Etikettarkiv: Diabetes

Nya verktyg och behandlingar inom diabetes

Drygt fem procent av svenskarna, 500 000 individer, har diabetes. 10 procent av dem har typ 1-diabetes, medan resterande har typ 2-diabetes. Utvecklingstakten är mycket hög inom diabetesbehandling. De senaste åren har en rad nya läkemedel och verktyg som underlättar den dagliga egenvården godkänts.

Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ordförande i Diabetesrådet.
Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ordförande i Diabetesrådet.

Utvecklingen av nya behandlingsalternativ kommer sannolikt att vara fortsatt intensiv även framöver.
– Båda typerna av diabetes har ökat på senare år, men ökningen av typ 2-patienter är mest påtaglig. På behandlingssidan inom typ 2 är det i första hand inkretinpreparat och SGLT2-hämmare som står för de största framstegen. Dessa två läkemedelsgrupper har bidragit till att revolutionera behandlingen av typ 2-diabetes, säger Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ordförande i Diabetesrådet.
När det gäller typ 1-diabetes sker mycket intressant teknisk utveckling som underlättar vardagen och förbättrar livskvaliteten för dessa patienter, exempelvis nya smarta insulinsensorer, en ny generation halv- och helautomatiserade insulinpumpar och avancerade insulinpennor med mer sofistikerad funktionalitet. Merparten av diabetespatienterna gynnas även av den pågående utvecklingen av mer långtidsverkande insuliner, varav somliga behöver tas bara en gång i veckan. Fler snabbverkande insuliner är också under utveckling.

”Forskning har visat att SGLT2-hämmare har en god effekt även för patienter med hjärtsvikt och njursjukdomar”

Behandlar diabetes och övervikt
– Forskning har visat att SGLT2-hämmare har en god effekt även för patienter med hjärtsvikt och njursjukdomar. SGLT1-agonister, i synnerhet i injektionsform, fungerar även väldigt bra som behandling mot övervikt. Det är självklart positivt eftersom många patienter med diabetes typ 2 är överviktiga. Framöver väntas fler kombinationspreparat inom inkretingruppen som behandlar både diabetes och övervikt, säger Jarl Hellman.
Allt fler insulinpumpar tillverkas utan slang, vilket ökar patientens frihet. Många patienter använder i dagsläget halvautomatiska pumpar, men fler helautomatiska alternativ är på gång, liksom insulinpennor som kan ladda upp information som ger såväl patient som vårdgivare ett bättre stöd. Utvecklingen bidrar, enligt Jarl Hellman, till att minska skillnaden mellan patienter som använder insulinpump eller insulinpenna.

Ökar livskvaliteten
– För patienter med typ 1-diabetes innebär utvecklingen att de får tillgång till effektivare läkemedel som bättre balanserar deras glukosnivåer, gör dem piggare och minskar risken för hypoglykemi. Glukosmätare ger en helt annan livskvalitet genom ett bra behandlingsstöd i vardagen. Automatiska insulinpumpar kan också starkt bidra till en förbättrad livskvalitet, säger han.


Annons
Rybelsus annons

ATMP – paradigmskifte för läkemedelsbehandling

Malin Parkler, Sverige­chef på Pfizer och ordförande i Lif.

Ett av de absolut mest revolutionerande utvecklingsområdena just nu är ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products), avancerade läkemedel som baseras på patientens celler, gener och vävnader. ATMP kan fungera som en kraftfull och potentiellt botande engångsbehandling för patienter med till exempel cancer, diabetes eller blödarsjuka.

En väl fungerande samverkan mellan sjukvård, akademi och läkemedelsbranschen går inte att överskatta. Genom att gemensamt sträva efter ett cirkulärt och kontinuerligt utbyte av kunskap och erfarenheter kan nyttan maximeras för samtliga parter. Det anser Malin Parkler, Sverigechef på Pfizer och ordförande i Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag.

