar Mielke, kommer att ske inom preventionsområdet.
– Forskningen går framåt med stormsteg. I framtiden kommer vi att få se flera olika cell- och genterapier, mycket mer cancerbehandling beroende på genetisk diagnostik, samt en utveckling som redan är här: korrigering av genetiska fel i preventivt syfte.

Ljusare prognos för lungcancer

Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitets­sjukhuset i Linköping. Foto: Sebastian Szulfer

Lungcancer är den cancersjukdom som skördar flest liv, men idag är den allt oftare inte längre en dödsdom. Nya behandlingsmetoder, exempelvis målinriktade läkemedel och immunterapier, ger nytt hopp åt många av dessa patienter.

När Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, började sin karriär som lungläkare i mitten av 1990-talet var det ovanligt att patienter med avancerad sjukdom levde mer än ett år. Idag är utsikterna bättre för de flesta patienter, och för vissa undergrupper påtagligt bättre.

Explosionsartad utveckling
– Jag har sett en explosionsartad utveckling, i synnerhet de senaste fem åren. Det har kommit en rad lovande nya behandlingar som kraftigt förbättrar överlevnadschanserna, berättar han.
Av de drygt 4 000 personer som årligen insjuknar i lungcancer är det endast omkring 30 procent som kan erbjudas kurativt syftande behandling i form av kirurgi, precisionsstrålbehandling eller kombinationsbehandling med cytostatika. För denna grupp ser man en överlevnad på cirka 50 procent, medan den stora majoriteten, cirka 70 procent, enbart kan erbjudas bromsbehandling med – i alla fall tidigare – kort förväntad överlevnad.
– Det sker nu ett stort skifte, inte minst inom gruppen palliativa patienter, tack vare en allt större kunskap om subtyper av tumörer och nya angreppsstrategier. Med målinriktade och immunonkologiska läkemedel, ibland i kombination med cytostatika, kan vi bromsa sjukdomsförloppet, så att lungcancern blir en kronisk sjukdom, där patienten lever länge med bibehållen god livskvalitet. Vi hoppas även kunna bota betydligt fler av de som opereras, berättar Anders Vikström.

”Välgjorda studier visar att screening av riskgrupper skulle kunna minska dödligheten avsevärt.”

Signalblockerande läkemedel
De målinriktade, eller signalstängande, läkemedlen består av monoklonala antikroppar eller tyrosinkinashämmare, som blockerar de signaler som driver celldelningen. Idag behandlas ungefär en femtedel av patienterna som lider av den vanligaste lungcancerformen, adenocarcinom, med målinriktade läkemedel, och antalet ökar varje år. Den förväntade medelöverlevnaden för den här gruppen är idag mellan fem och sju år för de vanligaste två mutationstyperna. Biverkningarna är relativt lindriga och det finns ofta flera preparat att tillgå om ett slutar att vara verksamt.
För den stora gruppen adenocarcinompatienter som inte lämpar sig för signalblockerande behandling har immunonkologiska läkemedel inneburit ett stort genombrott. De aktiverar kroppens eget immunförsvar att angripa tumörcellerna, och ges antingen ensamma eller i kombination med cytostatika.
– Vi ser en avsevärt bättre överlevnad med immunonkologi, där en femtedel blir långtidsöverlevare. Även om behandlingen avbryts efter ett par år så verkar immunsystemet fortsätta att hålla cancern i schack, säger Anders Vikström.

Omfattande forskning pågår
Det pågår omfattande forskning om hur olika läkemedel kan kombineras och skräddarsys för effektivare terapi. Nyare radiologiska och invasiva undersökningar har tillkommit så att vi bättre vet tumörstadium. Med hjälp av blodanalyser som påvisar cirkulerande tumör-DNA kan vi ännu bättre målinrikta våra behandlingar och monitorera patienter för återfall.
Anders Vikström hoppas även att screening införs.
– Tidig diagnos är avgörande. Idag har 70 procent av patienterna redan spridd cancer när den upptäcks. Välgjorda studier visar att screening av riskgrupper skulle kunna minska dödligheten avsevärt. Screening tillsammans med farmakologiska och radiologiska landvinningar – för att inte tala om ett totalt tobaksförbud – skulle helt rita om kartan för våra patienter, avslutar Anders Vikström.