ATMP – effekt under lång tid
– Ett av de absolut mest medicinskt spännande utvecklingsområdena just nu är ATMP, avancerade läkemedel, ett samlingsnamn för cell-, gen- och vävnadsterapier. Det mest revolutionerande med den här nya generationens avancerade läkemedel är att man via en engångsbehandling kan uppnå en medicinsk effekt under lång tid, i bästa fall blir patienten botad från sjukdomen. Ofta handlar det om att celler eller vävnadsmaterial extraheras från patientens kropp och modifieras, för att därefter föras tillbaka till patienten som en aktiv behandling, säger Malin Parkler.
ATMP kan fungera som en kraftfull och potentiellt botande engångsbehandling för patienter med till exempel cancer, diabetes eller blödarsjuka. Dessa innovativa terapier har potential att dramatiskt förändra livet för många patienter och deras anhöriga.

”ATMP kan fungera som en potentiellt botande engångsbehandling för patienter med till exempel cancer, diabetes eller blödarsjuka.”

1000 kliniska ATMP-prövningar
– För närvarande pågår en intensiv global utveckling inom ATMP, inte minst i Sverige där flera stora samverkansprojekt mellan företag och den offentliga sektorn som utforskar områdets möjligheter pågår, med stöd från Vinnova. I dagsläget finns tre godkända ATMP-behandlingar i Sverige. Man förutspår att det redan 2022 kommer att finnas sexton godkända ATMP-läkemedel i EU, med en ökningstakt på mellan två och fyra nya terapier per år. Globalt pågår drygt 1000 kliniska prövningar med fokus på det här området, varav drygt sextio procent inom onkologi, säger Malin Parkler.
ATMP-behandlingar ställer stora krav på sjukvården. Malin Parkler ser flera utmaningar i takt med att det här behandlingsområdet introduceras i större skala runtom i landet.
– Eftersom ATMP-behandlingar baseras på patientens egen vävnad eller celler skiljer den sig förstås från traditionell läkemedelsbehandling, vilket ställer nya krav på handhavande och på sjukvårdspersonalens kompetens. Även etiskt och ansvarsmässigt ställs vi inför nya utmaningar eftersom sjukvårdens och läke­medelsbranschens ansvarsområden överlappas, säger hon.

Statligt uppstartsstöd krävs
Malin Parkler ser framför sig att framtidens ATMP-behandlingar ges på specifika center of excellence som bedriver såväl forskning som vård, vilket kräver samverkan över regiongränserna. Sverige har en fantastisk möjlighet att utvecklas till en global testbädd inom ATMP, vilket i sin tur kan stärka vår internationella status inom medicinsk vetenskap.
– Behandlingarna är kostsamma, komplexa och utformas för en relativt avgränsad patientgrupp. Den evidens vi är vana vid i samband med läkemedelsutveckling, exempelvis i form av storskaliga fas 3-studier, kommer inte att finnas tillgänglig på det här området. Det är nödvändigt att staten går in med någon form av uppstartsstöd så regionerna, i samverkan med varandra, kan komma igång med den här typen av behandlingar. En finansieringslösning och nya värderings- och betalningsmodeller samt nödvändig uppföljning för både evidensgenerering och riskdelning, behövs, säger hon.

Digitaliseringen kan revolutionera
Digitalisering är ett område som, liksom ATMP, kan revolutionera såväl sjukvården som läkemedelsutvecklingen.
– Genom att analysera Big Data kan läkemedelsföretagens tidiga forskningsstadier effektiviseras avsevärt eftersom man snabbare kan identifiera nästa utvecklingssteg. I grundforskningen är stora mängder data en otroligt värdefull tillgång som accelererar takten och öppnar upp för nya perspektiv. Inom kliniska prövningar kan digitalisering bidra till att rätt patienter snabbare inkluderas i studier och att den traditionella monitoreringen ersätts av direkt överföring av relevant data. Därigenom kan studier genomföras snabbare och med högre kvalitet, och administrationsbördan minskas. Digitala lösningar kan effektivisera såväl screening och diagnostisering som uppföljning av behandlingsresultat, individualisera supportprogram för patienter och öppna upp för digitala vårdflöden, säger Malin Parkler.

Framsteg inom diabetesbehandling

Mona Landin Olsson, överläkare och professor i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus.

Diabetes typ 1 och 2 är sjukdomar som ger för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin. Typ 2-diabetes har en större ärftlig komponent och påverkas av livsstilsfaktorer. För båda kommer vi att få se fler nya diabetesläkemedel de kommande åren.

– Orsakerna bakom typ 1-diabetes är ännu inte klarlagda. En utmaning för typ 1-diabetiker är att ständigt se till att insulindoseringen hamnar på rätt nivå, eftersom för högt blodsockervärde leder till komplikationer och för lågt är direkt farligt, säger Mona Landin Olsson, överläkare och professor i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus. Hon forskar för närvarande på orsakerna till typ 1-diabetes.

Påverkas av livsstilsfaktorer
– Typ 2-diabetes har en större ärftlig komponent och påverkas av livsstilsfaktorer, däribland fetma, ålder och mängden fysisk aktivitet. Typ 2-diabetes uppvisar en mer heterogen sjukdomsbild, vilket kräver en mer individanpassad behandling. Båda diabetessjukdomarna kan ge allvarliga konsekvenser för individen, säger hon.
Diabetes diagnostiseras i dagsläget främst via blodsockermätning, även om obalansen i kroppens insulinproduktion också har effekter på kroppens fett- och proteinmetabolism. Än så länge erbjuds ingen generell screening för diabetes.

”Vi kommer att få se fler diabetesläkemedel med en gynnsam effekt på leverns glukos- och fettmetabolism.”

Nya läkemedel med få biverkningar
Typ 2-diabetes behandlades tidigare ofta med SU-preparat (sulfonureider), men enligt Mona Landin Olsson har de numera fasats ut i de flesta regionerna eftersom det finns stora fördelar med nya läkemedel.
– De nya diabetesläkemedlen är effektiva och skonsamma mot kroppen med väldigt få biverkningar. De är mer kostsamma än SU-preparaten, men genererar inte viktuppgång och hypoglykemi som är tråkiga biverkningar kopplade till SU. De nya läkemedlen har dessutom visat sig ha gynnsamma kardiovaskulära effekter, säger Mona Landin Olsson.

Inbyggd reglerfunktion
– De kommande åren får vi förmodligen se fler diabetesläkemedel med andra angreppspunkter, med en gynnsam effekt på leverns glukos- och fettmetabolism. De automatiska pumparna som kan regleras utifrån individens blodsockernivå kommer också att förfinas och vidareutvecklas på olika sätt, tror Mona Landin Olsson.
– Nästa generations diabetesläkemedel väntas ge en bättre reglering av patientens blodsockerhalt. Samtidigt är det en utmaning att utveckla läkemedel som är tillräckligt specifika för att inte slå även mot andra organ. På senare år har vi sett flera nya läkemedel som frisätter insulin när det behövs som mest i kroppen men bromsar när blodsockret är lågt. Smarta insuliner som aktiveras vid högt blodsocker är också på gång, säger Mona Landin Olsson.

Forxiga® (dapagliflozin)

Den nya indikationen baseras på resultat från studien DAPA-HF med 4 744 patienter med symtomatisk kronisk hjärtsvikt (NYHA klass II-IV). I
studien inkluderades patienter med och utan typ 2-diabetes samt patienter med eGFR ≥ 30 ml/min/1,73 m2. Patienterna stod på behandling
med etablerade hjärtsviktsläkemedel och randomiserades till Forxiga 10 mg eller placebo.****

Om du har frågor angående Forxiga – ta gärna kontakt med Medicinsk Information på telefon
08-553 260 00 eller via e-post: medicalinformation.aznordic@astrazeneca.com

  • * HR 0,74; 95 % KI 0,65 till 0,85 ** HR 0,83; KI 0,71 till 0,97. Nominellt signifikant *** Förändring från baslinjen vid månad 8 i KCCQ-TSS, (Win
  • Ratio 1,18 [95 % KI 1,11, 1,26]; p < 0,0001). Både symtomfrekvens och symtombörda bidrog till resultaten. **** Standarbehandling var: ACE/ARB
  • (94%), ARNI (11 %), BB (96 %), MRA (71 %), implanterbar device (26 %).
  • RRR = relativ riskreduktion ARR = absolut riskreduktion NNT = number needed to treat

Ref:
1. Forxiga SPC www.fass.se
2. McMurray JJV et al. N Engl J Med. 2019;381(21):1995–2008

Forxiga® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx
Indikationer: Diabetes mellitus typ 2 (F): Forxiga är avsett för vuxna för behandling av otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett
komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel
för behandling av diabetes mellitus typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer med andra läkemedel, effekter på glykemisk kontroll och
kardiovaskulära händelser, samt vilka populationer som har studerats, se SPC avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Subventioneras endast som tillägg till
behandling med metformin eller när metformin inte är lämpligt. Hjärtsvikt (F):
Forxiga är avsett för vuxna för behandling av symtomatisk
kronisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion. Subventioneras endast vid hjärtsvikt för patienter med symtomatisk hjärtsvikt med nedsatt
ejektionsfraktion trots optimerad behandling med RAAS-blockad, betablockad och MRA, eller utan MRA när MRA inte är lämpligt. Viktig
säkerhetsinformation
Vid misstanke om den sällsynta men livshotande infektionen Fourniers gangrän (nekrotiserande fasciit i perineum) ska
SGLT2-hämmare sättas ut och akut behandling påbörjas. SGLT-2 hämmare ska användas med försiktighet hos patienter med förhöjd risk för
diabetesketoacidos. Senaste översyn av produktresumén: 2021-04-06. För ytterligare information och priser se www.fass.se.

AstraZeneca AB | Nordic Marketing Company | 151 85 Södertälje | 08 553 260 00 | astrazeneca.se

SE-8844-06-21-FO

Samverkan för framtidens vård

Sofia Gerward, Head of Medical Affairs på Novo Nordisk. Foto: Enstudio Photography & Film
Sofia Gerward, Head of Medical Affairs på Novo Nordisk. Foto: Enstudio Photography & Film

I samverkan med hälso- och sjukvården och akademin utvecklar Novo Nordisk behandlingar som leder till ett bättre liv för människor med kroniska sjukdomar. Genom öppenhet och nära samarbete kan Sverige stärka sin position inom Life Science.

Hundratals miljoner människor i världen lever med diabetes, obesitas, hemofili och andra kroniska sjukdomar. Novo Nordisk utvecklar behandlingar för att personer med dessa allvarliga kroniska sjukdomar ska kunna leva ett liv utan komplikationer.
– Vi jobbar i partnerskap med hälso- och sjukvård, akademi och företag för att lösa vårdens utmaningar tillsammans. Sverige är ett viktigt land för Novo Nordisk. Här jobbar vi med forskning och bedriver kliniska läkemedelsprövningar tillsammans med världsledande forskare inom olika terapiområden. Sverige är ett bra land att göra kliniska studier i eftersom vi har avancerad sjukvård, många specialister och en stark grund som behövs för att utveckla framtidens läkemedel, berättar Sofia Gerward som är Head of Medical Affairs på Novo Nordisk.

Starkare tillsammans
Samverkan har vuxit sig starkare genom åren allteftersom de olika parterna har insett värdet av att jobba tillsammans enligt Sofia Gerward.
– Den öppenhet som finns bland läkare i Sverige för att vara med i kliniska prövningar är väldigt viktig för oss som företag. För att det ska kännas som en del av läkarens ordinarie arbete, är det angeläget att deltagandet är sanktionerat av ledningen. Det är viktigt för Sverige att ha en stark Life Science-miljö och det lyckas vi bara med om alla parter förstår vikten av samverkan, säger hon.
Den internationella konkurrensen om kliniska prövningar är stor. Ett lands attraktionskraft påverkas av flera faktorer som bland annat kostnader och patientunderlag. Sverige är ett av de dyraste länderna men har också styrkor.
– Sverige har en unik möjlighet att ta ledningen globalt när det gäller virtuella kliniska studier då vi är så pass digitaliserade. Landet har även vältäckande register som möjliggör registerbaserade studier. Ett exempel är Nationella Diabetesregistret som ger underlag för förbättrad kvalitet i vården, fortsätter Sofia Gerward.
Sverige har kommit långt inom diabetesbehandling, vilket är det område som var startskottet för företaget för nästan 100 år sedan.
– Vi försöker hela tiden flytta utvecklingen och ge patienterna en bättre behandling som innebär färre komplikationer. I snart 100 år har vi utvecklat insulin som blir mer och mer effektivt, är lättare att ta och ger färre biverkningar. I framtiden hoppas vi kunna ersätta insulininjektioner med en tablett. Ett ännu mer långsiktigt mål är att hitta ett botemedel för typ 1-diabetes, säger David Örsted som är Senior Director, Clinical, Medical and Regulatory.

David Örsted, Senior Director, Clinical, Medical and Regulatory.
David Örsted, Senior Director, Clinical, Medical and Regulatory.

Spännande utvecklingsprojekt
Novo Nordisk har många utvecklingsprojekt inom insulin och GLP-1 samt inom avancerade nya behandlingar som stamceller och hemofili.
– Vi har till exempel lagt ner mycket tid på forskning och utveckling för att hitta en oral beredningsform av semaglutid. Det tar många år att utveckla vissa utmaningar och det gäller att ha tålamod. Samverkan i kliniska prövningar är oerhört viktigt för att vi ska få fram en effektiv behandling, säger Sofia Gerward.

Cities Changing Diabetes
Novo Nordisk arbetar även i förebyggande samarbetsprojekt med till exempel obesitas eller typ 2-diabetes. Cities Changing Diabetes är ett globalt projekt med ett 30-tal deltagande städer, där Malmö representerar Sverige.
– I detta projekt kartlägger vi befolkningen i Malmö avseende riskfaktorer och ser om det går att förebygga insjuknande i typ 2-diabetes. Det är ett samverkansprojekt mellan region, kommun, akademi och näringsliv. Beroende på utfallet i studien kan vi skapa olika förebyggande aktiviteter, berättar David Örsted.
Både Sofia Gerward och David Örsted är läkare i grunden. De talar varmt om möjligheten att via sitt arbete bidra till att fler människor med kroniska sjukdomar kan få bättre livskvalitet. De uppmuntrar hälso- och sjukvården att delta i kliniska läkemedelsprövningar och andra projekt för att bidra till detta viktiga arbete.
– Även om det har hänt otroligt mycket med behandlingen av till exempel typ 2-diabetes, är det fortfarande många patienter som får komplikationer. Det försöker vi lösa genom studier och projekt i samverkan, avslutar David Örsted.

Novo Nordisk

Novo Nordisk är ett globalt läkemedelsföretag som grundades 1923. Vi har ett tydligt mål: att besegra allvarliga kroniska sjukdomar som diabetes, hemofili, tillväxtrubbningar, obesitas och ateroskleros. Vi gör det med banbrytande vetenskapliga genombrott och genom att öka tillgängligheten på våra läkemedel samt genom att arbeta för att förebygga och i slutänden bota de sjukdomar vi behandlar.

Företaget har mer än 45 000 anställda på 80 kontor runt om i världen och våra produkter finns tillgängliga i 169 länder.

novonordisk.se

Xarelto® Rivaroxaban

Skydda det som är värdefullt för din patient med förmaksflimmer och diabetes.

Effekt och säkerhet för Xarelto är, jämfört med alla andra NOAK, studerat i en patientpopulation:1,2*
• med högre risk för stroke
• varav 40% hade diabetes

*ROCKET AF. NOAK = peroral antikoagulantia icke-vitamin K-antagonist.

  1. Xarelto produktresumé, oktober 2019.
  2. Produktresumé Pradaxa, Eliquis, Lixiana.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, (B01 AF01). Tabletter 15 mg och 20 mg (F). Indikation: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack. Dosering: rekommenderad dos 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. För patienter med nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15–49 ml/min) är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Rekommenderad dos för patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer som genomgår PCI (perkutan koronarintervention) med stentinläggning: Det finns begränsad erfarenhet om användning av reducerad dos, 15 mg Xarelto en gång dagligen (eller 10 mg Xarelto en gång dagligen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion [kreatininclearance 30–49 ml/min]) med tillägg av P2Y12-hämmare i högst 12 månader till patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer som behandlas med oral antikoagulation och som genomgår PCI med stentinläggning. Kontraindikationer: Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia. Leversjukdom förknippade med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Om blödning inte kan kontrolleras kan antingen tillförsel av ett specifikt medel för reversering av faktor Xa-hämmare (andexanet alfa), som motverkar den farmakologiska effekten av rivaroxaban, eller ett specifikt prokoagulativt medel, såsom protrombinkomplexkoncentrat (PCC), aktiverat protrombinkomplexkoncentrat (APCC) eller rekombinant faktor VIIa (r-FVIIa), övervägas. Datum för senaste översynen av produktresumén oktober 2019. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. För ytterligare information samt priser se www.fass.se. Före förskrivning vänligen läs produktresumén på fass.se.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

PP-XAR-SE-0597-2 Maj 2020

JARDIANCE® (empagliflozin)

Styrka att uppnå mer

JARDIANCE® (empagliflozin) minskade risken för kardiovaskulär död och sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt hos patienter med typ 2-diabetes och etablerad
hjärtkärlsjukdom*†1,2

Behandling med JARDIANCE:

  • Minskade risken för kardiovaskulär död med 38% jämfört med placebo (RRR, ARR 2,2%, p<0,0001)†1, 2
  • Minskade risken för sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt med 35% jämfört med placebo (RRR, ARR 1,4%, p=0,002)†1, 2
  • Sänkte signifikant HbA1c, vikt och blodtryck från baslinjen till vecka 24 (HbA1c: -8,4 mmol/mol [p<0,0001].
    Vikt: -2,5 kg [p<0,001]. Systoliskt blodtryck: -5,2 mm Hg [p<0,001])‡1

Allt med en tablett, en gång om dagen1. Och med stöd i rekommendationer och riktlinjer3,4.

* JARDIANCE var överlägset bättre på att reducera det primära sammansatta utfallsmåttet kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt eller icke-fatal stroke hos vuxna
patienter med typ 2-diabetes och kranskärlssjukdom, perifer kärlsjukdom eller tidigare hjärtinfarkt eller stroke, jämfört med placebo. Behandlingseffekten drevs av en
signifikant minskning av kardiovaskulär död utan någon signifikant förändring av icke-fatal hjärtinfarkt eller icke-fatal stroke.1, 2

† Som tillägg till standardbehandling: Glukossänkande läkemedel samt kardiovaskulära läkemedel, tex ACE-hämmare, ARB (angiotensinreceptorblockerare) och statiner1, 2.

‡ JARDIANCE 25 mg + metformin1. JARDIANCE är inte indicerat för viktnedgång eller blodtryckssänkning.

RRR: Relativ riskreduktion. ARR: Absolut riskreduktion.

Referenser
1. JARDIANCE produktresumé, fass.se. 2. Zinman B, et al. N Engl J Med 2015;373:2117–28. 3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård. 2017. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 4: 2017.

Förskrivarinformation:
JARDIANCE® (empagliflozin), filmdragerade tabletter 10 mg och 25 mg. Rx. (F)*. SGLT2-hämmare för behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus
typ 2 som ett komplement till diet och motion: som monoterapi när metformin inte anses lämpligt på grund av intolerans alternativt tillägg till andra läkemedel för behandling
av diabetes. JARDIANCE kan användas om njurfunktion (eGFR) överstiger 60 ml/min/1,73 m2 (ned till 45 ml/min/1,73m2 vid pågående behandling). Behandlingen ska
avbrytas omedelbart vid misstanke om diabetesketoacidos (DKA). Bör undvikas under graviditet. Ska inte användas under amning. Boehringer Ingelheim AB, tel 08-721 21 00.
För ytterligare information samt priser se www.fass.se. Senaste översyn av produktresumén: 09/2020.
*Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin eller när metformin inte är lämpligt.

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm
Telefon 08-721 21 00 www.boehringer-ingelheim.se

PC-SE-101495 HT 2020, november 2020

Nationell storsatsning på precisionsmedicin

Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och ordförande för GMS ledningsgrupp. Foto: Creo Media Group

– Vi har kunskapen och teknikerna. Nästa steg är att skala upp verksamheten så att tillgången till precisionsmedicin ser likadan ut över hela landet, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och ordförande för Genomic Medicine Swedens ledningsgrupp.

Genomic Medicine Sweden, GMS, är en nationell kraftsamling som syftar till att alla patienter i Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad vård och behandling.
– Inledningsvis fokuserar GMS på patienter med sällsynta ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar. Vi undersöker också hur effekten av läkemedel påverkas av våra gener, så kallad farmakogenomik. Nästa fas kommer att omfatta folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och depression, berättar Richard Rosenquist Brandell.
Inom området sällsynta sjukdomar är målet att erbjuda patienter med sällsynt diagnos en helgenomsekvensering.
– Idag löser vi cirka 35 till 40 procent av fallen med hjälp av helgenomsekvensering, vilket minskar ledtiderna och att vi mycket snabbare kan ställa diagnos, ibland finns även läkemedel att tillgå.

”Idag löser vi cirka 35 till 40 procent av fallen med hjälp av helgenomsekvensering.”

Nationella genpaneler
När det gäller cancerområdet arbetar GMS med genpaneler som kan informera om prognos, och val av behandling. Sedan drygt ett år tillbaka har verksamheten en nationell panel för blodcancer innehållande 195 gener i drift.
– Panelen används för att ge klinikerna information som i nästa steg ligger till grund för att skräddarsy uppföljning och behandling. För barn med cancer provar vi att göra samma som för sällsynta diagnoser, det vill säga sekvensering av hela arvsmassan.

Strukturer för att dela data
Genomic Medicine Sweden har efter tre års verksamhet etablerat Genomic Medicine Center på samtliga universitetssjukhus i landet. I nästa steg ska de fungera som nav för sjukvårdsregionernas övriga sjukhus. Just nu ligger fokus på att skapa nationella strukturer för att på sikt kunna dela data mellan sjukvård, akademi och näringsliv.
Richard Rosenquist Brandell konstaterar att datadelning är en av GMS stora utmaningar – finansiering är en annan.
– Vi har anslag två år i taget, men det är många komplicerade processer som måste falla på plats. För att lyckas med vår ambition, att tillgången till precisionsmedicin ska se likadan ut över hela landet, behövs ett samlat nationellt grepp kring hur arbetet ska finansieras de närmaste tio åren.

Sekvensiering

Gensekvensering
En metod för att läsa av en människas arvsmassa och erhålla den mest detaljerade informationen om genen.

Helgenomsekvensering
En teknik för att sekvensera av hela det mänskliga genomet (samtliga gener).

Enorma framsteg för behandling och diagnos

Anna Maria Langkilde, medicinskt ansvarig för utveckling av diabetesläkemedel på Astra­Zeneca och ordförande för Sveriges Industriläkarförening.

Utvecklingen av läkemedel, behandlings- och diagnosmetoder har gjort enorma framsteg de senaste decennierna. Sjukvården har nu tillgång till helt nya metoder för att diagnostisera och behandla även kroniska och komplexa sjukdomstillstånd. Vi står även inför viktiga genombrott inom onkologi, njurmedicin och biologiska läkemedel.

– När jag arbetade som internmedicinare på 1980-talet fanns det väldigt få behandlingsalternativ att tillgå för patienter som drabbats av exempelvis reumatism, hjärtinfarkt eller diabetes. Nu erbjuds avancerad behandling som gör att människor lever längre och kan uppnå en betydligt högre livskvalitet, säger Anna Maria Langkilde. Hon arbetade i sjukvården i tjugo år innan hon kom till läkemedelsindustrin för snart tjugo år sedan. Idag är hon medicinskt ansvarig för utveckling av diabetesläkemedel på AstraZeneca och ordförande för Sveriges Industriläkarförening.

Sjukvård och industri i symbios
Anna-Maria Langkilde beskriver sjukvården och läkemedelsindustrin som en symbios där båda parter är lika beroende av varandra för att kunna åstadkomma goda resultat.
– För sjukvården är det självklart avgörande att kunna erbjuda patienterna nya behandlingsmetoder, och för läkemedelsindustrin är samarbetet med sjukvården inom forskning och kliniska prövningar helt avgörande. De senaste decenniernas medicinska innovation inom diagnostik och behandling har sin grund i samarbetet mellan sjukvården, life science-industrin, akademin och patienterna. Det är avgörande att vi även fortsättningsvis värnar om och fortsätter investera i den här samverkansstrukturen och inte tar den för självklar, säger hon.
– Medellivslängden i Sverige har ökat från 75 till 82 år sedan 1980. Människor betraktas inte längre som gamla och är inte heller märkta av sjukdom på samma sätt som tidigare när de uppnår pensionsåldern. Det är verkligen en bekräftelse på att vi nått fantastiska framsteg, både i förståelsen av de faktorer som gör att man blir sjuk och av nya behandlingsmetoder, säger Anna Maria Langkilde.

”Det visar hur viktigt det är med forskning och utveckling för att kunna hjälpa patienter i framtiden.”

Onkologi, njur och biologiska
Hjärt-kärlsjukdom har länge varit i fokus och andelen svenskar som årligen insjuknar i hjärtinfarkt har minskat med 35 procent sedan 2002. Diabetesområdet är ytterligare ett exempel. Genom bättre vård och innovativa läkemedel kan vi identifiera och behandla komplikationer i hjärta, njurar och ögon, vanliga tillstånd bland diabetes-patienter,
Två andra områden där en spännande utveckling har inletts och där man förmodligen kommer att se stora framsteg under de kommande åren är, enligt Anna-Maria Langkilde, onkologi och njurmedicin.
– Nu står vi inför en ny revolution som möjliggörs av biologiska läkemedel och ny teknologi. Inom onkologi används de bland annat för att identifiera nya sätt att attackera tumörer. Ny teknik ger också helt nya möjligheter att komma åt sjukdomsprocesser i kroppen och att på ett effektivt sätt se till att läkemedlet snabbt når rätt del av kroppen, säger Anna-Maria Langkilde.

Läkemedelsprocessen
Processen för att ta fram ett läkemedel är ofta lång och innehåller många obligatoriska moment. I ett första steg identifierar forskarna vad de vill att läkemedlet ska åstadkomma, vilket behov det ska fylla och vilken effekt man förväntar sig att läkemedlet ska få. Därefter testas läkemedelskandidaten prekliniskt på lab. I nästa steg inleds förberedande studier och därefter påbörjas kliniska studier i fas 1, då man testar läkemedelskandidaten på enskilda patienter.
– I fas 2 börjar man utvärdera läkemedelskandidatens effekter på patienter i små kliniska studier. Därefter genomförs fas 3-studier, som är mer storskaliga och genomförs på många patienter vid olika sjukhus i flera länder, säger Anna-Maria Langkilde.

Covid-19-vaccin på rekordtid
Hon framhåller vaccin mot covid-19 som det kanske allra tydligaste exemplet på hur en god samverkan kan korta ledtiderna och skapa rätt förutsättningar för att utveckla vaccin på rekordtid.
– Det faktum att de första vaccinen var redo att börja användas mindre än ett år efter det att covid-19-pandemin lamslog stora delar av världen är en historisk milstolpe för såväl sjukvården som life science-industrin, och helt avgörande för samhällets möjlighet att hantera pandemin. I synnerhet med tanke på att den genomsnittliga ledtiden för att utveckla ett nytt läkemedel är minst 10 år. Det är verkligen en fantastisk bedrift som visar på styrkan i goda samverkansstrukturer och gemensamma insatser med ett tydligt mål och hur viktigt det är med forskning och utveckling för att kunna hjälpa patienter i framtiden, avslutar Anna-Maria Langkilde.

Läkemedelsprocessen

Processen för att ta fram ett läkemedel tar ofta många år.
• Behovsanalys. Vad vill man behandla och vilken effekt vill man uppnå?
• Preklinisk testning på laboratorium
• Förberedande studier
• Kliniska tester i fas 1 på enskilda patienter
• Kliniska tester i fas 2 där behandlingseffekter utvärderas
• Kliniska tester i fas 3, storskaliga studier på många patienter i flera länder
• Godkännande av läkemedlet hos aktuell myndighet
• Produktion och distribution